De allra flesta sidor idag anvÀnder en sÄ kallad fixed design dÀr sidan Àr gjord för en specifik skÀrmstorlek. Det finns nu metoder i HTML och CSS att lÄta sidan forma om sig efter anvÀndarens skÀrmstorlek utan att anvÀnda JavaScript. Denna teknik kallas responsiv webbdesign. Syftet med detta arbete Àr att studera responsiv webbdesign; hur det fungerar och om det Àr framtiden inom webbdesign. Studien har begrÀnsats till moderna webblÀsare och moderna mobiltelefoner för att se resultatet.

Smarta klockor, smÄ kroppsnÀra datorer som bÀrs kring handleden, ökar i popularitet. Smartaklockor kan visa tiden men Àven köra andra applikationer. UtmÀrkande för alla smarta klockorÀr deras lilla skÀrmyta, vilket stÀller sÀrskilda krav pÄ utformningen av anvÀndargrÀnssnitt.Syftet med detta arbete Àr att utforska hur smarta klockor kan fungera för att visa webbinnehÄlloch det görs genom att studera hur responsiv webbutveckling kan anvÀndas för att möjliggörawebbanvÀndning med smarta klockor.Experiment med responsiv webbutveckling för smarta klockor ledde fram till fyra prototypersom testades av anvÀndare. Under testerna diskuterades fördelar och nackdelar medprototyperna.Resultatet visar att responsiv webbdesign kan anvÀndas för att anpassa webbsidor till smartaklockor, men att webbsidor med mycket innehÄll bör brytas ner i mindre delar och visas en itaget, nÄgot som inte ingÄr i responsiv webbdesign..

SamhÀllet blir allt mer mobilt, tempot Àr betydligt högre nu Àn det var förr och vi blir mer och mer beroende av att snabbt fÄ tillgÄng till information. WAP Àr en teknik som möjliggör för smÄ mobiltelefoner och andra handhÄllna apparater med liten skÀrm, att ta del av innehÄll frÄn Internet. I denna uppsats studeras hur utvecklare utvinner information som finns pÄ en befintlig webbsida och gör den tillgÀnglig i WAP-miljö. Teoriavsnittet tar upp WAP i sin helhet och riktlinjer för utveckling av WAP-applikationer. Med begrÀnsad bandbredd mÄste utvecklaren tÀnka pÄ vad som skickas över nÀtverket, ju mindre data som skickas till klienten desto bÀttre.

Utvecklingen av anvÀndargrÀnssnitt har sedan persondatorns intÄg i vÄrt samhÀlle utvecklats enormt för att i dag vara relativt vÀlutvecklade i anvÀndar- och tillgÀnglighet. TyvÀrr har inte utvecklingen av webbaserade grÀnssnitt utvecklats i samma takt och kan erbjuda funktionshindrade samma möjlighet till god anvÀndarvÀnlighet och tillgÀnglighet. Vi vill med vÄr uppsats finna nÄgra orsaker till varför det i dag inte utvecklas fler webbsidor och portaler med anvÀndarstöd för funktionshindrade. I vÄr fallstudie har vi funnit att nÄgra av orsakerna till varför inte fler webbsidor och portaler Àr mer tillgÀnglighetsanpassade Àn dagens, ligger inom omrÄden sÄsom ekonomi, ramvillkor och systemutveckling..

InternetanvÀndning med mobila enheter sÄsom PDAs och smartphones Àr idag vanligt. De flesta webbsidor Àr dock designade för att visas pÄ stationÀra datorer med stora skÀrmar. NÀr anvÀndare med mobila enheter besöker webbsidorna uppstÄr ofta anvÀndbarhetsproblem som i frÀmsta hand kan kopplas till de mobila enheternas smÄ skÀrmar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till, dÄ en söksida pÄ Internet skall anpassas för att presenteras pÄ mobila enheter med smÄ skÀrmar. Studien bestod av tre olika faser, dÀr den första var en litteraturstudie som syftade till att samla in information som berör design och omvandling av webbsidor mot smÄ skÀrmar. I den andra fasen utvecklades tvÄ olika prototyper av en befintlig söksida pÄ Internet, anpassade för smÄ skÀrmar.

Webbaserade system har tidigare kunnat beskrivas som relativt okomplicerade webbsidor och utvecklingsarbetet har mÄnga gÄnger varit ostrukturerat. Systemen har med tiden blivit mer komplexa och webbmiljön har övergÄtt till att bli en plattform som kan stödja alla aspekter av organisatoriskt arbete. Vi vill i denna uppsats ge en inblick i utvecklingen av webbaserade system. Litteraturen beskriver olika faktorer som pÄverkar utvecklingsprocessen. Vi kommer att belysa ett antal av dessa faktorer samt ÄskÄdliggöra hur utvecklaren arbetar för att ta hÀnsyn till dem.

Ett stort antal patienter söker information pÄ Internet för att fatta olika beslut och förbereda sig för olika procedurer. Syftet med denna studie var att belysa hÀlsooch sjukvÄrdsinformation pÄ Internet. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att validerade utbildnings- och informationsprogram pÄ Internet kan bidra till förbÀttring av patienternas egenvÄrd. Det framkommer att dialogen mellan Internet informerade patienter och professionen har Àndrats.

