I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.

The purpose of this paper is to explore to what extent some Swedish bishops (1972-2014), mainly archbishops, were influenced by postmodernity as described by Lyotard in his report La Condition postmoderne (1979).This report had a tremendous impact on the western cultural and philosophical debate in general during the very end of the twentieth century. I am trying to find out if this impact could also be observed in the religious sphere and particularly in the Church of Sweden. My theory used, is mainly based on the ideas presented in La Condition postmoderne and my method is a hermeneutical reading of eight pastoral letters. These letters were written during the time that the Church of Sweden transformed from being an officially recognized national church to a free church among other free churches and in this respect ended to be a part of the official governmental power. The terms postmodernism or post-modernity were scarcely used at all in the pastoral letters but on the other hand the bishops seemed to share many of the ideas that Lyotard presented, such as the view on the metahistory/metanarrative and the connection of knowledge to power, the necessity of dialogue and openness and the importance and the role of creating and maintaining language games..

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan? som mest sysslar med ?religiösa aktiviteter? har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige.I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar.