Sökresultat:
1499 Uppsatser om Yngre ćldrar - Sida 22 av 100
Ses vi pÄ söndag eller pÄ Söndag? : En studie av bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn
Enligt svenska skrivregelsnormer ska namn pÄ veckodagar och mÄnader skrivas med liten begynnelsebokstav: onsdag. PÄ senare tid har dock ett ökat bruk av stor begynnelsebokstav observerats, och i den hÀr uppsatsen undersöks bruket av stor begynnelsebokstav i veckodags- och mÄnadsnamn. Syftet Àr att ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad i bruket över tid, i texter med olika grad av formalitet samt med hÀnsyn till skribentens Älder. Materialet till undersökningen har hÀmtats frÄn korpussamlingen Korp och databasen Skrivbanken.Fram till i början av 1900-talet var tyskan det sprÄk som hade störst inflytande pÄ det svenska sprÄket. Att svenskan fram till i början av 1900-talet verkar ha anvÀnt stor begynnelsebokstav pÄ veckodags- och mÄnadsnamn kan dÀrför kanske förklaras av tyskans bruk av stor begynnelsebokstav pÄ substantiv.
Aspekter pÄ höst- och vÄrföddaköttraskalvar i liggbÄssystem
MÄlet med detta arbete har varit att undersöka hur stallets funktion (som Àr byggt förtraditionsenlig vÄrkalvning) passar till höstfödda kalvar dÀr djuren blir vÀsentligt större nÀr delÀmnar stallet för bete Àn vad som Àr normalt med vÄrfödda kalvar. Hur passar inredning ochhur pÄverkas djurens beteende och hygien? Syftet har varit att öka kunskapen om höst- ochvÄrfödda kalvar uppfödda i liggbÄssystem.En studie gjordes i april 2009 dÀr man undersökte om det fanns nÄgon skillnad i aktivitetmellan de Àldre höstfödda kalvarna och de yngre vÄrfödda. Visuella bedömningar över kornasoch kalvarnas hygien genomfördes. En mindre studie genomfördes pÄ höstkalvarnas in- ochutpassering i kalvgömman.
Konflikter och konflikthantering
Göransson, Lina och Norström, Sandra (2010) Konflikter och konflikthantering. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola.
Examensarbetet handlar om hur lÀrare resonerar kring konflikter och konflikthantering mellan elever i skolan samt hur de arbetar förebyggande för att skapa ett tryggt klassrumsklimat. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar och förebygger konflikter mellan elever pÄ lÄgstadiet respektive pÄ mellanstadiet.
Undersökningens empiri utgörs av sex kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar pÄ samma skola i ett mindre samhÀlle. Tre av lÀrarna undervisar pÄ lÄgstadiet och tre pÄ mellanstadiet.
Elevers kunskaper och historiesyn : En undersökning om gymnasieelevers kunskaper om andra vÀrldskriget samt historiesyn
SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.
Diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som pÄverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus
BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.
Barn och stress - Specialpedagogens roll i det förebyggande arbetet/Childern and stress - the roll of the education teacher in the stress prevention
Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..
VÄga bli chef! - Att ta sig an en chefsroll som ung och nyutexaminerad inom mÄltidsverksamheten
Inom en snar framtid kommer det att ske en stor generationsvÀxling, 40 procent av den nuvarande arbetsstyrkan kommer att pensioneras fram till Är 2015 och det Àr 40-talisterna som gÄr i pension. MÄnga av dessa arbetar som chefer och smÄföretagare och kommer att ersÀttas av en yngre generation som nu Àr pÄ frammarsch. De nya yngre cheferna kan kÀnna en viss oro och osÀkerhet över att behöva leda och ?chefa? Àldre och mer erfarna medarbetare, detta kan ha sin grund i en överdriven respekt för de Àldre medarbetarna. Det Àr en utmaning att vara chef över Àldre kollegor dÄ varje generation har sina normer och vÀrderingar som Àr skapade av den miljö och tidsanda som rÄder för dem.Syftet med denna uppsats var att undersöka Hur man tar sig an en chefsroll inom en mÄltidsverksamhet som ung och nyutexaminerad? FrÄgor som har försökts besvaras Àr: Vilka fördelar respektive nackdelar kan man uppleva som ung och nyutexaminerad i en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Hur övervinner man det eventuella motstÄnd som kan uppstÄ? Vad skall man tÀnka pÄ som ung och nyutexaminerad nÀr man tar sig an en chefsroll inom mÄltidsverksamheten? Vad har restaurangmanagerutbildningen för betydelse för restaurangmanagerstudenternas kommande profession?Undersökningen Àr en kvalitativ empirisk studie med hermeneutisk vetenskapsteoretisk inriktning och dÀr intervjuer i fokusgrupper var en nyckelmetod.
