Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Företagsskandaler i USA som Enron och Worldcom påverkade inte bara världens börser utan även förtroendet för näringslivets som sådant. I ett försök att förebygga en liknande utveckling i Sverige tillsatte regeringen en förtroendekommission 2002 vars syfte var att skapa en uppfatt¬ning om hur för¬troendet för närings¬livet såg ut i Sverige men även vilken beredskap näringslivet själv hade för att stärka förtroendet. Som ett resultat av kommissionens arbete presenterades en Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) som primärt hade två övergripande syften. Dels ska den bidra till en förbättrad styrning av svenska bo¬lag, men även att på den internationella marknaden höja kunskapen om och fram¬för allt för¬tro¬en¬det för svensk bolagsstyrning. Koden började gälla från och med den 1 juli 2005 och i år presenteras de första bolagsstyrningsrapporterna.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Det du håller i din hand är ett examensarbete som handlar om vegetation passande för rain gardens. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. Söks en djupare kunskaper i ämnet välkomnas du använda dig av referensförteckningen i slutet av arbetet. ?Jordens klimat håller på att förändras. För Sveriges del innebär det stigande medeltemperaturer, förändrade nederbördsmängder, förhöjda vattennivåer och mer frekventa extrema vädersituationer.

Australien har haft 3D-fastigheter sedan 1960-talet, och är till följd av denna utveckling vana vid boendeformen ägarlägenhet. Trots boendeformens etablering så uppkommer förvaltningsrelaterade problem då och då, vilket har lett till lagreformer med jämna mellanrum i landet. Den svenska ägarlägenheten är relativt ny på marknaden, och kan således använda sig utav andra länders erfarenheter av förvaltning när den nu tar mark i det egna landet. Den svenska bostadsrätten är en boendeform som liknar ägarlägenheten, med en förening som har mycket av makten vad gäller förvaltning. Genom att även studera denna kan ett brett spektra av bostadsrelaterade förvaltningsfrågor täckas, och förhoppningsvis fungera som ett bra underlag för den ännu nya svenska ägarlägenheten.Vartannat år hålls en konferens i Australien som berör landets ägarlägenheter och dess förvaltning, där professionella kommer samman och diskuterar aktuella frågor och ämnen.

Hedesunda reningsverk är beläget i södra delen av Gävle kommun och hanterar avloppsvatten från Hedesunda samhälle och ett fåtal närbelägna byar. Antalet anslutna personer är strax över 1500. Reningsverket byggdes på 1960-talet och byggdes om i slutet av 1990-talet. Vid ombyggnaden anlades torkbäddar för avvattning av det slam som produceras vid reningsverket. Inledningsvis fungerade dessa torkbäddar bra men sedan 2005 har slammet i bäddarna inte avvattnats i önskad omfattning. Syftet med detta examensarbete var att utreda hur slamavvattningen i Hedesunda ska se ut i framtiden.

När nya arbetsplatser ska uppföras krävs det en undersökning kring den gällande verksamhetens arbetssätt. Många gånger utformas nya arbetsplatser med liknande rumsplacering som den tidigare men med en lite nyare design. Istället bör hela verksamhetens flöden undersökas för att få en bild av hur människorna rör sig i den nuvarande arbetsplatsen; vad som är bra, vad som är mindre bra och vad som kan följa med i den nya designen. Det finns även en risk att de gemensamma utrymmena i en arbetsplats klämms in i utformningen efter att de verksamhetsspecifika aktiviteterna planerats färdigt. Detta kan leda till att personalen segregeras och inte möter varandra lika ofta som om de gemensamma utrymmena är mer integrerade bland övriga arbetsuppgifter.

Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lämnat avtryck i skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Mängden grönytor ute i kommunerna som saknar fungerande lösningar och orsakar problem är omfattande. Genom att uppmärksamma problemen och förklara hur förbättringar kan nås eftersträvar jag en bredare kunskap inom ämnet. I följande studie behandlas växttekniska problemytor i bostadsområdet Villan i Ängelholm. Arbetet undersöker anledningen till att ursprungslösningen inte fungerar och vad man kan göra för att förbättra situationen på platserna. En utgångspunkt i arbetet har varit att förenkla skötseln och på så sätt försöka nå besparingar inom skötseln samtidigt som ytorna blir vackrare. Arbetet har utgått från en okulär inventering av fem utvalda platser. Platserna valdes ut i samarbete med entreprenören Väla Mark och Trädgård AB.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Deponering är en metod som sedan länge använts för att behandla avfall. Metoden är dock kopplad till en rad miljöpåverkande faktorer, varav produktion av lakvatten är en. I lakvattnet finns bland annat lösta näringsämnen och metaller och dessa kan ge negativ påverkan på ekosystem om de sprids i miljön.Det här examensarbetet syftar till att besvara frågan om metaller i lakvatten kan retarderas genom att lakvattnet från en specialcell infiltreras i en biocell. För att besvara frågeställningen har mätvärden för ett antal kemiska parametrar analyserats på en deponeringsanläggning som ligger i Malmö och bedrivs av SYSAV.Arbetet avser även svara på frågan hur hårt biocellen kan belastas i fråga om hydraulik. Därför simuleras de förväntade uppehållstiderna av vatten i biocellen vid olika infiltrations-hastighet och porositet.För att ge resultaten tyngd har en litteraturstudie avseende deponering, hydrologi och hydraulik, lakvatten och metallers mobilitet i mark och vatten gjorts.Resultatet från litteraturstudien visar bland annat att lakvatten produceras genom att nederbörd perkolerar genom avfallet.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats.Genom att analysera 7 texter från 1988?1994 och 7 texter från 2008?2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

?Drömmen om den röda stugan? är ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vårterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och är det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin på Falu Rödfärg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare på Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu Rödfärg är en slamfärg som används utomhus för att måla ohyvlade träfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu Rödfärg skett på området kring Falu koppargruva, där färgen då som nu kokas med bland annat vatten och rågmjöl.