Syftet med uppsatsen är att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som består av presstextkorpusar från perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i användningsfrekvens från det första belägget 1987. Undersökningen visar också att den relativa andelen där perfektparticipet givet används som verb minskar, och det används som del i kollokationer i högre utsträckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, beständighet och specialisering.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning kassaflödesanalyser, presenterade av börsnoterade företag i Sverige, är jämförbara. Syftet är vidare att identifiera faktorer ur årsredovisningar som påverkar utformningen av kassaflödesanalyser. Vi har använt oss av en ?tvåstegsmetod?, som innebär att vi först har utformat en modell, som använts som ett analysverktyg för att samla in relevant information från de kassaflödesanalyser, som presenterats i de utvalda företagens årsredovisningar för år 2000. Därefter har insamlad data från den statistiska undersökningen fångats upp i olika variabler som sedan tolkats med hjälp av statistiska metoder.

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap.Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning.

The purpose of this Masters thesis is to study how three public libraries in the west of Sweden have arranged their fiction for adults on shelves and what the possibilities for fiction retrieval are in their Online Public Access Catalogues OPAC. The theoretical framework includes a practical part consisting of Jarmo Saartis ideas about shelf arrangement and a theoretical part consisting of Annelise Mark Pejtersens different dimensions. The methods used in the case study are three interviews with librarians, visits in the libraries and searching in the libraries OPACs. Furthermore, we have summarized relevant literature about this subject in a summary of research. The analysis shows that our three libraries have arranged their fiction in a traditional way according to Saartis ideas about shelf arrangement.

Knuthöjdsmossens naturreservat är beläget i Hällefors, Örebro län och är känd för sina unika gölar, fauna och dess sanddyna. Strax intill Knuthöjdsmossens Naturreservat finns en nerlagd industrideponi som var i bruk i början av 1800 talet fram till 1983 vid namnet avfallsupplaget Piteå. Det avfall som deponerades bestod av restprodukter, industriavfall, byggavfall, grovsopor, järnspår och slipspån. Mellan åren 1994-2009 har Bergslagens kommunalteknik utfört ytvattenprovtagningar i området, de har dock upphört, men det finns ett intresse om att återuppta provtagningarna, därtill syftet med denna uppsats; en förstudie om vilken miljöpåverkan avfallsupplaget Piteå har på området Knuthöjdsmossen. Metallkoncentrationer från ytvattenproverna från åren 1994-2009 analyserades samt så insamlades kompletterande jordprover med en XRF-skanner.

Målet med examensarbetet var att undersöka spårbarhet hos olikainforamtionssäkerhetsåtgärder åt företaget Veriscan i Karlstad. Examensarbetet ger först enteoretisk genomgång av olika säkerhetsåtgärder för att sedan försöka hitta gemensammanämnare till de säkerhetsåtgärderna som innehåller spårbarhet.I en värld full av teknik och information som flödar är det viktigt att ha kontroll över dedata som anses vara viktig för organisationen. Skulle informationen hamna i orätta händer kandet innebära förödande konsekvenser för organisationen och i vissa fall även deras kunder.Har en incident väl inträffat måste man ha säkerhetsåtgärder som generera spårdata som göratt konsekvenserna av incidenten kan rättas till och att den skyldigt åtalas om brott begåtts.Uppsatsen handlar om att undersöka vilka säkerhetsåtgärder som bidrar till spårbarheten.Kravet var att skapa en lista med säkerhetsåtgärder där ett poängsystem visade spårbarhetenhos säkerhetsåtgärderna. Resultat av min undersökning är att det finns flera åtgärder sombidrar till spårbarheten och att den gemensamma nämnaren är spårgenerering eller loggning.Prioritet 1 var att belysa de systemtekniska säkerhetsåtgärderna och i mån av tid även defysiska och de logiska säkerhetsåtgärderna.Ämnet spårbarhet är väldigt nytt och jag känner är att jag har varit ute på väldigt ny mark.Det har varit svårt att hitta information om just spårbarhet. Detta område är väldigt nytt ochjag känner att det kommer att bli stort inom en snar framtid.

