Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt?För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten.     I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ?upplevelser av påverkansmöjligheter?, ?självständighet och beroende?, ?anpassning? samt ?strategier?.

Undersökningens syfte är att studera dialektutjämning och regionalisering i övre Norrland genom att undersöka fyra markerade dialektala drag ? norrländsk förmjukning, oböjd predikativ i pluralis, norrländskt som och he/hä ?det? ? utifrån de utomspråkliga variablerna geografi, ålder och kön. Undersökningen har genomförts genom att lyssna på intervjuer av fyra informanter per ort från följande fem orter: Piteå i Norrbotten, Burträsk i Västerbotten, Sorsele i Lappland, Aspås i Jämtland och Anundsjö i Ångermanland. Materialet är inspelat för projektet SweDia 2000.Studien visar att norrländsk förmjukning finns på alla orter men används i huvudsak av äldre. I inlandet (Aspås och Sorsele) har man kategoriskt dialektvarianten medan man vid kusten växlar i sitt bruk.

Den här uppsatsen kommer först och främst att behandla Assyriernas förhållande till kyrkan och tron. Uppsatsen kommer också att lyfta upp förhållandet till och syn på samhället. Metoden som har använt är en kvalitativ metod med intervjuer av 12 personer (sex par och två generationer), som är släkt med varandra som föräldrar och deras barn. Syftet är att se hur deras förhållande till och synen på kyrkan och tron är och hur det skiljer sig mellan de äldre och de yngre. Syftet är också att se hur deras inställning är till olika sociala och religiösa frågor och om det skiljer sig mellan de två generationerna.

Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början.

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation.

I dagens samhälle sprids budskap om hälsa och en hälsosam livsstil genom en mängd olika informationskanaler, där kanske den största är media. Då mediavärlden kan ses som en stark trendsättare och då de flesta människor på ett eller annat sätt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hälsa påverkar livsstilen gällande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nås individen av? Hur stämmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval påverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktär. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre män och sexton kvinnor.

SammanfattningEtt generationsskifte är en komplex och tidskrävande process. Därav är det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en väl genomarbetad plan tas fram innan själva genomförandet äger rum. Fråga som uppkommit är huruvida det får någon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förläggs i ett driftsbolag. Under sådana förutsättningar förblir fastigheten i den fysiska personens ägo men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Är verksamheten däremot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild näringsverksamhet.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod.

Under senare år har ambulanssjukvården i Sverige genomgått stora förändringar. Kunskaps och kompetensnivån har ökat, framför allt efter 2005, då alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivå i samband med ett ökat tryck på sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvårdpersonal får möjlighet att bedöma vårdnivå hos vissa patientgrupper redan på plats. Syftet med studien var att belysa vad allmänheten har för uppfattning och förväntningar på ambulanssjukvård, samt att få en uppfattning om deras tankar vid eventuell hänvisning till annan vårdnivå samt annat färdsätt än ambulans.

Syftet med denna uppsats är att undersöka regeringens motiv till en föreslagen marknadsorienterad reform av primärvården, vårdval i Sverige. Genom en analys av över tjugo texter från den offentliga diskussionen om vårdval, nationellt och i landstingen Halland, Stockholm och Skåne där vårdvalsmodeller är initierade, ges läsaren inblick i en pågående reformprocess. Centrala aktörer, den politiska majoriteten och oppositionen, läkare och akademiker, finns representerade i analysen eftersom det krävs en bred ansats med inte bara regeringens texter utan även andra aktörers röster för att förstå motiven till reformen.Tre teoretiska perspektiv med kompletterande förslag till varför förändring sker används i analysen. Två från nyinstitutionell teori, ett symbolperspektiv och ett verktygsperspektiv, samt ett maktperspektiv.En rationell diskussion dominerar de analyserade texterna där reformen är ett verktyg för att nå resultat, som att öka besöken i primärvården och att skapa konkurrens mellan vårdgivare. Med symbolperspektivet föreslås ideologiskt förändringstryck eller strävan efter legitimitet vara de drivande motiven.

Bakgrund: År 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet och lagen innebär att revisorn ska anmäla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jämfört med tidigare då revisorn endast hade tystnadsplikten att förhålla sig till. Lagen infördes på grund av den höga ekonomiska brottsligheten där de vanligaste ekobrotten i Sverige är bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlätta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett står anmälningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förväntningar på revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmälningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte är att öka förståelsen, sett från revisorers perspektiv, för hur revisorer ser på anmälningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan påverka deras agerande, när det gäller ett misstänkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgångspunkt från den induktiva forskningsansatsen.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor.

Syftet med denna uppsats är att på en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik och i så fall när och om den används. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika årskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lärare på vår valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger använde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade även att vår hypotes om att utomhuspedagogik användes mer i de yngre årskursena stämde..

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn på veckodagar och månader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. På senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den här uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och månadsnamn. Syftet är att ta reda på om det är någon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hänsyn till skribentens ålder. Materialet till undersökningen har hämtats från korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det språk som hade störst inflytande på det svenska språket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha använt stor begynnelsebokstav på veckodags- och månadsnamn kan därför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav på substantiv.