InledningEtt ökat intresse för globalisering har gjort att företag söker sig till nya marknader kontinuerligt, svenska företag utgör inget undantag. En mycket aktuell marknad för utlandsetablering är Dubai. Från att ha varit ett litet fisk- och pärlsamhälle är det idag ett globalt center för affärer som attraherar aktörer från hela världen.SyfteSyftet med studien är att undersöka varför samt hur svenska företag väljer att etablera sig i Dubai.MetodStudien bygger på en kvalitativ metod som valts med hänsyn till den undersökning som genomförts. Genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter har information samlats in och bearbetats för att i slutändan uppfylla studiens syfte.ResultatResultatet från studien visar att Dubai med sitt centrala läge i Mellanöstern är mycket intressant för svenska företag att göra affärer på. En viktig faktor är dess frizoner vilka möjliggör fullt ägande och enkelhet i etableringsprocessen..

Denna C-uppsats ämnar att studera prioriteringar hos användare i ett system för processutveckling, med syftet att skapa underlag för en omarbetad implementation. I vissa organisationer handlar det om att öka utnyttjandegraden av investerade resurser, och en sådan plattform ger en bättre kontroll över vilka delar i ett system som påverkas av processförändringar. Underlaget för den konkreta implementation bestod till stor del av resultaten från en enkätstudie, där slutanvändare av ett existerande prototypsystem fick dela med sig av sina synpunkter. Resultatet från studien kombinerades också med relevanta vetenskapliga artiklar och litteraturstudier för att skapa underlag för modellen för den nya plattformen. En stor faktor som påvisades utifrån studien är behovet av tillgänglighet.

Syftet med studien var att studera arbetstryggheten av de anställda via bemanningsföretag, vilket utfördes utifrån tre trygghetsaspekter; psykologiska, sociala och ekonomiska. Studiens forskningsdesign är en fallstudie, även kallad för representative fallstudie, i vilket man studera en vardaglig situation eller en form av organisation. Denna fallstudie omfattade en specifik faktor och en specifik bransch, vilka är arbetstrygghet och bemanningsföretag. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med sex personer varav tio uppdrag sammanlagt, som arbetar eller har arbetat via bemanningsföretag. Tolkning av det empiriska materialet genomfördes i form av en analysmodell som skapades utifrån tidigare forskning kring studieämnena.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en sjukdom som främst drabbar kvinnor mellan 15-24 år och det är cirka en % av världens befolkning som drabbas varje år. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvårdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förståelse. Detta kan resultera i att flickorna känner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjälpa dem att tillfriskna.

Vårt examensarbete behandlar lärande och grupprocesser, vi ville ta reda på vilken faktor som påverkar lärandet i grupp. Det lärande som framförallt behandlas är när elever lär av varandra, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vår analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lärande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter två olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i våra arbetsgrupper har filmats och sedan jämförts med varandra.

Bakgrund och syfte: Animal-Assisted Therapy (AAT) står för en direkt och målinriktad intervention där hunden stimulerar till en fysisk, social, emotionell och/eller kognitiv funktionsutveckling hos patienten. Det är en dokumenterad och utvärderad process i USA som används av många professioner. Syftet med studien är att undersöka vad hunden kan tillföra den sjukgymnastiska rehabiliteringen i Sverige. Metod: En enkät med öppna frågor skickades ut till två sjukgymnaster, en rekreationsterapeut och en omsorgspedagog för att undersöka hur de använder hunden i aktivitet med rehabilitering av patienter. Resultat: Inom AAT brukas hunden främst som en motivations höjande faktor inom geriatrik, barnhabilitering, neurologiska sjukdomar samt vid traumatiska hjärnskador.

Överkänslighet mot kemiska ämnen i vår omgivning skapar hälsoproblem som ?sick building syndrome? samt ?multiple chemical sensitivity?. Båda tros kunna starta efter långvarig lågdos-exponering av kemikalier som till slut resulterar i en överkänslighet. Symptombilden är blandad och diagnostiseringen svår. Bland annat stress verkar vara en påverkande faktor liksom det kemestetiska hudsinnet.

Stolen var historiskt en statusmarkör i både kyrklig och profan miljö, där utseende och material talade sitt tydliga språk. Idag är situationen annorlunda och stolens ställning förändrad. Som kyrklig föremålsgrupp är den relativt outforskad vilket var en bidragande faktor till det här arbetet. För att öka förståelsen har dess historiska status och användningsområden belysts, vilket kan påverka stolens bevarande. Studien bygger på resultaten från genomförda inventeringar i de fem sockenkyrkorna i Västra Storsjöbygdens församling, Jämtland.

