Det fanns tider då en webbplats lockade till sig användare oavsett hur dåligt den fungerade eller hur dåligt den såg ut. Tekniken var ny och användarna struntade i hur webbplatsen såg ut. Idag är allting annorlunda, företagens webbplats är ofta deras ansikte utåt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med när de söker efter information om olika tjänster och produkter är det på företagens webbplats. Och faktum är, i dagens näringsliv, vill alla företag visa det bästa ansikte för allmänheten.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive Webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av Webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa Webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som Webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive Webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre.

Det här arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webbläsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hämta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen från sex Webbsidor. Det gjorde även en enklare fördjupning om varför Webbsidorna avviker från standarden från första början. De elementen som togs fram tidigare användes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut på att personerna kollade på testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om något skiljde sig åt mellan webbläsarna.

"Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvärdering." handlar om sökmotoroptimering. Arbetet har som sitt mål att undersöka i fall det finns några rekommenderade best-practices för att lyckas med sökmotoroptimering. Arbetet tar också upp olika metoder för utvärdering av SEO-ansträngningar.Som webbutvecklare jobbar man med att ta fram Webbsidor och vill att dessa ska bli hittade av målgruppen därför kändes det valda ämnet relevant och intressant.Resultatet innefattar en sammanställning av rekommendationer/best-practices från tre olika källor. En del rekommendationer har testats för att verifiera deras effektivitet samt för att undersöka i fall sökmotoroptimering är svår att tillämpa i praktiken.

Detta examensarbete handlar om hur datatrafik över en satellitlänk kan optimeras för att minska laddningstider och överförd datamängd. Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning datatrafik mellan fartyg och land via satellitlänk kan styras så att trafiken blir effektivare. Genom att använda DNS-mellanlagring, mellanlagring av Webbsidor samt annonsblockering med pfSense som plattform har examensarbetet utfört experiment emot olika hemsidor och mätt laddningstid samt överförd datamängd. Resultatet visade att det fanns stora möjligheter att optimera nätverkstrafiken och de uppmätta resultaten visade på en minskning av datamängden med 94% och laddningstiderna med 67%..

Denna rapport beskriver och undersöker olika sätt att använda online 3D i webbpresentationer. 3D ställs emot vad som ibland brukar kallas 2,5D (Man fotograferar en produkt ur olika vinklar för att få en serie med bilder som kan ge en fiktiv 3D upplevelse). Rapporten ger bakgrund och historia över online 3D teknologi, ger en översikt över marknaden för online produktpresentationer idag och försöker ge en ögonblicksbild av situationen i andra kvartalet 2007 över en snabb föränderlig marknad. Fyra olika 3D system ställs mot varandra med hjälp av praktiska kodexempel och avslutas med en helhetslösning för dynamisk generering av Webbsidor. Målgruppen är programmerare och webbutvecklare som tar fram material för små och medelstora företag..

Denna rapport behandlar prestandaskillnader vid överföringar med Ajax och WebSocket, samt webbläsares kompabilitet med WebSocket.Ämnet kändes relevant då fler och fler Webbsidor börjar använda sig av dessa tekniker för att hämta och skicka data i realtid.Undersökningen genomfördes genom att en testapplikation skapades där data kunde överföras med respektive teknik, varpå tidsåtgången för överföringen mättes och presenterades.Resultatet visar att WebSocket har klara fördelar mot Ajax när små mängder data överförs, samtidigt som Ajax visade sig vara snabbare vid upprepade överföringar av större mängder data.Undersökningen visade även att stöd för WebSocket saknas i flera webbläsare, varför WebSocket ännu inte är redo att användas fullt ut..

Kan rörelse användas för att engagera användare och få dem att förlänga sin vistelse på en webbsida, det är denna studies frågeställning. Studien hade målet att ta fram ett underlag i form av guidelines som visar hur rörliggrafik påverkar engagemanget hos användare. För att ta fram dessa guidelines så gjordes en Explorativstudie med 16 personer i åldrarna 16 till 24 år gamla. Dessa 16 personer delades in i två grupper och varje person fick utvärdera totalt 4 Webbsidor vilka hade olika nivåer av rörlighet i kombination av interaktion. Studiens resultat visade att rörliggrafik bidrog till ökandet av engagemang hos användare när de besökte underhållningsWebbsidor.

Det här arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webbläsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hämta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen från sex Webbsidor. Det gjorde även en enklare fördjupning om varför Webbsidorna avviker från standarden från första början. De elementen som togs fram tidigare användes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut på att personerna kollade på testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om något skiljde sig åt mellan webbläsarna.

Webbaserade tillämpningar och kopplingar mot olika programsystem har blivit allt vanligare i och med det så kallade IT-samhällets utbredning. Tidigare har de flesta Webbsidor varit statiska sidor där information ej kunnat påverkas av användaren. Numera bygger webbtjänster allt mer på dynamiska lösningar där information genereras ur en databas vid det ögonblick den efterfrågas. Detta examensarbete har bestått i att hämta information från ett ekonomi/tidrapporteringssystem och dynamiskt skapa rapporter av denna information i ett webbaserat gränssnitt. Ett antal rapporter har fördefinierats och användaren kan styra vissa urvalsparametrar för att hämta informationen.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå vilka drivkrafter som påverkar konsumeters beslut att handla från en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan är av särskilt vikt att studera då andra länders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet är även att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. Här undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.            En kvalitativ undersökning bestående av åtta semistrukturerade personliga intervjuer.Den främsta drivkraften bakom internationella köp är själva produkten.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på Webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.