Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

INTRODUKTION: Sjuksköterskor kan stödja patienter, förbättra deras välbefinnande och öka livskvaliteten genom att agera professionellt i sitt omvårdnadsarbete. Äldre patienters sexualitet är inget som talas om i vardagen inom vård- och omsorgsarbetet vilket kan bero på föråldrade övertygelser att äldre människor inte har ett sexuellt behov. SYFTE: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityder och förhållningssätt i samtalet om sexualitet med den äldre patienten. METOD: Litteraturstudie som sammanställts av tio stycken vetenskapliga artiklar. Fyra kvalitativa, två kvantitativa och fyra med både kvalitativ och kvantitativ design.

Syftet med denna deskriptiva litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till personer med schizofreni. Litteratursökningen genomfördes i databasen Medline (via PubMed) där totalt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att schizofreni inte kan härledas till en enda orsak utan är ett samspel mellan olika faktorer. Schizofreni betraktades som en behandlingsbar sjukdom och endast delvis återhämtning ansågs möjlig förutsatt att professionell hjälp finns att tillgå. Sjuksköterskor hade negativa attityder angående sjukdomens prognos.

A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers? experience and work skills from their former working life.

Bakgrund: Blodsmittorna hiv, hepatit B och hepatit C har spridits med hög hastighet sedan smittorna upptäcktes och sjuksköterskan har blivit allt mer involverad i vården av blodsmittade patienter. Det sätt som sjuksköterskan vårdar denna patientgrupp på, kan bestämmas genom hennes eller hans attityder till blodsmitta. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors attityder till att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Analysen resulterade i sex kategorier.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas Yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

The aim of this study was to gain a greater understanding of what social workers perceive to be mentally demanding and emotionally challenging work, and which strategies they use to handle it. I chose to interview six social workers, three of them had long experience of social work, and three of them had worked for less than a year. The justification for this choice wasthat I wanted to interview people with different experience of social work over time, to be able to see possible differences in what was perceived as mentally demanding and emotionally challenging work, and how it was handled. The social workers were interviewed with a semi structured interview manual.The results showed that the organization of the social service is not fitted to the work that social workers execute. This means that what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work largely depends on this.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svårigheter med att bearbeta texter. Det har också framkommit att elever i Sverige sällan får undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket är en brist enligt läsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring läsförståelse utifrån lärares syn på, erfarenhet av och undervisning i läsförståelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lärare som arbetade i årskurs tre intervjuade. Alla lärare hade minst tio års Yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lärarnas ämneskunskaper inom läs- och skrivutveckling.Teoretisk utgångspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lärare undervisar i läsförståelse i någon större utsträckning, vilket är en brist enligt aktuell forskning.

Detta examensarbete undersöker möjligheter att bjuda in vuxna elever att medverka mera i skolans kvalitetsarbete. Många vuxna som utbildar sig mot ett yrke har lång och värdefull livs och Yrkeserfarenhet som borde tas tillvara. Det har varit mycket diskussioner genom tiderna om elevinflytande och medverkan men är detta är något som passar extra bra för vuxna. Jag har med en enkät mätt hur eleverna upplever förutsättningar för medverkande i lärandet. Enkäten ger några svar på hur elever från tre nordiska länder upplever lärandet i olika arbete- och undervisningsformer.

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin Yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..

Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika Yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej. Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a.