Denna uppsats sträcker sig utanför akademin och frågar sig hur en publik kan uppfatta föreställningen La dolce vita. Jag menar att dragshowgruppen After Dark har potential att destabilisera synen på kön, genus och sexualitet som fasta binära kategorier, och undersöker detta i en receptionsstudie. I relation till Judith Butlers performativitetsteori görs med hjälp av deltagande observation och intervjuer med personer som sett showen en jämförelse av hur tolkningarna kan skilja sig åt beroende på tillgång till dessa teoretiska verktyg. Skillnaden visar sig vara stor, informanterna ser främst en problematisering av sexualitet medan det sett utifrån Butler är kön och genus som fokuseras. En annan faktor som är betydande för tolkningen är feministiska utgångspunkter.

AbstraktSyftet med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, hur lärare resonerar kring orsakerna och vilka åtgärder som vidtas av lärarna. Undersökningen belyser hur lärare ser på begreppen dyslexi respektive läs- och skrivsvårigheter och tidigare forskning inom detta område. Vygotskijs sociokulturella teori är utgångspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhållits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lärare upplever dyslexi och läs- och skrivsvårigheter som brister i elevens förmåga att läsa och skriva.

Rapporten är ett examensarbete i byggingenjörsutbildningen på högskolan i Halmstad och belyser området för industriellt flerbostadsbyggande. Flera aktörer har försökt sig på att bemästra denna konst att bygga industriellt men inte lyckats. I denna rapport har vi gett oss på att ta reda på framgångsfaktorer. När det industriella byggandet jämförs med det traditionella byggandet finns det många olikheter som måste redas ut och göras om för att få en fungerande byggindustri.I rapporten ger vi er en allmän bild, och definition, av industriellt byggande. Vi jämför de olika aktörerna och försöker peka på vad som skiljer dessa åt.

Introduktion av nyanställda ? det vill säga socialisation ? är en viktig strategisk fråga för företag och organisationer. En annan viktig fråga är företagens förmåga till innovation. Forskning visar att socialisationens utformning är en betydelsefull faktor för hur den nyanställde förhåller sig till innovation. Vill organisationen ha nyanställda som agerar fogligt och anpassat eller vill den ge de nyanställda en friare roll som ger utrymme för innovation? Syftet med studien är att undersöka nyanställdas upplevelse av socialisation, i ett innovationsperspektiv.

I hospitalitybranschen arbetas det intensivt med att erbjuda sina gäster så bra upplevelser som möjligt. Nya teknologiska lösningar som påverkar gästers interaktion med branschen utvecklas ständigt, samtidigt som människors levnadsvanor blir allt mer integrerade med det teknologiska. Flera undersökningar visar att just teknologi inkorporerad i hospitalitybranschen är en bidragande faktor för en förhöjd gästupplevelse, men trots det är det få inom branschen som väljer att anamma den. Tron om att den typen av investeringar är allt för kostsamma, okunskap om att teknologin finns och en allt för konservativ syn är tänkbara förklaringar till att stora delar av branschen halkar efter.I uppsatsen redogörs för några i världen pågående trender och en litteraturstudie genomförs för att undersöka hur teknologi kan användas för att förhöja gästupplevelsen inom hospitalitybranschen med hänsyn till dessa trender. Uppsatsen diskuterar hur branschen är på väg att förändras och föreslår ett par exempel för hur ditt varumärke kan hänga med i utvecklingen redan idag..

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i problematiken i Amazonas regnskog förklara varför de åtgärder som satts in inte fungerat enligt avsikterna, samt att diskutera möjliga lösningar på de problem som finns utifrån Elinor Ostroms teori. Slutsatsen är att regnskogsavverkning, industrier, boskapsskötsel och svedjebruken är de faktorer som har störst negativ miljömässig inverkan på Amazonas. Trots kan jag dra en stark slutsats av detta, och det handlar om att dessa problem skulle vara betydligt mindre om länderna det rör sig om hade haft bättre ekonomi. Ekonomin är en starkt avgörande faktor till varför Amazonas exploateras. Att Ostroms principer för att en institution för common-pool resurser ska lyckas inte i huvudtaget uppfylls av Amazonas regnskog kan jag konstatera.