Det fanns tider dÄ en webbplats lockade till sig anvÀndare oavsett hur dÄligt den fungerade eller hur dÄligt den sÄg ut. Tekniken var ny och anvÀndarna struntade i hur webbplatsen sÄg ut. Idag Àr allting annorlunda, företagens webbplats Àr ofta deras ansikte utÄt. Det första som en potentiell kund kommer kontakt med nÀr de söker efter information om olika tjÀnster och produkter Àr det pÄ företagens webbplats. Och faktum Àr, i dagens nÀringsliv, vill alla företag visa det bÀsta ansikte för allmÀnheten.

Den hÀr uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte Àr att se om det finns skillnader i sprÄket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och pÄ webben. Bakgrunden till denna undersökning Àr utbredningen av nyhetslÀsare pÄ webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger pÄ jÀmförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar pÄ webben bland annat Àr lÀngre.

AnvÀndningen av smartphones idag har blivit en sjÀlvklarhet. Med dagens teknologi har man större anvÀndningsomrÄden med telefonerna vilket har lett till att alltfler anvÀnder mobiler för att surfa med pÄ webben. DessvÀrre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur anvÀndningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfÀllet. Studien har utifrÄn ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med anvÀndarna ser ut idag.

Den hÀr studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens förÀnderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket stÀller krav pÄ kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade pÄ en enkÀt och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populÀra Àn ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

Den hÀr uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte Àr att se om det finns skillnader i sprÄket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och pÄ webben. Bakgrunden till denna undersökning Àr utbredningen av nyhetslÀsare pÄ webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger pÄ jÀmförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar pÄ webben bland annat Àr lÀngre.

Det hÀr arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webblÀsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hÀmta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen frÄn sex webbsidor. Det gjorde Àven en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker frÄn standarden frÄn första början. De elementen som togs fram tidigare anvÀndes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut pÄ att personerna kollade pÄ testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om nÄgot skiljde sig Ät mellan webblÀsarna.

"Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvÀrdering." handlar om sökmotoroptimering. Arbetet har som sitt mÄl att undersöka i fall det finns nÄgra rekommenderade best-practices för att lyckas med sökmotoroptimering. Arbetet tar ocksÄ upp olika metoder för utvÀrdering av SEO-anstrÀngningar.Som webbutvecklare jobbar man med att ta fram webbsidor och vill att dessa ska bli hittade av mÄlgruppen dÀrför kÀndes det valda Àmnet relevant och intressant.Resultatet innefattar en sammanstÀllning av rekommendationer/best-practices frÄn tre olika kÀllor. En del rekommendationer har testats för att verifiera deras effektivitet samt för att undersöka i fall sökmotoroptimering Àr svÄr att tillÀmpa i praktiken.

Detta examensarbete handlar om hur datatrafik över en satellitlÀnk kan optimeras för att minska laddningstider och överförd datamÀngd. Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning datatrafik mellan fartyg och land via satellitlÀnk kan styras sÄ att trafiken blir effektivare. Genom att anvÀnda DNS-mellanlagring, mellanlagring av webbsidor samt annonsblockering med pfSense som plattform har examensarbetet utfört experiment emot olika hemsidor och mÀtt laddningstid samt överförd datamÀngd. Resultatet visade att det fanns stora möjligheter att optimera nÀtverkstrafiken och de uppmÀtta resultaten visade pÄ en minskning av datamÀngden med 94% och laddningstiderna med 67%..

Denna rapport beskriver och undersöker olika sÀtt att anvÀnda online 3D i webbpresentationer. 3D stÀlls emot vad som ibland brukar kallas 2,5D (Man fotograferar en produkt ur olika vinklar för att fÄ en serie med bilder som kan ge en fiktiv 3D upplevelse). Rapporten ger bakgrund och historia över online 3D teknologi, ger en översikt över marknaden för online produktpresentationer idag och försöker ge en ögonblicksbild av situationen i andra kvartalet 2007 över en snabb förÀnderlig marknad. Fyra olika 3D system stÀlls mot varandra med hjÀlp av praktiska kodexempel och avslutas med en helhetslösning för dynamisk generering av webbsidor. MÄlgruppen Àr programmerare och webbutvecklare som tar fram material för smÄ och medelstora företag..

