Att det finns barn som far illa och att de finns brister i ansvaret för de minsta samhällsmedborgarna är ett smärtsamt faktum. Att arbeta med denna målgrupp och möta den problematik som vanvård av barn innebär, är vardag för vissa yrkesgrupper. Denna studie undersöker hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa upplever sin arbetssituation och sin yrkesroll. Studien undersöker vad som framkommer under handledning och intervjupersonerna i studien är interna samt externa handledare. Resultat från denna studie visar bland annat på hur socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning kring barn som far illa påverkas mycket starkt emotionellt av sitt arbete och under handledning behandlas ofta känslor av ångest och frustration.

Detta arbete handlar om barnrättigheter och främst om den rättighet som barn har att få sina röster och åsikter hörda..

I Sverige insjuknar varje år cirka 300 barn i cancer. De vanligaste cancerformerna är leukemi samt hjärntumörer. Trots att forskningen har utvecklats är det en fjärdedel av de drabbade barnen som inte går att rädda. Då ett cancersjukt barn vårdas palliativt och sedan går bort, påverkas en hel familj med föräldrar och syskon. Att förlora ett barn är en fruktansvärd upplevelse.

I studien intervjuades sex stycken olika pedagoger från olika förskolor. De intervjuade var förskollärare och barnskötare. Syftet var att få reda på vad pedagogerna i verksamheten gör för att hjälpa stammande barn samt ta reda på hur viktigt pedagogerna anser att barnens språkutveckling är. I intervjun fick pedagogerna bland annat frågan om vad de har för erfarenhet av stammande barn, hur dem arbetar med barns språkutveckling och om de har träffat på stammande barn under deras tid i förskolan.Intervjuerna skedde på pedagogernas arbetsplatser på en bestämd tid som passade pedagogerna som skulle bli intervjuade. Resultatet blev att de flesta av dem intervjuade pedagogerna inte hade stött på några barn som stammade och pedagogerna som hade gjort det lät bara barnet vara utan att göra några speciella åtgärder.

Skolan är i ständig förändring och antalet barn med annan etnisk bakgrund ökar i våra klassrum. Studien syftar till att undersöka om det förekommer några skillnader mellan det stöd barn med annan etnisk bakgrund i svårigheter får i jämförelse med barn i behov av särskilt stöd. Tyngdpunkten i studien ligger på pedagogernas förhållningssätt till barnen, vilket stöd samt resurser mellanstadielärarna har att tillgå för att stödja dessa barn. Undersökningen är kvalitativ och utgår från frågeformulär i form av en enkät med öppna frågor. Respondenterna som medverkat består av åtta mellanstadielärare samt två specialpedagoger, utöver detta har vi en som bortfall.

Förnamn kan skapa starka känslor, och attityder till ett och samma namnverkar skilja sig mellan generationerna.I denna uppsats undersöks attityder till tio av de hundra vanligasteförnamn som ges till nyfödda barn i Sverige i dag. Namnen är Emma,Tindra, Ronja, Smilla, Siri, William, Hugo, Liam, Love och Elias.Genom intervjuer vill jag ta reda på vilka attityder respondenterna hartill de olika namnen samt undersöka om det är någon skillnad i attitydertill namnen mellan den äldre och den yngre generationen. Jag vill ocksåta reda på vad respondenterna anser är orsaken till deras attityd:Namnets ?klang? ? alltså hur de tycker att namnet låter ? eller deassociationer som de i övrigt har till namnet?Resultatet visar att skillnaden i attityd till namnen inte är stor mellangenerationerna, men orsaken till attityden varierar mellanåldersgrupperna. Enbart klangen i ett namn har inte lika stor betydelseför attityden till namnet som erfarenheter från tidigare namnbärare.Denna studie kan ses som ett försök att få grepp om orsakerna tillskillnader mellan generationer angående attityder till olika namn..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka det kliniska användandet av melatonin vid sömnsvårigheter hos barn och ungdomar på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes med en webbaserad enkät utformad i Google Forms. Enkäten sändes sedan till urvalsgruppen som var läkare (n=29) på barnpsykiatriska kliniker i Uppsala län.Resultat: Resultatet visar att 13 av 14 läkare förskriver melatonin och även circadin till barn som lider av sömnproblem. De diagnoser som läkemedel vanligen förskrivs för är främst ADHD, autism och depression. Förskrivning av läkemedlen sker till alla åldersgruppen, vanligast var dock från sju år och uppåt.Slutsats: Trots läkemedelsverket tveksamma inställningar till melatonin för behandling av sömnproblem bland barn förskriver 13 av 14 läkare i denna undersökning ut preparatet och anser att det fungerar..

I studien har pedagogers arbetssätt med tvåspråkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar språkutvecklande med dessa barn, och därtill även få en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov än de som har svenska som modersmål. För att få svar på mina frågeställningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och därtill även använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvåspråkig utveckling går till, men att majoriteten av dem inte använde dessa kunskaper i verksamheten..

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone.Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder.

Personer som kommer till Sverige från andra EU-länder för att försörja sig genom tiggeri är ett fenomen som har ökat i omfattning på kort tid. Dessa personer har ibland sina barn med sig, vilket väcker frågor om vem som har ansvar att skydda dessa barn samt om dessa barn har rättigheter som är likställda med svenska barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika samhällsaktörer konstruerar fenomenet barn till tiggare. För att uppnå detta syfte har intervjuer genomförts med ledamöter inom socialnämnden för barn och unga samt med aktörer från frivilligorganisationer. Materialet har analyserats med perspektivanalys och med utgångspunkt i socialkonstruktivistiskt perspektiv samt barnrättsperspektivet.

Då många klassiska och populära sagor har illustrerats av ett flertal olika konstnärer finns det ett intresse i att analysera hur detta påverkar läsarens tolkning av sagan. Vilka episoder väljer illustratören att ta med? Lägger han/hon fokus på personerna, miljön eller någon specifik känsla t.ex.? Dessa är några av de aspekter som inverkar på hur sagan kommer uppfattas. Illustreringarna kan göra att sagan känns mer riktad mot en yngre läsarkrets eller vara mer tilltalande för äldre barn eller vuxna. Jag har för avsikt att analysera Den lilla flickan med svavelstickorna en saga av H.C.

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965?2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen.