Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut på gymnasiet. Kursplaner och läromedel i filosofi har undersökts. Fyra lärare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lärare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras på lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

I och med den stora generationsväxlingen som den svenska arbetsmarknaden står inför ville vi undersöka kompetensöverföringen mellan de avgående 40 ? talisterna och den nya arbetskraft som ska ta över. Vi utförde vår undersökning på Uddeholms AB i Hagfors och undersökningen berörde de anställdas syn på kompetens, vad de tyckte var viktigt att föra över till nästa generation samt vilka skillnader som fanns generationerna emellan. Som utgångspunkt har vi använt oss av fem stycken teoriområden som alla rör kompetens men har olika infallsvinklar. Vi använde oss av en kvalitativ metod och utförde sju stycken intervjuer med både yngre och äldre representanter ur arbetsstyrkan samt på både tjänstemän och kollektivanställda.

 Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Samhällstjänsten har sedan den infördes i början av 1990-talet kommit att användas flitigt dåungdomar och yngre vuxna (under 25 år) blivit dömda för i första hand förstagångsförseelser.I slutet av 1990-talet kom ytterligare en ny verkställighet och det var IÖV eller den mer vardagligtkallade fotbojan. Ett övergripande syfte med denna uppsats var att göra en utvärderingmed Halland i fokus och avseende verkställighetsformerna ?skyddstillsyn med samhällstjänst?och ?villkorlig dom med samhällstjänst?. Dessutom var ett mer historisk syfte att reda ut vadsom har skapat ett samhälleligt behov av en verkställighetsform som ?samhällstjänst?.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av åtgärdsprogram. (Students´ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur elever uppfattar sina åtgärdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring åtgärdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett åtgärdsprogram innebär, och får eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats på enkäter med både slutna och öppna svarsalternativ.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan och skolan kan arbeta förebyggande med barn och elever som har läs- och skrivsvårigheter, samt att undersöka vad det finns för olika hjälpmedel och metoder att tillgå. Detta examensarbete ska vara förberedande för pedagoger så att de kan få en viss kunskap om barn och elever med läs- och skrivsvårigheter. Det finns många bra sätt för att hjälpa dessa barn, vi har valt att lägga vår fokus på hur och vad man kan arbeta med samt vad det finns för förebyggande åtgärder att använda sig av. Undersökningen genomfördes i en förskola och i en skola för barn i yngre år, där vi intervjuade åtta respondenter och gjorde 12 observationer. Vårt examensarbete är en kvalitativ studie.

Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna.

Bakgrund: Bolagsstyrning växte fram i USA under 1800-talet i samband med att bolag blev allt större och aktieägarantalet växte. Genom att ägare och företagsledning blev skilda fanns det en risk att intressekonflikter uppstod mellan ägare och ledning. Innebörden av god bolagsstyrning är att företagen främst ser till ägarnas intressen, vilket främjar allmänhetens förtroende för företag och kapitalmarknaden. För att öka allmänhetens förtroende för svenska näringslivet tillsatte svenska staten en förtroendekommission som utarbetade Svensk kod för bolagsstyrning år 2005. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ansvarar styrelsen för bolagets interna kontroll och skall fortlöpande utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar.

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher?s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers? beliefs on major purposes of assessment.Assessment is the process of gathering and interpreting information about students? learning.

Syftet med min studie var att undersöka vilka uppfattningar några elever i behov av särskilt stöd har om läxor. Uppfattas läxorna positivt och till en hjälp att klara skolarbetet bättre? Eller uppfattas läxorna negativt eftersom elevens svårigheter kommer i fokus? Vilka läxor uppfattas positivt/negativt? Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer har använts som metod. Intervjutekniken som valts är halvstrukturerade intervjuer med öppna frågor. Man kan utifrån studien och mina intervjupersoner, konstatera att vilka uppfattningar elever har om läxor delvis är beroende av elevens ålder.

Bakgrund: Investeringen kännetecknas av att någon, företag eller privatperson, avsäger sig möjlighet till konsumtion idag för ökad konsumtion i framtiden. Den är en faktor som kan öka företagets värde och det är därför viktigt att rätt investering väljs. Investeringskalkyleringen ger företaget värdefull information om en investering. De vanligaste kalkylmetoderna är NPV, IRR, payback och diskonterad payback. Payback är en särskilt intressant metod av två anledningar.

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

Syftet med studien är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om kön och hur barnen upplever pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. De frågeställningar som vår studie utgår ifrån är: Vilka föreställningar har flickor och pojkar om kön? Hur upplever barnen pedagogernas förhållningssätt? I avsikt att närma oss barns föreställningar om det aktuella området så använder vi oss av en kvalitativ studie, där 30 barn medverkar i gruppintervjuer. I intervjuerna med barnen utgår vi ifrån pojk- och flickgrupper, där intervjuerna spelas in för att sedan kunna analysera och transkribera det inkomna empiriska materialet. För att stärka vår studie nyttjar vi relevanta och vetenskapliga artiklar, avhandlingar och litteratur som beskriver pojkar, flickor samt pedagogers förhållningssätt.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad.Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nätverk.

Studien har tagit reda på vilket av direktsända- eller inspelade nyhetsinslag som är mest trovärdig hos mottagaren. För att ta reda på svaret producerades två stycken nyhetsinslag som innehöll exakt samma information. De handlade om att Facebook bygger nya serverhallar i Luleå. Inslaget som skulle likna ett direktsänt inslag, spelades in på platsen där Facebook bygger serverhallarna. Projektansvarige blev intervjuad på platsen.