Det trÄdlösa samhÀllet : En utredning av rÀttslÀget, sÀkerhetslÀget och sÀkerhetsmedvetandet vid anvÀndning av trÄdlöst hemmanÀtverk.
AnvÀndningen av trÄdlöst nÀtverk blev under början av 2000-talet mycket populÀrt bland privatpersoner, genom dess mobila fördelar, Tekniken medförde mÄnga fördelar, men ocksÄ mÄnga nackdelar och frÄgan var hur mÄnga som verkligen hade blivit uppmÀrksammade pÄ eller kÀnde till dessa och dÀrefter valt att skydda sina trÄdlösa nÀtverk.Det frÀmsta syftet med denna uppsats var dÀrmed att undersöka pÄ vilken nivÄ sÀkerhetsmedvetandet lÄg i samhÀllet vid anvÀndning av trÄdlöst nÀtverk vid gÀllande tidpunkt. Vidare handlade det ocksÄ om att reda ut gÀllande rÀttslÀge , vid handlingar mot eller via ett trÄdlöst nÀtverk, och mÀta hur utbredd sÀkerhetsanvÀndningen var bland trÄdlösa hemmanÀtverk. För att besvara detta utgick vi frÄn ett positivistiskt och deduktivt synsÀtt, med kvalitativa intervjuer för att reda ut gÀllande rÀttslÀge, pejling av trÄdlöst nÀtverk för att mÀta sÀkerhetslÀget och kvantitativa enkÀtintervjuer, för att fÄ fram typer av sÀkerhetsmedvetande, bland anvÀndare av trÄdlöst hemmanÀtverk. InnehÄllet i alla intervjuer baserades pÄ faststÀlld fakta kring trÄdlöst nÀtverk, risker med tekniken, riskförebyggande sÀkerhetsrutiner och Svensk lag.Vi konstaterade slutligen att gÀllande rÀttslÀge för nÀrvarande var förÄldrat och inte anpassat att hantera de risker som trÄdlöst nÀtverk hade medfört. Vidare visade resultatet pÄ ökad sÀkerhetsanvÀndning bland trÄdlösa nÀtverk i samhÀllet, och att det överlag var yngre anvÀndare som stod för denna ökning.
"Det Àr förhoppningsvis nÄnting som sker i mitt klassrum" : 9 lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande
?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa och analysera 9 lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till deras respektive Àmne, samt se hur de verkstÀller detta i sin undervisning. Vi vill se vilka likheter och eventuella skillnader det finns bland lÀrarnas syn- och arbetssÀtt bÄde i arbete med yngre barn (Är 1-3) och Àldre barn (Är 5-9), för att kunna urskilja mönster och avvikelser.DÄ vi vill ta reda pÄ vad dessa lÀrare upplever, tycker och tÀnker kring kunskap och lÀrande har vi valt en kvalitativ utgÄngspunkt och kommer dÀrför att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och direktobservationer. Detta för att fÄ djupare beskrivningar och att fÄ veta mycket om ett begrÀnsat antal personer.Resultatet visar pÄ att lÀrarnas syn pÄ kunskap Àr nÄgot mer Àn bara ren fakta, som man har nytta av i sin vardag utanför skolan och att sjÀlva ?vÀgen till kunskap? Àr kunskap, dÄ sökandet i sig Àr det viktiga. Tankarna om lÀrande handlar om elevernas utveckling utifrÄn utmanande och meningsfull undervisning.
