Sök:

Sökresultat:

124 Uppsatser om Yrkesetiska grćzoner - Sida 4 av 9

?Har man ingen relation kan man stÄnga huvudet blodigt? : en kvalitativ studie om hur ungdomar och fÀltassistenter ser pÄ det offentliga rummet i Bagarmossen

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

Förklaringsmodell för cykelresor i Trondheim : Fysiska och demografiska faktorers betydelse för det geografiska resmönstret

The work examines geographical variations of bicycle use in Trondheim municipality with the aim to create an understanding of what influences the use of bicycles and explain the geographical travel pattern for cycling. The work focuses on the how physical structures generates different transports effects. Where bicycle travels in Trondheim municipality are undertaken is described by using network analysis in ArcGIS, based on aggregated data from the travel habit survey (RVU) in 2009/2010. Trondheim municipality is divided into smaller geographical units (zoner) whose characteristics are described by 19 variables, categorized into 6 groups; Distance, Land use, Topography, Bicycle Facilities, Road characteristics and Demographic factors.By linear regression analysis in SPSS and ArcGIS Spatial Analyst, an explanatory model is elaborated. The variablesdistance to the regional center, workplace density, percentage separate bike paths and hilly terrain explains 78 percent of where cycle journeys are undertaken.

CFD - analys av atriet i Kirunas nya stadshus

LKAB:s brytning av jÀrnmalm lÄngt ned i berget orsakar rörelser och sÀttningar i marken som till stor del pÄverkar bebyggelsen i Kiruna centralort. I och med detta har det bestÀmts att Kiruna stad under nÀrmsta Ären kommer att flyttas och byggas om. Kiruna kommun utlyste i samband med offentliggörandet av stadsflytten en arkitekttÀvling gÀllande byggnationen av deras nya stadshus. TÀvlingen vanns av danska firman Henning Larsen Architects vilka valde att i samarbete med konstruktörerna pÄ WSP:s kontor i LuleÄ projektera Kirunas nya stadshus.I detta examensarbete utförs en studie av stadshusets atrium dÀr klimatet studeras genom CFD simuleringar (datorbaserade flödessimuleringar). I studien har klimatanalyserna begrÀnsats till sex stycken extremfall dÀr temperaturfördelning, tryckfördelning samt lufthastighet beskrivs.

UTVÄRDERING OCH FÖRBÄTTRING AV SYREREGLERINGEN VID HIMMERFJÄRDSVERKET

Att lufta biologiska bassÀnger vid ett avloppsreningsverk Àr en mycket energikrÀvande process. Genom att reglera lufttillförseln kan processen optimeras sÄ att den blir sÄ energisnÄl som möjligt men samtidigt bidrar till en god kvalitet pÄ utgÄende vatten. Regleringen bör dÄ ske vid flera punkter lÀngs med en bassÀng. I detta projekt har regleringen av syrehalten i aktivslamanlÀggningen vid HimmerfjÀrdsverket utvÀrderats och ett försök till förbÀttring av processen har genomförts. Verket har efterdenitrifikation varför aktivslamanlÀggningen enbart bestÄr av en luftad del dÀr nitrifikation och oxidation av organiskt material sker.

?Att man tagit dom pÄ allvar Àr nog det viktigaste av allt?. Folkbibliotekariers uppfattningar kring bemötande utifrÄn ett allmÀnetiskt och yrkesetiskt perspektiv

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users? integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian?s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance.

Revisionskronor - vad avgör revisionsarvodet?

Behovet av en granskare har sin grund i agentkonflikten. Revisors roll Àr att bedöma huruvida företagets finansiella rapportering ger en rÀttvisande bild. Revisionsprocessen och yrkesetiska regler krÀver en professionell analys av företagets risker vid faststÀllande av revisionsarvodets storlek. Dessutom stÀller revisionsmarknadens struktur egna krav pÄ priset pÄ revision. Antalet de största revisionsbyrÄer har reducerats till fyra, vilket bidragit till att marknads koncentration har ökat.

LĂ€rarnas professionalisering genom 1900-talet

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Grov fridskrÀnkningsbrott - lagtolkningens resultat vad gÀller gÀrningsbegreppet

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Att frÀmja gruppdiskussioner : Hur lÀrarens frÄga pÄverkar gruppdiskussioner i matematikÀmnet

Detta arbete syftar till att undersöka hur lÀrarens frÄga pÄverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikÀmnet. Som enavgrÀnsning fokuseras tvÄ frÄgestÀllningar: dels vad som hÀnder med elevdiskussionendÄ eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som hÀnder med elevdiskussionen dÄ eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fÀltexperiment dÀr tvÄ grupper gymnasieelever stÀlls inför de bÀggesÀtten att frÄga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende pÄ hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar pÄ sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bÀgge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om mansÄ vill, enkla problem, i större grad dÄ de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen Àn dÄ de diskuterar vardagserfarenheter.

