
Sökresultat:
277 Uppsatser om Winter Jörgensen - Sida 19 av 19
Bayesiansk klassificering av ursprung för fÄngster av sill
Sammanfattning I september 2008 fĂ„ngades 311 juveniler (unga individer) av arten sill (Clupea harengus) in vid fyra olika omrĂ„den pĂ„ den svenska vĂ€stkusten; RĂ„ssö, Hunnebo, Askerö- och Gullmarfjorden. Genetiska, kemiska och morfologiska data (lĂ€ngd och vikt) samlades in i syfte att bestĂ€mma vilka populationer de hĂ€rstammade ifrĂ„n. FĂ„ngster av sill Ă€r sĂ„ gott som alltid av blandat ursprung eftersom individer bara samlas i de populationer de stammar ifrĂ„n vid den tid pĂ„ Ă„ret dĂ„ det Ă€r dags för parning (lek). I den hĂ€r uppsatsen klassificerar jag juvenilerna till tre regioner i vilka populationerna ingĂ„r, genom att jĂ€mföra de data som samlats in frĂ„n juvenilerna med motsvarande data i en stor databas över populationer i Nordsjön, Skagerrak, Kattegat och Ăstersjön samt med ytterligare en population, RisĂžr, som inte ingĂ„r i denna databas. Data om populationerna kommer frĂ„n samples och de sanna populationsparametrarna (dvs.
Förslag pÄ sju olika trÀd som kan ersÀtta befintliga trÀd pÄ kyrkogÄrdar
VÀxtligheten pÄ dagens kyrkogÄrdar har i regel knappt en 100?200-Ärig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogÄrden efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogÄrd, med höga kyrkogÄrdstrÀd och en kyrkogÄrdsmur.Det trÀdsortiment som har anvÀnts i trÀdkransen som inramar kyrkogÄrden eller trÀdrader lÀngs gÄngar, har varit begrÀnsat beroende pÄ traditioner och trÀdens lÀmplighet. Man valde ofta arter utifrÄn de lokala förutsÀttningarna, sÄsom alm, lind, lönn och björk. Under en lÀngre tid har sjukdomar pÄ en del trÀdarter brett ut sig och hotar trÀdbestÄnden pÄ vÄra kyrkogÄrdar.
Miljökonsekvenser av dagvattendamm i SkebĂ€ck, Ărebro : en fallstudie hur miljöpĂ„verkan av en dagvattendamm intill ett Natura 2000-omrĂ„de kan bedömas
Stormwater is surface runoff water that originates from precipitation or snowmelt and that on hardened surfaces prevents to infiltrate the ground. In city areas stormwater can consists of major amounts pollutants and when reaching a lake or watercourse it can cause damages on vegetation and animals. Therefore it is important to treat polluted stormwater before it reaches the recipient.
The municipality of Ărebro have since the 90ies an extensive work with treatment of stormwater in sedimentation ponds. A new stormwater treatment project is planned in an industrial estate in SkebĂ€ck, Ărebro.
Vapstenskonflikten : Konsekvenser av samisk kultur och historia.
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att se hur lokal dagspress i VÀsterbottens lÀn framstÀller konflikten i VÀsterbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser nÀr det gÀller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna VÀsterbottens folkblad och VÀsterbottenskuriren. Fokus ligger pÄ den rÄdande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhÄllande till hur den infallsvinkel som tidningarna sjÀlva vÀljer att förmedla kan tolkas utifrÄn ett etnicitetsperspektiv.FrÄgestÀllningar:Vilka diskurser Äterfinns i rapporteringen frÄn den rÄdande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i VÀsterbottens folkblad och VÀsterbottenskuriren?Vad kan man, med hjÀlp av ovanstÄende, utlÀsa av detta I förhÄllande till konfliktens reproduktion?Vad kan man sÀga om konflikten som den framstÀlls i VÀsterbottenskuriren och VÀsterbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv?Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ?andra? parten i konflikten. Detta gÀller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan Àven de artiklar skrivna av journalister.
Potentiell fosforfrigörelse frÄn sedimentet i Bornsjön, sydvÀstra Stockholm : The potential leakage of phosphorus from sediment in Lake Bornsjön, south western Stockholm
Lake Bornsjön is situated 30 km southwest of Stockholm in a rift valley lake and consist three basins outstretched in northwest-southeast direction. The surface area is 6,7 km2 with a maximum depth of 18,3 meters, a mean depth of 9,8 meters and a retention time of the water of 6,5 years. The drainage area is 42 km2 and consists mainly of arable land (ca 1000 ha) and productive forestry land (2500 ha), but in the drainage area there are also restored and fairly newly constructed wetlands.Today the Stockholm area receives its drinking water from Lake MÀlaren, but if there would be any pollution of this source, Lake Bornsjön would act as the water source. The area surrounding the lake was bought already in 1899 by Stockholm Stad for protection of the lake and was taken over 1993 by Stockholm Vatten AB. It has been a water protection area from 1988 and it was also accepted as a nature reserve in 1995.
En upplevelsepark som stimulerar kÀnselsinnet hos synskadade barn ? utformning och materialval
Abstract/////
Parks and green spaces are important to a lot of people today. Are these parks made for us all? Is it possible for a person with a sight disability to explore and take part in all the things these places have to offer? They can probably take in some, but I think there are more effective ways of planning for the blind and sight disabled allowing them to explore using their tactile senses.
The environment is vital for children?s development.
Urbana odlingsrörelser ÄterbrukartrÀdgÄrdsstadens visioner
Uppsatsen Àr bÄde ett teoretiskt arbete om stadsodling och en gestaltning av en kökstrÀdgÄrd.Under vintern 2010 Ätog sig sju studenter uppdraget att skapa en experimentell kökstrÀdgÄrdsom en fördjupning och vidareutveckling av 2009 Ärs utformning av kökstrÀdgÄrden vidingÄngen till WanÄs skulpturpark. Mitt examensarbete bestÄr i att utifrÄn en jÀmförande studiemellan teorierna om trÀdgÄrdsstÀder kring förra sekelskiftet och den nu pÄgÄendediskussionen om hur staden ska odlas utarbeta ett gestaltningsförslag för en del avkökstrÀdgÄrden.Examensarbetet grundar sig i en litteraturstudie över trÀdgÄrdsstaden dÀr jag tar avstamp iEbenezer Howards visioner om trÀdgÄrdsstÀder som en lösning pÄ de problem som uppkomtill följd av förra sekelskiftets snabba urbanisering. NÀr trÀdgÄrdsstadsidéerna konkretiseradesi Sverige mellan 1905 och 1930 blev det i form av förstÀder och egnahemstrÀdgÄrdar. Mycketav de ideologiska utgÄngspunkterna om sjÀlvförsörjande smÄstÀder och kollektivt Àgd markgick förlorade. Jag har jÀmfört trÀdgÄrdsstadens ursprungliga ideal med de tankar och visionersom finns i dagens stadsodlingsrörelser.