Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna.

Syftet med studien var att undersöka hur individanpassad undervisning fungerar i verkligheten i lågstadiet. Hur lärare tillämpar sin undervisning med hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och hur lärarna beskriver att de arbetar utifrån individanpassning efter den enskilda individen. Studien grundades på den kvalitativa metoden i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare i två olika skolor. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att individanpassa undervisningen efter elevers olikheter, de tyckte även att det är svårt att individanpassa till 100 % på grund av tidsbrist och för stora elevgrupper. Observationerna visade att lärarna varierade undervisningen och lade mer fokus på de elever som hade svårt att uppnå målen.

Det har stormat lite kring Helsingborgs stads sätt att tillämpa marknadshyror på den kommunalaverksamheten. Ett område som berör många och väcker starka känslor. Varpå vi valda att studera Helsingborgs sätt att hantera marknadshyror. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att samla in fakta om Helsingborg och deras sätt att hantera internhyror. Utifrån teorierna kring organisationsstruktur, interpriser och transaktionskostnader har det empiriska materialet sedan undersökts för att kunna ge råd och rekommendationer till en kommun om hur internprissättning av hyror kan hanteras på skolor.

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Arbetets syfte är att ta reda på hur läroböcker och lärarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hälsa, vapen och hur påverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lärarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lärare samt analyserades tre läroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare år. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse områden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lärarna använder och följer i stort sätt bara de analyserade läroböckerna.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

Demokrati anses vara det bästa sättet att uppnå de mänskliga rättigheterna som bestämts av FN. Men varför har inte den muslimska världen kommit till samma slutsats?Huntington skänkte oss sin syn att islam och demokrati inte är kompatibla. Men är det hela sanningen? Denna uppsats försöker måla upp en klar bild av varför det verkar vara så svårt för den muslimska världen att välja den demokratiska vägen.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott på Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fått för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan på deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar på frågorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förändring i deras liv och i så fall på vilket sätt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig några lärdomar från behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlärningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, två kvinnor och fyra män, mellan 29 och 61 år. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förändring i intervjupersonernas liv i form av färre dagar i missbruk.

Efter att ha gått tre år på Konstfack har jag blivit medveten om klasskillnader på ett sätt som jag inte varit förut. Eftersom jag själv kommer från en lägre stående klass än majoriteten av personerna på Konstfack har detta varit påtagligt under dessa år. Jag har fått lov att göra en klassresa för att kunna passa in i detta sammanhang och underkastat mig de idéer, regler och hierarkier som tillhör denna klass. Men jag har kommit till ett stadie där jag börjar ifrågasätta varför jag måste underkasta mig dessa och varför jag måste osynliggöra min bakgrund på det sättet som jag upplevt nödvändigt för att kunna bli en del av denna nya klasstillhörighet. I mitt praktiska arbete har jag jobbat med att gå emot de regler som jag upplevt finns i konstvärlden. Nämligen att konst ska vara sparsmakat, avskalat och lite lagom personligt.Jag har provat på att tillåta mig själv att skita i dessa regler och gå helt efter mitt egna tycke, smak och magkänsla.

Det jag ville uppnå med denna uppsats var att få insyn i föräldrars uppfattning om deras barns matematikläxa och om hur matematikläxläsningen ser ut på hemmaplan samt hur de ställer sig till frågan om en läxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskånsk by, får jag i stora drag reda på att cirka en tredjedel av föräldrarna gärna ser en skola utan läxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan läxor. En tredje lite mindre grupp har många åsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till läxfritt. Jag får också reda på enligt min tolkning av materialet att två tredjedelar av föräldrarna någon gång upplevt en stökig läxsituation. Uppsatsen tar också upp internationell samt svensk forskning kring läxor, rådande för- och nackdelar med fokus på matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn på lärande, socioekonomiska skillnader och matematiksvårigheter kopplat till matematikläxor..

Bakgrund; Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i hela världen. Mastektomi är den mest omfattande bröstcancerbehandlingsformen som innebär att hela bröstet opereras bort. Idag finns relativt lite studier om kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet i samband med mastektomi. Syfte; Att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva kvinnors upplevelser av sin kroppsuppfattning och sexualitet efter mastektomi. Metod; Beskrivande litteraturstudie grundad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Denna uppsats undersöker varför vissa blogginlägg får många kommentarer jämfört med mindre kommenterade blogginlägg. Utgångspunkten är att undersöka en dagboksblogg skriven av en tonårig kvinna, då det finns förhållandevis lite forskning inom detta specifika område. Materialet som ligger till grund för undersökningen är en blogg som heter Kenza och de tre mest respektive minst kommenterade inläggen från denna blogg under perioder från 1 januari till 28 februari 2009.William Labovs teori om narrativer och Wolfgang Isers reception theory utgör uppsatsens teorier. Metoderna som används är läsbarhetsindex, nominalkvot, narrativ analys och interpersonell analys.Resultaten som framkommit ur analyserna visar att i jämförelse mellan de minst och de mest kommenterade blogginläggen har de mest kommenterade få långa ord och en utpräglad verbal stil. Blogginlägg med en tydlig narrativ struktur och ett direkt tilltal fick också fler kommentarer. .