Denna rapport behandlar prestandaskillnader vid överföringar med Ajax och WebSocket, samt webblĂ€sares kompabilitet med WebSocket.Ämnet kĂ€ndes relevant dĂ„ fler och fler webbsidor börjar anvĂ€nda sig av dessa tekniker för att hĂ€mta och skicka data i realtid.Undersökningen genomfördes genom att en testapplikation skapades dĂ€r data kunde överföras med respektive teknik, varpĂ„ tidsĂ„tgĂ„ngen för överföringen mĂ€ttes och presenterades.Resultatet visar att WebSocket har klara fördelar mot Ajax nĂ€r smĂ„ mĂ€ngder data överförs, samtidigt som Ajax visade sig vara snabbare vid upprepade överföringar av större mĂ€ngder data.Undersökningen visade Ă€ven att stöd för WebSocket saknas i flera webblĂ€sare, varför WebSocket Ă€nnu inte Ă€r redo att anvĂ€ndas fullt ut..

Kan rörelse anvÀndas för att engagera anvÀndare och fÄ dem att förlÀnga sin vistelse pÄ en webbsida, det Àr denna studies frÄgestÀllning. Studien hade mÄlet att ta fram ett underlag i form av guidelines som visar hur rörliggrafik pÄverkar engagemanget hos anvÀndare. För att ta fram dessa guidelines sÄ gjordes en Explorativstudie med 16 personer i Äldrarna 16 till 24 Är gamla. Dessa 16 personer delades in i tvÄ grupper och varje person fick utvÀrdera totalt 4 webbsidor vilka hade olika nivÄer av rörlighet i kombination av interaktion. Studiens resultat visade att rörliggrafik bidrog till ökandet av engagemang hos anvÀndare nÀr de besökte underhÄllningswebbsidor.

Det hÀr arbetet handlar om att göra en undersöka om de vanligaste webblÀsarna Firefox och Internet Explorer om de har problem att skriva ut vanlig HTML-kod. Arbetet var utformat att hÀmta de vanligaste HTML-elementen och CSS-elementen frÄn sex webbsidor. Det gjorde Àven en enklare fördjupning om varför webbsidorna avviker frÄn standarden frÄn första början. De elementen som togs fram tidigare anvÀndes sedan i undersökningar som fem olika personer har deltagit i. Testerna gick ut pÄ att personerna kollade pÄ testsidorna i Firefox och Internet Explorer för att se om nÄgot skiljde sig Ät mellan webblÀsarna.

Webbaserade tillÀmpningar och kopplingar mot olika programsystem har blivit allt vanligare i och med det sÄ kallade IT-samhÀllets utbredning. Tidigare har de flesta webbsidor varit statiska sidor dÀr information ej kunnat pÄverkas av anvÀndaren. Numera bygger webbtjÀnster allt mer pÄ dynamiska lösningar dÀr information genereras ur en databas vid det ögonblick den efterfrÄgas. Detta examensarbete har bestÄtt i att hÀmta information frÄn ett ekonomi/tidrapporteringssystem och dynamiskt skapa rapporter av denna information i ett webbaserat grÀnssnitt. Ett antal rapporter har fördefinierats och anvÀndaren kan styra vissa urvalsparametrar för att hÀmta informationen.

Syftet med denna uppsats Àr att bÀttre förstÄ vilka drivkrafter som pÄverkar konsumeters beslut att handla frÄn en internationell webbsida framför en inhemsk webbsida trots eventuella risker i samband med köpprocessen. Kundens förtroende för köpprocessen och för den specifika webbsidan Àr av sÀrskilt vikt att studera dÄ andra lÀnders normer och regler nu spelar en central roll. Syftet Àr Àven att undersöka hur konsumenter har kommit i kontakt med en specifik internationell webbsida. HÀr undersöks informationssökningen och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till valet av webbsida.            En kvalitativ undersökning bestÄende av Ätta semistrukturerade personliga intervjuer.Den frÀmsta drivkraften bakom internationella köp Àr sjÀlva produkten.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjÀnster pÄ webben har expanderat, eftersom e-tjÀnster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben Àr en kommunikationskanal som underlÀttar kontakten mellan anvÀndare och tjÀnsteleverantör. E-tjÀnsterna Àr till för att underlÀtta för anvÀndare att ta del av information och tjÀnster som myndigheter tillhandahÄller. Med hjÀlp av e-tjÀnster kan medborgare fÄ information om olika regler och bestÀmmelser samt andra samhÀllsfrÄgor frÄn kommunerna. I dagslÀget finns det mycket information presenterat pÄ webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.