Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter.

The aim of this Master thesis has been to analyse the debateon Wikileaks as it occured in the Swedish daily press during2010 and early 2011, as well as to identify what differentdiscourses influenced the discussions. The empirical materialconsisted of fifty-three articles, taken from three nationalnewspapers and has been analysed using the discourseanalysis theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Thearticles were analysed in four stages which included:identifying statements concerning Wikileaks and itsoperations; identifying additional groups and individualsappearing in the debate and the statements made about these;grouping statements into themes and on the basis of thesethemes construct chains of equivalence and identify subjectpositions. The last stage consisted of identification ofdiscourses and the relationships and possible conflictsbetween those discourses. The results showed that fourdiscourses could be identified: the good democracydiscourse, the traditional diplomatic discourse, the goodjournalism discourse and the power-critical discourse..

Uppsatsens syfte är att undersöka ifall och om så även hur Wikileaks och Julian Assange porträtteras före och efter de våldtäktsanklagelser mot Assange som offentliggjordes i augusti 2010. I den diskursanalys som genomförs granskas sex nyhetsartiklar som valts ut efter bestämda tidsaspekter men i övrigt slumpmässigt. Artiklarna har publicerats i Dagens Nyheter och släppts från TT. Analysen bygger delvis på en ram lagd av teoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, och på teori och metodik beskriven av Norman Fairclough, och som handlar om att sätta diskursiva praktiker i samband med social och kulturell utveckling. Analysen är komparativ och fokuserar på det retoriskt diskursiva.

Syftet med fo?religgande studie a?r att utifra?n nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange underso?ka hur Assange framsta?llts i tva? svenska tidningar 2010-2011. Underso?kningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och a?talet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar fra?n de tva? svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett ha?ndelseorienterat urval.Uppsatsen utga?r fra?n teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet.

Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer.The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are,  if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism.

This is an analysis of how the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet and the English newspapers The Independent and The Guardian reported about the sexual molestation and rape charges that were alleged against the Wikileaks founder Julian Assange in August 2010. Through a critical discourse analysis, a theme- and proposition analysis and a process analysis this paper aims to investigate how the above mentioned newspapers create reality in their articles. The purpose is to shed light upon with what means the journalists through the inherited structures of the newspaper illustrate actions and events, how they let other people get visible in the text and who is described as responsible for current events.    The results of the analysis shows that Aftonbladet uses a relatively large amount of propositions and speech cues to create an image of the reality that is almost explicitly angled. Dagens Nyheter and The Independent claims a higher degree of objectivity and through micro themes with different perspectives and few explicit statements they create a reality with plenty of room for the reader to make her own conclusions. The Guardian creates an image of the world where the Wikileaks is a great force of democracy and where actions are performed by humans as well as by objects and organizations.   .

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.