Ska lÀrare vara professionella? : En diskursanalys av lÀrares yrkesetik i problematisering med relationen till lÀrares professionalisering

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att problematisera relationen mellan lÀrares professionalisering och lÀrares yrkesetik. Min forskningsfrÄga var följande; Hur framstÀlls lÀrares yrkesetik? UtifrÄn den frÄgan valde jag att göra en diskursanalys av LÀrares yrkesetik. I min bakgrund presenteras olika forskares sÀtt att se pÄ lÀraryrkets förÀndring och de konsekvenser det fört med sig. DÀr presenteras ocksÄ olika forskares syn nÀr det gÀller etik och lÀrares yrkesetik.

Mikroplasters spridning lÀngs den svenska vÀstkusten - En studie om koncentration och distribution av mikroplaster i marina sediment

PÄ senare Är har ett nytt forskningsomrÄde kring mikroskopiska plastfragment i marin miljö, kallat mikroplaster, vuxit fram. Mikroplaster hÀrstammar frÄn antropogena kÀllor som avloppsreningsverk och vid fragmentering av makroplast. Det finns ett begrÀnsat antal studier inom omrÄdet, sÀrskilt vad gÀller svenska vatten, vilket innebÀr att det finns utrymme för mer forskning. För att bidra till forskningen har föreliggande studie undersökt sedimentprover frÄn litoralen vid sju olika platser lÀngs svenska vÀstkusten samt ett sedimentprov frÄn djupt vatten vid en av platserna. För att undersöka koncentration och distribution av mikroplaster utfördes korrelationsanalys lÀngs den svenska vÀstkusten mellan mikroplaster och tvÄ variabler; kornstorlek och salinitet.

Kriminalitet i media : En semiotisk och medieanalytisk studie av Veckans Brott och Efterlyst

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka och jÀmföra de tvÄ TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrÄn semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi anvÀnder oss av för att analysera Àr den klassiska retorikanalysen dÄ vi tittar pÄ begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen nÄr ut till tittaren och pÄverkar denne. Vi tittar pÄ de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhÄller sig till dem. Vi vÀljer att titta pÄ hur kriminalitet framstÀlls och hur de olika teorierna gÄr att hitta i de bÄda programmen. Vi avgrÀnsar oss till tvÄ svenska TV-program och tittar pÄ tre avsnitt av vartdera av programmen.

"55 no go -zoner" : Medias pÄverkan pÄ den rumsliga stigmatiseringen

Den hÀr Uppstatsen undersöker hur ?media? kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsomrÄden. Det omrÄde som denna studie fokuserar pÄ Àr stadsdelen Gottsunda i Uppsala, dÀr artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte Àr att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa pÄverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av omrÄdet. Detta görs utifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats dÀr kritisk diskursanalys anvÀnds som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda.

Kvicksilver i skogsmark

I mer Àn hÀlften av Sveriges sjöar innehÄller gÀdda en kvicksilverhalt som övergÄr Food and Agriculture Organization?s (FAO) rekommendationer. Det kvicksilver som finns lagrat i svensk skogsmark Àr ett resultat av antropogent nedfall. Studier visar att kvicksilver utlakas vid skogsbruksÄtgÀrder pÄ hela skogsmarken som en följd av förhöjd rörlighet av dissolved organic carbon (DOC). En ökad metylering av kvicksilver sker vid vattenmÀttade, syrefattiga förhÄllanden dÀr det finns tillgÄng till organiskt material.

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medier

Privat Tystnad ? Offentlig Transparens? ? Redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierFörfattare: Sofi Engström och Thina GrotmarkUppdragsgivare:Dagspresskollegiet. Ett forskningsprogram pÄ institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG). Programmet genomför, sedan 1979, forskning om medieanvÀndning med fokus pÄ dagstidningar och dess publikKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet (JMG)Termin:Höstterminen 2009Handledare: Ulrika AnderssonSidantal: 46 exklusive bilagorSyfte: Att undersöka redaktionellt ansvarigas syn pÄ journalisters privata aktivitet pÄ sociala medierMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer med 6 stycken redaktionellt ansvarigaHuvudresultat: Resultatet visar att man bland vÄra respondenter anser att den största pÄverkan av privat anvÀndning av sociala medier Àr att trovÀrdigheten och den journalistiska objektiviteten riskerar att ifrÄgasÀttas. Endast en respondent menar att en sÄdan problematik inte existerar, dÄ man pÄ den specifika redaktionen endast anvÀnder sociala medier i yrkesmÀssigt syfte.Vi ser bland respondenterna ocksÄ en hög grad av medvetenhet om vilken betydelse de yrkesetiska reglerna har för det journalistiska arbetet och det förefaller vara av vikt att stÀndigt ta reglerna i beaktning nÀr man i egenskap av privatperson rör sig pÄ sociala medier.Resultatet visar ocksÄ tendenser till att det existerar en grÄzon mellan privat och offentligt och hur man som journalist bör förhÄlla sig till de olika sfÀrerna.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->