Silviculture in young stands in Sweden is below the mark concerning what has to be done in the forest, and it is time to solve the problem. The problem will not be solved only by the private forest owners, professional help is needed. Skogsägarna Mellanskog is one of four forest unions in Sweden who wants to play a role and take responsibility for forestry in the middle of Sweden. This academic essay is based on a market survey sent to 350 forest owners in the Örebro district. 186 of them answered the questions, giving a response frequence of 53 percentage. The purpose of the essay is to find the determining factors which will make a forest owner to find a collaborator when planning and carrying out the silviculture measures in young stands. The result of the survey shows that the forest owners are anxious about the price and the costs. The costs have a severe effect if the silviculture measures in young stands will be carried out or not.

John Dewey föddes år 1859, samma år som Charles Darwin bröt ny mark för människan genom sin Theory of Species. Genom Darwin skulle grunden för det kollektiva mänskliga tänkandet och förståelsen av oss själva aldrig förbli detsamma. För Dewey precis som för Darwin är det förståelsen av människan och hennes värld som är det intressanta.Denna uppsats är en närläsning av Deweys verk Demokrati och utbildning som publicerades för första gången 1916. Verket som är skrivet på tidigt 1900-tal har haft ett stort inflytande på pedagogiskt tänkande generellt, men är också ett av de verkligt intressanta arbetena rörande människan och utbildningens roll för det demokratiska samhället. Verket är av idémässigt fundamental betydelse för den filosofiska tanketradition som kallas pragmatism då Dewey fångar upp den bärande idén om människan i samhället som en del av världen och som beroende av en bra utbildning.Uppsatsen har för avsikt att förmedla och tolka de tankegångar som Dewey låter framträda i Demokrati och utbildning.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Examensarbetet är ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. Planområdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. Området är aktuellt som förnyelseområde då den pågående verksamheten successivt skall avvecklas fram till år 2010. På samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrågan på centrala lägen för bostäder och verksamheter uppmärksammats. I översiktsplanen har denna efterfrågan besvarats med en planberedskap där en rad utvecklingsområden pekats ut.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Intercropping involving trees is called agroforestry and makes it possible to get higher production for every area unit. The trees can function as food, fodder, fuel, medicine; prevent mark erosion and much more. Agroforestry can also be combined with animal husbandry. The aim of this study was to document the animal production systems used by rural small-scale farmers maintaining ruminants and using agroforestry in the northern province of Rwanda. The farmers using agroforestry is expected to have higher milk yield than average due to homegrown protein. The method used during the study was semi-structural interviews with booth open and closed questions. In order to get in contact with farmers that matched the criteria; small-scaled rural farmers with ruminants and using agroforestry, the ?Vi Agroforestry Programme? (Vi-Life) in Kigali were contacted and the staff worked as supervisors, translators and contact with the farmers throughout the study. During the study nine individual farmers, two cooperatives breeding sheep and one group interview were conducted.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker. Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras.

Hundratusentals ton vägsalt, natriumklorid, sprids ut på våra vägar vintertid för att skapa säkra trafikförhållanden. Men vintervägunderhållning och vägsaltsanvändning kan bidra till förstöring av de naturliga och interna processerna i angränsande mark och vegetation. Vägsalt sprids från vägen på olika sätt, till exempel genom att plogas bort, att det skvätter från fordon, genom avrinning, eller till och med via vinden. Salt sprider sig lösligt i grundvatten eller ytvatten som natrium- och kloridjoner och rör sig vidare i marken eller ackumuleras inom den. Klimat, väderförhållande, landskapets utformning och användning, trafikmängd och vägunderhåll är faktorer som påverkar både saltåtgången och spridningsvägarna.

Det pågår en ständig debatt mellan olika parter i samhället angående betesskador orsakade av klövvilt. Huvudmålet med dagens viltförvaltning är att anpassa klövviltstammarna efter fodertillgången i landskapet. Syftet med studien var därför att kvantifiera fodermängden för klövvilt i skogslandskapet, undersöka hur olika skötselåtgärder påverkar foderutbudet och analysera kostaderna för dessa. Studien begränsades till ett sammanhängande område i Holmen Skogs distrikt Egen skog. Med hjälp av beslutsstödsprogrammet Heureka PlanVis har foderutfallet för ett antal olika foderskapande skötselåtgärder tagits fram. I de flesta simuleringar var målet att maximera nuvärdet, men det alternativ som skapade absolut mest foder var när målet istället sattes till att maximera biomassan i skogslandskapet.