Syftet med arbetet är att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och konsthantverkare samt att ge exempel på representanternas bakgrund gällande utbildning och Yrkeserfarenhet. Det är viktigt för konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sälja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av konsthantverkares föremål. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser där konsthantverkare kan tänkas delta: museum, samlingsutställning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta representanter från de utvalda instanserna.

Syftet med undersökningen var att ge en bild av hur studenter i en högskoleutbildning på distans upplever sitt lärande. Fokus har lagts på den eventuella kopplingen mellan studenternas Yrkeserfarenhet/yrkespraktik och deras lärande i en utbildning. Undersökningen utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv och ett fenomenologiskt synsätt. Den empiriska undersökningen genomfördes i form av intervjuer med fem studenter som utbildar sig till lärare inom förskola och förskoleklass. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån undersökningens syfte och frågeställningar och utmynnande i ett antal övergripande områden och teman.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka vad lärare i matematik för grundskolansäldre åldrar har för kunskaper om undervisningen av elever med dyslexi. Studien undersökte vilkasvårigheter lärare anser att elever med dyslexi kan ha i ämnet matematik och vilkaundervisningsmetoder de i så fall använder sig av för att hjälpa dessa elever. Vidare studerades varoch hur lärarna fått kunskaper om dessa undervisningsmetoder och slutligen analyserades resultatenav tidigare nämnda frågor för att se till eventuella skillnader mellan olika lärares svar och dessYrkeserfarenhet.Metoden för studien var halvstrukturerade intervjuer med fem utbildade matematiklärare förgrundskolans äldre åldrar. Det insamlade materialet transkriberades och resultatet analyserades underrespektive frågeställning, utifrån ett relationellt perspektiv på orsakerna till svårigheter i skolan.Resultat från denna studie visar på att lärarna upplevde att de fått för lite kunskap omundervisningen för elever med dyslexi under sin lärarutbildning. De kunskaper som de besitter hadede främst fått sin Yrkeserfarenhet efter att de tagit sin lärarexamen.

SammanfattningSjuksköterskor utsätts för känslomässiga situationer i arbetet med patienter såsom sorg och glädje. Situationerna kan vara påfrestande men yrket medför ändå att patienter måste bemötas på ett positivt sätt. Påfrestningarna kan leda till att sjuksköterskan drabbas av stress och på lång sikt av utbrändhet. Tidigare forskning visar att anställdas välbefinnande spelar en grundläggande roll i en patients hälsa.Syftet med uppsatsen var att få kunskap om sjuksköterskors arbetsförhållanden samt att undersöka vilka specifika faktorer som kan leda till stress. Vidare undersöktes samband mellan sjuksköterskornas ålder och/ eller Yrkeserfarenhet och det emotionella arbetet.

Syftet med denna studie har varit att söka förstå centrala aspekter för yrkesämnets didaktik inom gymnasieskolans industriprogram. Detta genom att lyfta fram exempel på situationer där lärarnas erfarenheter från tidigare arbete inom industrin ger stöd till elevernas kunskapsbildning. Tidigare forskning i form av tre olika studier samt en teoretisk utgångspunkt baserad på fyra begrepp ? livslångt lärande, kunskap, mästarlära och kompetens fick utgöra en bas för det fortsatta arbetet med studien.Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med två lärare och fem elever, samt observationer av fyra lektionstillfällen. Det insamlade materialet från intervjuerna transkriberades och därefter analyserades data i perspektiv av studiens frågeställningar.I resultatet för studien återfinns beskrivande delar baserade på intervjuer och observationer samt en sammanfattning inklusive slutsatser.

Bakgrund: I sitt arbete möter sjuksköterskor individer som är allvarligt sjuka eller som tagit emot ett negativt besked. En sådan svår situation kan leda till en kraftfull psykologisk reaktion och om inte individens bemästringsförsök räcker till kan tillståndet leda till psykisk kris. Personer runt den drabbade, såsom närstående, påverkas av situationen och kan uppvisa liknande mer eller mindre kraftfulla stressreaktioner och även psykisk kris. Det är sjuksköterskan ansvar att omhänderta och informera den närstående. Att dessa möten är av god kvalitet är viktigt för att den drabbade ska kunna bearbeta den psykiska krisen.