Banners Àr annonser som finns pÄ de flesta webbsidor. AnvÀndare Àr oftast ute pÄ Internet med syftet att leta efter specifik information. Vid informationsökning anvÀnds troligen ett speciellt kognitivt schema som gör att anvÀndaren undviker att fokusera pÄ banners eftersom informationen som eftersöks inte antas finnas i banners. Om en navigering pÄ Internet görs för lik en banner ser inte anvÀndaren den heller. Man kan sÀga att banner blindness Àr en tendens hos anvÀndaren av webben att ignorera banners, Àven nÀr de innehÄller information som anvÀndaren aktivt söker.

I och med lanseringen av nya och mobila plattformar, sÄsom smarttelefoner och surfplattor, uppstÄr svÄrigheter med att anpassa webbsidor för samtliga typer av enheter. Tidigare har mobila applikationer (appar) och mobila sidor anvÀnts för att överkomma dessa problem. Responsive Web Design (RWD) Àr en ung designprincip som uppkom 2010 och har anammats av mÄnga webbutvecklare. Designprincipen medför att en webbsidas presentation förÀndras beroende pÄ skÀrmstorleken som anvÀnds för att visa sidan. I en studie har fem företag intervjuats för att fÄ deras tankar och Äsikter om RWD i jÀmförelse med utveckling av mobila sidor och appar.

I denna uppsats kommer vi att undersöka vilka möjligheter det finns för medborgare att delta i den politiska processen via de svenska riksdagspartierna webbsidor. Vi kan se att den svenska demokratin har problem med lÄgt valdeltagande, antalet medlemmar i de politiska partierna minskar och politikerföraktet ökar. PÄ senare Är har eDemokrati framkommit som en möjlig lösning pÄ problemet och nya tekniker och metoder möjliggör nya vÀgar att involvera med-borgarna i politiken. eDeltagande (eParticipation) Àr ett nytt begrepp som bland annat Àr tÀnkt att frÀmja ett elektroniskt deltagande bland medborgarna i den politiska processen och debat-ten. I denna uppsats studerar vi vilka olika nivÄer av ett eDeltagande som kan uppnÄs, vilket eDeltagande de politiska partierna vill möjliggöra och vad de faktiskt har möjliggjort.

Sömnstörningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige. Det finns dock mycket som den enskilde individen sjÀlv kan göra för att förbÀttra sin sömn, med sÄ kallad egenvÄrd. DÄ tekniken stÀndigt utvecklas blir Internet, för alla Äldersgrupper, en allt viktigare kÀlla för informationssökning. Syftet med studien var att belysa hur information om egenvÄrd vid sömnbesvÀr framstÀlls för allmÀnheten pÄ olika Internetsidor samt vilka konsekvenser dessa fÄr för lÀsaren. Med inspiration av en diskursiv analysmetod analyserades tre webbsidor om egenvÄrd vid sömnstörningar.

Konsumenters beteende har förÀndrats och i dag Àr det helt normalt att handla varor via Internet. Den totala e-handeln ökat för varje Är som gÄtt sedan försÀljning via internet kom igÄng pÄ allvar i början av förra decenniet. AnvÀndare bokar resor, köper hemelektronik, klÀder, skor och böcker och tron pÄ framtiden bland e-handlarna fortsÀtter att vara stark trots att ekonomin har försÀmrats under Äret och lÄgkonjunkturen pÄverkat detaljhandeln i stort.Det rÄder stor konkurrens bland alla e-handelsaktörer pÄ internet och de etablerade kedjorna har genom sitt starka varumÀrke inga problem med att fÄ kunder. SÀmre Àr det för oetablerade e-handelsföretag och okÀnda e-handelskedjor, vilket beror pÄ den osÀkerheten som kunder upplever nÀr de besöker okÀnda webbsidor utan ett vÀlkÀnt varumÀrke. För att minska osÀkerheten och öka förtroendet för webbsidan Àr den grafiska designen en av de viktigaste aspekterna, en webbsida som har bra grafisk design ökar förtroende för webbsidan.

Several public libraries are displaying media, such as literature, on the websites of their own. The purpose of this Master?s thesis is to make a survey of the display phenomenon at Swedish public libraries. Therefore the authors of this essay seek to understand why media is being displayed on the websites of public libraries, how it is being displayed and what kind of consequences the displaying will provide according to the respondents. The theoretical framework is based on different theories where marketing and availability defines the equal summary.

Att göra webbsidor tillgÀngliga för olika sorters enheter Àr ett omrÄde som har uppstÄtt i och med smartphonens utveckling. MÀngden enheter har under de senaste Ären ökat stort och det Àr inte lÀngre endast laptops och datorer som anvÀnds. DÄ enheternas skÀrmupplösning skiljer sig krÀvs en anpassning beroende pÄ enhet för att ge en bra anvÀndarupplevelse. För att identifiera tillgÀngliga tekniker har en kvalitativ undersökning genomförts. Undersökningen bestÄr av en genomgÄng av utvald litteratur samt intervjuer med utvecklare pÄ företagen Nethouse och Laget.se utförts.

ProblemomrÄde: I dag utvecklas nÀstan alla webbsidor pÄ Internet med mÀrksprÄket HTML. XML Àr ett nytt mÀrksprÄk och anvÀnds bland annat för att utveckla webbsidor. Uppsatsen undersöker skillnader mellan de bÄda mÀrksprÄkens grundlÀggande dokumentstruktur. Den grundlÀggande dokumentstrukturen för HTML Àr HTML, HEAD och BODY samt för XML Àr den Prolog, Rot and Epilog. Hypotes: Uppsatsen baseras pÄ hypotesen -?Vid anvÀndning av XML blir det en förbÀttrad struktur pÄ informationen i dokumenten?.