Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen.

Denna uppsats behandlar Stina Aronsons Feberboken - stoffet till en roman (1931) i syftet att ifrågasätta verkets status som självbiografiskt dokument. Uppsatsen innehåller en komparativ analys av karaktären Hugos brevutdrag i Feberboken och de autentiska brev från Artur Lundkvist som står som förlaga till den fiktiva brevkorrespondensen. Analysen resulterar i att tidigare forsknings jämställande av Hugo och den verklige personen Artur Lundkvist framstår felaktig, och slutdiskussionen rymmer en dialog med representanter för den vedertagna läsningen av verket. .

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap.

The aim of this essay is to investigate to which extent the novel Kvinnor och äppelträd by Moa Martinson can be classified as a polyphonic novel. The concept polyphony was established in literary theory by the Russian language theorist and literary critic Michail Bachtin in 1929, in his book Problems of Dostoevsky?s poetics. In order to understand and comprehend the concept of polyphony I have used an interpretation due to the literature scholar Robyn McCallum. She notes that the characters in a polyphonic novel function as focalizers.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.

My essay is about the latter period of Anne Charlotte Leffler?s authorship. In Part I of my essay, I describe her path from the 1880s, where she described femininity as a shortcoming, as writes Ingeborg Nordin-Hennel, towards the 1890s and towards describing femininity as a possibility. This development took place on two levels ? on an outer level, where all the woman writers in the late 1880s were influenced and where they were pushed out by the male writers, and on an inner level with Leffler herself.Her late literary works depict new and more independent types of women, and eroticism is given a more prominent position.