Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

Detta arbete handlar om läxor, deras syfte och deras effekter, men även om hur inlärning kan ske på andra sätt i dagens skola. Meningen var att försöka få en uppfattning om läxor är nödvändiga eller om det bara är ett koncept som förväntas av skolan och läraren. Det ligger inte i skolans uppdrag att ge läxor och därför är det intressant att få en uppfattning om varför de finns och används. Forskning visar att läxor för yngre barn inte har någon effekt på inlärningen och att undervisning som är lärarledd ger bättre resultat. Lärarna som jag intervjuat menar att det är omöjligt att nå kunskapsmålen utan läxa och menar att läxor förbereder eleverna för framtiden.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pausgymnastik påverkar elevers koncentration. Vi vill även få veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. Påverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller är pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har använt oss av en experimentell studie som bygger på kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den påbörjade pausgymnastiken och sedan en gång efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Syftet med denna D-uppsats i samhällskunskap var att fÃ¥ ökad förstÃ¥else för studenters val av utbildning samt undersöka vad studenterna efterfrÃ¥gar innan de väljer utbildning. Metoden för att uppnÃ¥ detta syfte var en neoklassisk efterfrÃ¥geteori samt en enkätundersökning. Enkäten delades ut bland studenter vid LuleÃ¥ tekniska universitet (LTU). UtifrÃ¥n resultatet av enkäten sammankopplat med teorin drar vi följande slutsatser: • De personliga intressena har störst betydelse för efterfrÃ¥gan pÃ¥ utbildning • De äldre är mer rädd för de kostnader som studierna medför än yngre studenter • Lärarstuderande bryr sig inte om lönen eller karriär • Ekonomstuderande bryr sig inte om de fÃ¥r arbete efter avslutade studier • FÃ¥ bryr sig om studentlivet • VÃ¥rdstuderande lägger inte stor betydelse i arbetsförhÃ¥llandena • Beteendestuderande hade börjat studera oavsett tillgÃ¥ngen pÃ¥ substitut.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar.Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden..

Vi har läst på Barndoms och ungdomsvetenskapliga programmet. På denna utbildning lägger man stor vikt vid lek och rörelse, som kan vara en betydelsefull del av lärandet i skolan och på fritiden. En stor del av utbildningen behandlar också det talade och skrivna språket. Vår studie grundar sit på intervjuer av en klasslärare, en fritidspedagog och en idrottslärare gjorda på en skola i södra Sverige. Utöver intervjuer har vi läst litteratur kring ämnet och valt att observera hur de intervjuade arbetar och i vilken miljö.

AbstractHuvudsyftet med uppsatsen är att få en större uppfattning och förståelse för sekundära intrång i gravar under förhistorien där koncentrationen ligger på skelettgravar i Skandinavien. Genom en jämförelse av arkeologers tolkningar av sekundärt manipulerade gravar har jag kartlagt sekundära intrång där det visar sig att fenomenet inte varit vida förekommande under förhistorien. Skillnader från mesolitikum till yngre romersk järnålder kan spåras i fråga om vad som har plockats ur gravarna där koncentrationer går från kroppsdelar till artefakter. Dock går det inte att spåra vilka exakta gravar som har varit utsatta. På frågan varför sekundär manipulation har skett kan endast olika tolkningsmöjligheter appliceras såsom sociala, ekonomiska och symboliska konsekvenser som möjliga förklaringsbegrepp till varför fenomenet skett..

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk sjukdom som leder till att livet på ett eller annat sätt troligtvis kommer att förändras. I Sverige lider 12000 svenskar av multipel skleros (MS), två tredjedelar av dessa är kvinnor. MS är en livslång och handikappande sjukdom hos yngre vuxna som ofta påverkar livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa faktorer av betydelse för hur personer med multipel skleros upplever sin livskvalitet. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

En komparativ studie som behandlar framväxandet av den ursprungliga 24-typiga futharken samt övergången till den yngre, 16-typiga, futharken och jämför utvecklingen av dessa båda med det samtida keltiska skriftspråket ogham. Den centrala frågan är vilket annat skriftspråk som kan ha stått som modell för skapandet av den 24-typiga futharken och oghamskriften. Uppsatsen innehåller bland annat runforskningens tidiga historia, teorier om runornas och oghams ursprung och utveckling, skriftspråkens användningsområde och utdöende samt till en viss del de mytologiska aspekterna bakom de båda skriftspråken. Genom att ställa flera forskares teorier mot varandra, utreder denna uppsats huruvida de fornnordiska runorna och kelternas ogham har påverkats av varandra, eller om de har utvecklats helt oberoende av varandra. .

Idag lever vi i en kultur där vi objektifierar våra kroppar och utseendet blir allt viktigare. Idealen är orealistiska och det kan leda till skamkänslor, kroppsmissnöje, depression och lägre självkänsla. Studien undersökte hur relationen mellan självobjektifierng och självkänsla ser ut hos medelålders kvinnor och män.  Enkätstudien omfattade 111 personer mellan 40 och 65 år. Av dessa var 68 kvinnor och 43 män. Som mätinstrument användes ?The Self-Objectification Questionnaire?, en skala som mäter självobjektifiering och ?Basic Self-esteem Scale? samt ?Earning Self-esteem Scale? som båda mäter självkänsla.

This study examines some students? attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students? attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nätverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgränsning är medlemmar på kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället). KRIS är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjälpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhället. Begreppet socialt nätverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nätverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnätverk.

I vårt examensarbete har vi koncentrerat oss på läsinlärning och vilka metoder som används av pedagogerna, men även på vilken betydelse pedagogen har för elevens inlärning. I arbetet har vi även valt att ta upp hur läsprocessen fungerar, de olika teoretiska bakgrunderna till metoderna och det viktiga förberedande arbetet inför läsinlärningen. Vi har också satt fokus på pedagogernas möjlighet till fortbildning inom området läsinlärning. För att få reda på detta har vi tittat på vilka teorier och metoder som finns för att sedan gå ut med enkäter till 14 verksamma pedagoger som fått svara på bland annat vilka metoder som just de använder och hur de arbetar med läsinlärning. Undersökningen visar att de vanligast förekommande metoderna bland pedagogerna var ljudnings metoden, helordsmetoden, ordbilder och LTG.

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.