Yngre jĂ€rnĂ„lder till medeltid i Blekinge Ăstra HĂ€rad : En jĂ€rnĂ„ldersbygd lĂ€ngs med en Ă„dal i ett lokalt perspektiv
In this essay I have chosen to write about graves, settlements and historical, important central places during the late Iron Age and the introduction of Christianity in the east of Blekinge. The reason why I have chosen to write about this is because the area has many ancient monuments and not much have been written about the area. The main question is who where the people who lived there and why did they choose to settle there..
Sjuksköterskestudenters och sjuksköterskors instÀllning till och erfarenheter av informationsteknologiskt stöd i vÄrden : En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka studenters och sjuksköterskors instÀllning till informationsteknologi, samt studenters erfarenhet av IT och möjlighet att utnyttja IT i klinisk utbildning. AnvÀnda databaser var Medline, Science Direct, och Google Scholar. Följande sökord anvÀndes: nursing, student, documentation, attitudes to computers, computerized, och medical record. Femton artiklar ingick, varav nio hade kvantitativ ansats och sex kvalitativ ansats. Resultatet visade att yngre studenter inte hade lika högt förtroende för teknologi som Àldre studenter.
Skönlitteraturens plats i undervisningen : Tre klassförestÄndares arbete med skönlitteratur i grundskolans yngre Äldrar
Denna undersökning beskriver en studie vars syfte Àr att jÀmföra hur pedagoger arbetar för att frÀmja det verbala sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Tre förskolor med flersprÄkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen pÄ de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes Àven observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien pÄvisade sÄvÀl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssÀtt.
"SmÄlegot flyttbart men inte utspridbart" : Materialet pÄ förskolan med fokus pÄ de yngsta barnen
Förskolan ska erbjuda en varierad och utmanande lÀrmiljö. Miljö och material skiljer sig Ät mellan förskolor och materialets tillgÄng och tillgÀnglighet ser ofta olika ut beroende pÄ barns Älder. Med utgÄngspunkt i vÄr egen erfarenhet av arbete med de yngsta barnen i förskolan har vi kommit att intressera oss för deras förutsÀttningar  och möjligheter till meningskapande lek och utveckling i olika gruppkonstellationer.Syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare verksamma inom olka gruppkonstellationer pÄ förskolan samtalar kring miljö och material med fokus pÄ barn mellan ett och tre Är. Detta gör vi genom tre övergripande frÄgestÀllningar som behandlar materialets betydelse för smÄ barns meningsskapande, skillnader och likheter i olika gruppkonstellationer ur materialsynpunkt samt hur lÀrarna beskriver hinder och möjligheter i organiseringen av miljö och material. Studien tar sin sin utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. VÄr tanke med studien Àr att undersöka tvÄ avdelningar med olika Äldersinriktningar.
Unga kvinnors preventivmedelsanvÀndning och riskbeteende vad gÀller könssjukdomar och oönskade graviditeter
Syfte: Undersöka preventivmedelsanvĂ€ndning, sexuellt riskbeteende gĂ€llande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, sjĂ€lvförtroende och Ă„lder vid sexuell debut hos kvinnor i Ă„ldern 14-31 Ă„r. Metod: En enkĂ€tundersökning, konsekutivt urval, utförd pĂ„ RFSU-kliniken under Ă„r 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. NĂ€stan hĂ€lften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Ăver hĂ€lften, 60,2 %, hade riskerat att fĂ„ en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv mĂ„naderna.
Upplevelsen av att leva med urininkontinens hos kvinnor i Äldern 18?65 Är: en litteraturstudie
Urininkontinens Àr ett stort folkhÀlsoproblem som kan medföra försÀmrad livskvalitet för kvinnor. Urininkontinensen skapar ett fysiskt lidande och kÀnslomÀssig sorg, vilket gör att kvinnor tar lÀngre tid pÄ sig för att söka hjÀlp. Tidigare studier visade hög förekomst av urininkontinens hos yngre kvinnor som fött barn eller haft urinvÀgsinfektion. Dessa kvinnors problem med inkontinens uppmÀrksammades inte lika mycket som de Àldres. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av att leva med urininkontinens i dagligt liv hos kvinnor i Äldern 18 ? 65 Är.