Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan olika kate-gorier av pedagoger i deras inställning till att inkludera elever i behov av särskilt stöd i ele-vens ordinarie grupp. Jämförelser gjordes vad det gäller kön, Yrke, ålder, stadietillhörighet, Yrkeserfarenhet och ämnesinriktning.Teori: Undersökningen, som är kvantitativ med kvalitativa inslag, antar en positivistisk ton med inslag av hermeneutik.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning och kompletterades med informella intervjuer. Den metodologiska ansatsen har drag av det abduktiva, det vill säga med en ut-gångspunkt i såväl verklighet som teori.Resultat: Genom studien framkom vissa skillnader mellan könen, där män verkade ha en nå-got mer positiv inställning till inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Vidare fanns en tendens till att förskollärare/fritidspedagoger var mer positiva i sin inställning än lärare. Spe-ciallärarnas uppfattning överensstämde ganska väl med förskollärare/fritidspedagoger.

Human Resources (en benämning för personalarbetet) är ett Yrke som idag blir allt populärare. Trots detta visar statistik att en majoritet av kvinnor både studerar och arbetar med personalfrågor. Studien har därför som syfte att undersöka varför Human Resources branschen har en ojämn könsfördelning. Detta görs genom en historisk inblick i branschens utveckling i relation till samhällets förändringar, där en analys av texter ger en bild av dagens personalarbete. De teoretiska utgångspunkterna består dels av socialkonstruktivism och dels av begreppen mjuk och hård Human Resources Management.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hälsovetenskapliga utbildningar är mer stressade än övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda på svenska sjukgymnaststudenter och valde därför att kartlägga upplevd stress, hälsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlägga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 på universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hälsa och stressnivå utifrån studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

Sammanfattning/abstractSyftet med denna studie var att beskriva hur lärare anser att de arbetar med individualisering i grundskolan, och att identifiera vilka faktorer som påverkar och formar lärarrollen när det gäller individualisering. Vi har som mål att, i vårt kommande Yrke som lärare, kunna främja varje enskild elev i sin kunskapsutveckling, därför har vi valt att belysa individualisering ur ett lärarperspektiv.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Intervjuerna har vi genomfört med sex lärare som arbetar i skolår ett till nio, på en grundskola på en mindre ort i Mellansverige.I bakgrunden redogör vi för de aspekter som, i tidigare forskning, har framträtt som betydelsefulla för att kunna individualisera arbetet i grundskolan.Resultaten från undersökningen har vi analyserat och jämfört med den forskning vi belyst i bakgrunden.Det vi har kommit fram till i vår studie är att lärarens förhållningssätt gentemot eleverna har stor betydelse. Genom att läraren skapar tillfällen till kommunikation med eleverna kan denne utveckla en god relation till dem, och på så sätt ta reda på vilket sätt eleverna bäst lär sig på. Utifrån detta kan läraren sedan anpassa och individualisera undervisningen.

SjuksköterskeYrket är av tradition ett kvinnodominerat Yrke och än idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekåren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för långtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohälsa är personal inom vård- och omsorg, däribland sjuksköterskor. De senaste 15 åren har en ökning av den här typen av långtidssjukskrivning skett och det är tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad än män. Det går också att se att mycket i rollen som sjuksköterska påminner om den traditionella kvinnorollen, där en egenskap som premieras är att vara mer uppmärksam på andras behov än på sina egna. Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en Yrkesroll som bevarar deras psykiska hälsa samt att ta reda på hur dessa strategier bidrar till detta.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Vi har fått i uppdrag att undersöka bakomliggande orsaker till varför korttidssjukfrånvaron är högre på en av företagets avdelningar. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att se vilka bakomliggande faktorer som kan finnas till korttidssjukfrånvaron. Vi vill besvara om faktorer i arbetsmiljö, karriärvägar, organisationens innehåll och arbetets innehåll kan påverka till en högre korttidssjukfrånvaro. Vi undersöker även om kön och vilken befattning arbetstagarna har kan spela in.  Vår uppdragsgivare, som är en svensk pappersindustri, har genom deras hälsobokslut 2013 uppmärksammat en högre korttidssjukfrånvaro på en av deras avdelningar. Vi inleder uppsatsen med att beskriva korttidssjukfrånvaro från journalskriven sjukskrivningsdata.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i Yrket.Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i Yrket.Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom Yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och Yrke.Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund.Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin.

I föreliggande uppsats avhandlas stamning som en social egenskap i syfte att uppmärksamma normer omkring tal, kommunikation och funktionalitet. Stamning avhandlas följaktligen som en ?störning? i samspelet mellan individer snarare än ett individuellt tillkortakommande, som en funktionsnedsättning. Därigenom uppmärksammas också hur personer som stammar och deras samtalspartner förhåller sig till stamningen i syfte att åstadkomma ett fungerande samtal.Studien visar på att även om stamning ingalunda utgör ett oöverstigligt hinder för ett fungerande samtal finns det emellertid tillfällen då den medför betydande kommunikationsproblem i ett normativt reglerat samtalsklimat. Dessa svårigheter härleds till det moderna samhällets normer om effektivitet, konformitet och självdisciplin, vilka ger upphov till ett samtalsklimat som stämplar vissa personers talmönster som avvikande.

Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografYrket en teknisk revolution .

Bakgrund: Studien tar utgångspunkt i den nya kursplanen för matematik där matematikens användning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare än i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer är en pågående problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport är att lyfta en bredare syn på matematik och därmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen är att framhäva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i skolår tre uppfattar matematik.

Synen på sjuksköterskans Yrke har förändrats från att vara ett kall till ett självständigt arbete och vårdvetenskapen är nu mer ett erkänt kunskapsområde som går att studera som ämne och som en del i ett utbildningsprogram. Omvårdnad står för både mänsklig omsorg (caring) och sjuksköterskans professionella omvårdnadsarbete (nursing). Den specialiserade vård som bedrivs idag ställer höga krav på sjusköterskans medicin- tekniska kunnande. Det ges kontinuerlig utbildning för att lära sig behärska dessa moment. Däremot ges bristfällig handledning i hur sjuksköterskan kan agera i förhållandet till sin patient.