Sökresultat:
1475 Uppsatser om Yngre ćldrarna - Sida 20 av 99
Den pedagogiska dokumentationens agens vid re-visittillfÀllen - ett posthumanistiskt perspektiv : re-visit med förskolans yngsta barn
SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstÄr i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfÀllen kan bidra med förstÄelse för de yngsta barnens möjlighet till kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfÀllen dÀr en grupp yngre barn möter dokumentation för att fÄ syn pÄ vad som sÀtts igÄng i detta möte. Genom att anvÀnda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara mÀnniskor, utan ocksÄ ickemÀnniskor som agentiska, de gör och genererar förÀndring (Lenz Taguchi, 2012:12). TÀnkande, intention och kommunikation brukar betraktas som mÀnskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstÄr i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrÄn Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulÀra och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i anvÀndandet av pedagogisk dokumentation.
Medias pÄverkan pÄ individers kostvanor och fysiska aktivitet : en kvalitativ studie om livsstilsbudskap och hÀlsa
I dagens samhÀlle sprids budskap om hÀlsa och en hÀlsosam livsstil genom en mÀngd olika informationskanaler, dÀr kanske den största Àr media. DÄ mediavÀrlden kan ses som en stark trendsÀttare och dÄ de flesta mÀnniskor pÄ ett eller annat sÀtt kommer i kontakt med media och dess budskap, var syftet med denna studie att undersöka hur individen upplever att medias budskap om hÀlsa pÄverkar livsstilen gÀllande kostvanor och fysisk aktivitet. Vilka mediabudskap rörande kost och fysisk aktivitet nÄs individen av? Hur stÀmmer dessa överens med officiella rekommendationer och hur upplever individen att livsstilsval pÄverkas av dessa budskap? Studiedesignen var empirisk, kvalitativ av deskriptiv karaktÀr. Sammanlagt har nitton semistrukturerade intervjuer genomförts, med tre mÀn och sexton kvinnor.
Företagsformens betydelse vid generationsskifte av jord- och skogsbruksfastigheter : Enskild nÀringsverksamhet och driftsbolag
SammanfattningEtt generationsskifte Ă€r en komplex och tidskrĂ€vande process. DĂ€rav Ă€r det av stor betydelse för ett lyckat resultat att generationsskiftesprocessen initieras i god tid och att en vĂ€l genomarbetad plan tas fram innan sjĂ€lva genomförandet Ă€ger rum. FrĂ„ga som uppkommit Ă€r huruvida det fĂ„r nĂ„gon betydelse i samband med generationsskiften av jord- och skogsbruksfastigheter att verksamheten förlĂ€ggs i ett driftsbolag. Under sĂ„dana förutsĂ€ttningar förblir fastigheten i den fysiska personens Ă€go men verksamheten bedrivs i ett aktiebolag. Ăr verksamheten dĂ€remot inte förlagd i ett driftsbolag anses den fysiska personen bedriva enskild nĂ€ringsverksamhet.
Ett barn Àr en liten mÀnniska : De yngre barnens möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan
Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptÀckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis Àven i mitt kommande yrke som förskollÀrare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollÀrare angÄende estetisk verksamhet utomhus, och dÄ frÀmst med fokus pÄ bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper pÄ tre olika förskolor i Norrbotten och VÀsterbotten har jag undersökt olika synsÀtt hos pedagoger. Jag anvÀnde mig av en semistrukturerad intervjumetod.
AmbulanssjukvÄrd: AllmÀnhetens uppfattning och förvÀntningar
Under senare Är har ambulanssjukvÄrden i Sverige genomgÄtt stora förÀndringar. Kunskaps och kompetensnivÄn har ökat, framför allt efter 2005, dÄ alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivÄ i samband med ett ökat tryck pÄ sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förÀndrat arbetssÀtt vad det gÀller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvÄrdpersonal fÄr möjlighet att bedöma vÄrdnivÄ hos vissa patientgrupper redan pÄ plats. Syftet med studien var att belysa vad allmÀnheten har för uppfattning och förvÀntningar pÄ ambulanssjukvÄrd, samt att fÄ en uppfattning om deras tankar vid eventuell hÀnvisning till annan vÄrdnivÄ samt annat fÀrdsÀtt Àn ambulans.