Arbete ses som kungsvägen till en lyckad integration. Trollhättans Stads tvååriga introduktionsprogram för nyanlända flyktingar bygger på en arbetslinje med målet att flyktingarna ska komma i egen försörjning efter avslutad introduktion. Vårt syfte med studien är att titta på vilka faktorer som påverkat eller påverkar flyktingarnas möjligheter på arbetsmarknaden. Vi inriktar oss på faktorer som utbildning, Yrkeserfarenhet och nätverk samt individens egna och myndigheternas insatser. Frågeställningar vi utgick från var vilka personliga resurser som ger arbete samt vilka insatser flyktingarna upplevde har betydelse för att få arbete.Vi valde att jobba med en kvantitativ metod, beroende på att det som efterfrågades av Trollhättans Stads Integrationsenhet var en totalundersökning av vilka som fått arbete/sysselsättning efter avslutad introduktion.

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på Yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras inställning till att inkludera elever i behov av särskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. Jämförelser gjordes vad det gäller kön, yrke, ålder, stadietillhörighet, Yrkeserfarenhet och ämnesinriktning.Teori: Undersökningen, som är kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill säga med en ut-gångspunkt i såväl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, där män verkade ha en nå-got mer positiv inställning till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollärare/fritidspedagoger var mer positiva i sin inställning än lärare. Spe-ciallärarnas uppfattning överensstämde ganska väl med förskollärare/fritidspedagoger.

Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning.Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete.Design: Kvalitativ ansats.Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier.

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvården är fysiskt, psykiskt och kunskapsmässigt utmanande. Ett företrädelsevis kort vårdmöte kan försvåra ambulanspersonalens möjlighet till kännedom om patientens varande efter vårdtiden i ambulansen om inte uppföljning är möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vårdade patienter med fokus på orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende på Yrkeserfarenhet. Metod: En enkät skickades ut till 220 ambulanspersonal på tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och två i mindre städer, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vårdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkäten.Resultat: Nästintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vårdade patienter. Det vanligaste sättet att följa upp patienter var via sjuksköterska på akutmottagningen.

I detta arbete undersöks vilka digitala verktyg som används i några musiklärares undervisning, hur de används, samt vilka de bakomliggande pedagogiska intentionerna kan tänkas vara. Vi har även försökt tolka vilken attityd musiklärarna har till användandet av dessa verktyg och om den kan sägas vara beroende av ålder och Yrkeserfarenhet. Fem informanter i fem små eller mellanstora svenska städer med olika typer av musiklärarjobb intervjuades i hopp om ett varierat svarsresultat. I bakgrunden tar vi upp vad som gör ämnet intressant och relevant; att ny teknik är en stor del av barn och ungdomars livsstil. Vi tar också upp några aspekter på inlärning; sociokulturellt perspektiv ? synen på lärande som beroende av individens samspel med sin omgivning, samt hur inlärning påverkas beroende på hur stoff presenteras.

Hur uppfattar en grupp med Yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhällsgrupper, dokumentärserien ?I en annan del av Köping?? Detta är utgångspunkten i denna uppsats som är en receptionsanalys med två fokusgrupper avseende stereotypa föreställningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs även medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare använder sig av olika metoder vid konflikthantering i arbetet på förskolan. Bakgrunden är uppbyggd av forskning och litteratur, där medling och öppna relationer är de viktigaste metoderna vid konfliktlösning. För att få en bild av hur konflikter hanteras i verkligheten har intervjuer med förskollärare genomförts. Genom dessa framkom att studiens respondenter använder sig av olika metoder beroende på situation. Den metod som samtliga använder sig av är medling och öppna frågor.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar.Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld.