Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Uppsatsen undersöker hur utbud stämmer överens med efterfrågan på högutbildad arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Därefter granskas allokeringen av de högutbildade samt deras arbetslöshet och löneutveckling. Resultaten visar tendenser i riktning mot ett överskott på högutbildade, trots en överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan. Detta i form av ökad överutbildning, högre arbetslöshet bland högutbildade som inte motsvaras av samma ökning hos lägre utbildade grupper samt sänkta löner för nyexaminerade akademiker. Efter uppdelning i åldersgrupperna 25-44 år respektive 45-64 år visar det sig att överutbuds-tendenserna främst återfinns bland de yngre.

The ambition to involve younger people in future planning processes in order to get full participation of all groups in the society requires a deep and well-planned dialogue. Although, participation not always means inclusion. The purpose of this study was to analyze how the younger generation in the society is included in the future work. This is based on a case study of the developmental work in the municipality of Skellefteå.Questions that were answered were how the municipality has made the participation possible? To what extent has the younger generation been involved? How did this group experience their participation? The methodology consisted of mixed methods that include observations, surveys to the session leaders and to the participants in the dialogue and three interviews with two participants and one municipal civil servant.The result showed that the open information didn´t reach the younger generation to the open dialogues although the dialogue design gave good conditions for participation.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka samband mellan frekvensav umgänge, värdering av umgängeskontakten och graden av våldsutsatthet ien grupp våldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. Dataär hämtad från forskningsprojektet ?Kartläggning och behandling inom BUPav barn som upplevt våld i sin familj?. Svar från barn i åldern 7 till 17 år på90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara på frågeställningarkring hur ofta barnet träffar umgängesföräldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, ålder, vårdnad och våldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen är nöjda med lite eller ingen kontakt medumgängesföräldern. Få barn vill ha mer kontakt.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje år. Bland dessa barn är många väldigt små och har inte på samma självklara sätt som äldre barn och ungdomar lika lätt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 år med fokus på förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus där både observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa ställningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som växt upp med en psykiskt sjuk förälder har i dag, efter åratal av osynlighet, fått alltmer utrymme och uppmärksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka föräldrar har påverkats med avseende på sårbarhet, friskfaktorer samt samhällets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att själva drabbas av en psykisk sjukdom och i sådant fall är den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill säga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förväntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhället för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka föräldrarna har på sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnät och att det sociala arvet har större betydelse än det biologiska..

I etniska konflikter utsätts ofta barn för våld. Våld mot civila, som främst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrån skapandet av "vi och dem" känslor. I dessa krig har gränsen mellan civil och militär suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket åtföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om våld mot barn i konflikter har vi valt att utgå ifrån feministiska teorier som behandlar förståelsen för nationsbyggande. Med utgångspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstå det våld barn utsätts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion är viktig då våld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremål för vetenskaplig forskning.

Övervikt och fetma håller på att utvecklas till ett globalt folkhälsoproblem. År 2010 fanns det fler än 43 miljoner överviktiga barn (under fem års ålder) i världen. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om den orala hälsan påverkas hos barn med övervikt. Författarna valde begränsningen barn i åldrarna 2-19 år, och studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

Detta arbete handlar om den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska läsmiljön i skolbibliotek. Arbetet består av intervjuer och observationer på olika skolbibliotek i en medelstor kommun och på Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jämförts med skolbiblioteken.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla..

Att lära sig läsa och skriva kan ses som själva höjdpunkten under de första skolåren. Läsundervisningen är ofta den första och mest påtagliga erfarenheten barnen får av undervisning och skolan. Därför är det viktigt att barnets syn på inlärning och kunskaper blir positiv. Det är också betydelsefullt att man utgår från deras erfarenheter, för om de får uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ självbild. Om barnet ser sin skolgång som något positivt eller negativt beror på hur de uppfattar skolan, lärandet och sin utbildning.