Entreprenör eller ByrÄkrat? : En studie om revisorers agerande vid ett misstÀnkt ekobrott
Bakgrund: Ă
r 1999 infördes lagen om revisorns anmÀlningsskyldighet och lagen innebÀr att revisorn ska anmÀla vid misstanke av ett ekonomiskt brott, jÀmfört med tidigare dÄ revisorn endast hade tystnadsplikten att förhÄlla sig till. Lagen infördes pÄ grund av den höga ekonomiska brottsligheten dÀr de vanligaste ekobrotten i Sverige Àr bokföringsbrott och skattebrott. Denna lag skulle underlÀtta revisorers arbete vid brottssituationer. I stort sett stÄr anmÀlningsskyldigheten i motsatsen mot tystnadsplikten vilket har lett till att intressenternas förvÀntningar pÄ revisorers arbete har ökat. Revisorerna har anmÀlningsskyldighet till myndigheterna samtidigt som de har tystnadsplikt gentemot sina klienter.Syfte: Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen, sett frÄn revisorers perspektiv, för hur revisorer ser pÄ anmÀlningsskyldigheten samt att undersöka om hur revisorers erfarenheter kan pÄverka deras agerande, nÀr det gÀller ett misstÀnkt ekobrott.Metod: Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod utfört studien med utgÄngspunkt frÄn den induktiva forskningsansatsen.
Ensilagestrukturens inverkan pÄ Àtbeteende och beteendestörningar hos mjölkraskvigor :
I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras nÀringsmÀssiga behov, men som inte alltid tar hÀnsyn till nötkreaturs naturliga Àtbeteende. Viktiga faktorer som pÄverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur Àr grovfodrets partikelstorlek och fibersmÀltbarhet, samt andelen fiber frÄn vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill sÀga partikelstorlek samt fiberinnehÄll och smÀltbarhet, pÄ Àtbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor.
Studien genomfördes pÄ en privat mjölkgÄrd utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i tvÄ grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i Äldrarna 3 till 7 mÄnader och en Àldre grupp med 27 kvigor i Äldrarna 9 till 14 mÄnader. Försöket utfördes enligt change-over-design med tvÄ behandlingar och tre försöksperioder å tre veckor.
Utomhuspedagogik - anvÀnds det?
Syftet med denna uppsats Àr att pÄ en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik och i sÄ fall nÀr och om den anvÀnds. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika Ärskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lÀrare pÄ vÄr valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger anvÀnde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade Àven att vÄr hypotes om att utomhuspedagogik anvÀndes mer i de yngre Ärskursena stÀmde..
KartlÀggning av likvÀrdighet i bedömning vid examination för SÀker Skogs motorsÄgskörkort
SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.
?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.
F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.
Ses vi pÄ söndag eller pÄ Söndag? : En studie av bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn
Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.
Aspekter pÄ höst- och vÄrföddaköttraskalvar i liggbÄssystem
MÄlet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som Àr byggt förtraditionsenlig vÄrkalvning) passar till höstfödda kalvar dÀr djuren blir vÀsentligt större nÀr delÀmnar stallet för bete Àn vad som Àr normalt med vÄrfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur pÄverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvÄrfödda kalvar uppfödda i liggbÄssystem.En studie gjordes i april 2009 dÀr man undersökte om det fanns nÄgon skillnad i aktivitetmellan de Àldre höstfödda kalvarna och de yngre vÄrfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes pÄ höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.
Konflikter och konflikthantering
Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Examensarbetet handlar om hur lÀrare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar och förebygger konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet respektive pÄ mellanstadiet.
Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ samma skola i ett mindre samhÀlle. Tre av lÀrarna undervisar pÄ lÄgstadiet och tre pÄ mellanstadiet.
Effekten av probiotika p? gastrointestinala symtom efter gastric bypass - En systematisk litteratur?versikt om supplementering till v?ra inneboende v?nner, tarmmikrobiotan
Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka effekten av
probiotika p? gastrointestinala symptom efter bariatrisk kirurgi.
Metod: Litteraturs?kningen gjordes i PubMed och Scopus. Artiklar som inkluderades
inneh?ll patienter i ?ldrarna 16-60 ?r d?r operationsmetoden Gastric Bypass
(GBP) genomf?rdes. Interventionsgruppen fick probiotika efter operationen
medan kontrollgruppen fick placebo.
Elevers kunskaper och historiesyn : En undersökning om gymnasieelevers kunskaper om andra vÀrldskriget samt historiesyn
SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.