Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter används som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohälsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudärsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att främja kommunikation och uttryckande av tankar och känslor, att stärka klientens synsätt och identitet, att förändra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla.

Det här är ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrån önskemål från Luleå kommun kring frågan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 år). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor på en småbarnsavdelning på en förskola i Luleå kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna på avdelningen och det som undersöktes var deras syn på barn och lärande samt deras arbetssättt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrån teorier om barn och lärande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de främsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att ständigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hålla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Varje år drabbas många unga vuxna av en cancersjukdom. Den stora incidensen av cancersjukdomar i vårt samhälle medför att möten med patienter med cancer sker i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. Med tanke på de starka känslomässiga reaktioner som följer av en cancerdiagnos och hur ungas livssituation påverkas, ligger det hos sjuksköterskor en utmaning i att kunna ge emotionellt stöd som leder till att patienten kan uppleva större hanterbarhet.  Syftet med litteraturstudien var att belysa hur unga vuxna hanterar tankar och känslor vid en cancersjukdom och hur sjuksköterskan kan ge emotionellt stöd relaterat till att bättre kunna hantera krissituationen. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 29 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på tankar och känslor relaterat till cancerdiagnosen, olika strategier för att hantera diagnosen, samt hur erhållet stöd från sjuksköterskan kan leda till bättre hanterbarhet.

Syftet med detta arbete var att få ökad förståelse för hur pedagogerna ser på sitt arbete i en större barngrupp. Vi ville undersöka hur barnens lek, samspel och lärande möjliggörs eller begränsas i en större barngrupp, och vilken roll tryggheten har för de yngre barnen i barngruppen. Vi har genomfört observationer i barngruppen samt intervjuat 4 pedagoger med kvalitativ metod på en förskola med en större barngrupp. Det arbetar 7 pedagoger på avdelningen där vi gjort vår studie men de övriga 3 pedagogerna ville inte ställa upp. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och analyserats var för sig.

En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?.

BakgrundI leken utvecklas bland annat språket och tänkandet, samspelet och den sociala förmågan. I lekens värld återskapar barnen sina tidigare erfarenheter och leken ses som uttryck för att kunna sätta samman erfarenheter på ett nytt sätt. När yngre barn lär, gör de det med hela sin kropp och med alla sina sinnen. Barnens ska ha möjlighet att påverka sin vardag och där skafinnas utrymme för barnens egna initiativ till lek och allehanda aktiviteter. Den fysiska miljön har stor betydelse för hur barns lärande stimuleras och utmanas.

Stickrädsla och stickfobi hos vuxna påträffas inom sjukvården. Dagligenvärlden över utförs ett flertal blodprovstagningar, injektioner, infusioneroch andra behandlingar som kräver injektionskanyler. Rädslan är därmedrelevant att beskriva och det krävs att problemet uppmärksammas. Syftetmed föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilkaomvårdnadsåtgärder hälso- och sjukvårdspersonal kan vidta i mötet medvuxna patienter med stickrädsla. Resultatet av vetenskapligapublikationer visar att det finns olika omvårdnadsåtgärder som kan hjälpatill att minska rädslan.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson. Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.

Bakgrunden till uppsatsen är en analys av en satsning på vuxenutbildning. Utbildningens omfattning väcker frågan om hur Skåne län, AMI och Länsarbetsnämnden i Malmöhus län som står bakom projektet, förmår att ta hand om de vuxna som anträder utbildningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från vuxnas upplevelse av sitt lärande som sker inom ramen för ett projektarbete, analysera deras förhållningssätt till studier och lärande. Frågeställningar omfattar följande: Vilken mening har studier inom ramen för projektet för de utvalda vuxna och hur engagerar sig de vuxna i studierna och studiernas innehåll? Uppsatsen är en kvalitativ analys av insamlat datamaterial rörande några utvalda deltagarna och deras subjektiva upplevelser av utbildningen via projektarbetet under vårtermin 2005.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar den vita substansen i delar av det centrala nervsystemet. Typiskt för MS är att den går i skov och är oförutsägbar. Prognosen är mycket individuell och svår att förutse på grund av dess skiftande sjukdomsförlopp. MS är den vanligaste sjukdomsorsaken till rörelsehinder hos Yngre vuxna.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med MS.Metod: Systematisk litteraturstudie. Nio artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt arbetssätt.Resultat: Genomgående i resultatet återkommer det att oförutsägbarheten som är förenad med MS samt den MS-relaterade tröttheten är stora faktorer som påverkar patienternas upplevelser av MS.

Bakgrund: Att erhålla en perifer venkateter (PVK) är idag en rutinmässig åtgärd inom hälso- och sjukvården. Risken för infektion anses som liten, men trots det inträffar allvarliga komplikationer , varav en är tromboflebit som kan leda till sepsis. Syfte: Syftet var att identifiera riskfaktorer för tromboflebit hos vuxna patienter med perifer venkateter. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Totalt användes 14 artiklar till studien. I analysen framkom sex olika områden som behandlade riskfaktorer för tromboflebit. Resultat: Motstridiga resultat påvisades när det gällde tid in situ, placeringen av PVK, val av storlek samt om patienten var kvinna eller man.