Vid framstÀllningen av papper för tryckindustrin som anvÀnder rullat papper anvÀnds olika typer av kartonghylsor. Hylsans uppgift Àr att bÀra papperet frÄn pappersbruket till kunden. Vidare Àr det hylsan som ligger till grund för att papperet skall vara körbart och rullbart i tryckpressen. PÄ bruken och tryckerierna utsÀtts hylsorna för stora pÄfrestningar vilket gör att hylskvaliteten Àr av största vikt. I detta examensarbete har ett antal hylskvaliteter avsedda för pappersindustrin utretts.

Det huvudsakliga mÄlet var att skapa ett python-bibliotek som fungerar som ett interface till Visual TeMIP. Visual TeMIP Àr ett C++-API som anvÀnds till att utveckla applikationer och moduler för alarmhanteringssystemet OpenView TeMIP. Ett sekundÀrt mÄl var att skapa en lÀttvikts-webbserver och en webbklient för de mindre kunder som inte har behov av den fullfjÀdrade TeMIP-klienten. Webbservern skrevs helt i Python och anvÀnde sig av PyMIPbiblioteket, webbklienten skrev i DHTML och AJAX. En ASCII-baserad larmlista skriven i Python gjordes ocksÄ för att anvÀndas av utvecklare och tekniker, samt för att testa funktionaliteten i PyMIP.

Det har blivit allt vanligare för företag att marknadsföra sig via Internet vilket oftast innebÀr att företaget behöver en webbplats. Denna webbplats anvÀnder ett webbserverprogram för att hantera kundernars förfrÄgningar och det webbserverprogram som Àr störst pÄ marknaden med god marginal Àr Apache. Apache har existerat i över 15 Är och Àr öppen-kÀllkod.Det hÀr examensarbetet undersöker om det finns nÄgra öppen kÀllkods-alternativ till det marknadsledande webbserverprogrammet Apache genom att titta pÄ funktionalitet och prestanda. Prestandatesterna har genomförs bÄde med statiska och dynamiska webbsidor. De alternativ som undersöks Àr Nginx och Lighttpd.Resultaten visar pÄ att bÄde Nginx och Lighttpd i det stora hela presterar bÀttre Àn Apache.

En applikationsserver agerar i regel som en förmedlande server i ett tre-skikt-system med en webbserver pÄ ena sidan och en databasserver pÄ andra sidan. De anvÀnds för att komma Ät funktioner i en databas med hjÀlp av program skrivna för just den applikationsserver som anvÀnds. PÄ LantmÀteriets huvudkontor i GÀvle anvÀnder man sig i dagslÀget av 5 stycken olika applikationsservrar, vilket medför stora kostnader i bland annat licenser, support och kompetensutveckling. I detta arbete undersöks skillnader i pris och funktionalitet mellan de aktuella applikationsservrarna samt hur man pÄ bÀsta sÀtt kan minska kostnaderna för LantmÀteriet genom att sÀtta upp ett mÄl dÀr applikationsservrarna anvÀnds pÄ ett effektivare sÀtt. För att ta reda pÄ detta har jag intervjuat personer inom LantmÀteriet angÄende det nuvarande problemet och tagit reda pÄ hur man kan göra för att möjliggöra en utfasning av en eller flera applikationsservrar.

PROFINET Àr en öppen standard för industriellt Ethernet, som uppfyller alla behov inom automation. PROFINET gör det möjligt att koppla in det befintliga fÀltbussystemet, till exempel PROFIBUS utan att det behöver Àndras, genom ett sÄ kallat proxy. PROFINET finns i tvÄ utförande PROFINET IO och PROFINET CBA, dÀr IO Àr en decentral lösning och CBA Àr en komponentbaserad lösning. PROFINET anvÀnder sig av tre olika kommunikationskanaler för att skicka och ta emot data. Detta gör att företag successivt kan gÄ över till PROFINET utan större omkostnader som det skulle innebÀra om hela anlÀggningen skulle behöva byggas om.

Examensarbetets syfte var att skapa ett generellt mÀt- och styrsystem som Àr möjligt att fjÀrrstyra över Internet. Systemet bestÄr av en kontrolldator och ett antal separata moduler, vilka var och en realiserar nÄgon typ av mÀt- eller styrfunktion. AnvÀndningsomrÄdet för ett sÄdant system Àr brett; det kan exempelvis anvÀndas inom automation av bostÀder, för process-övervakning och styrning inom tillverkningsindustrin, eller inom under-hÄllningsbranschen.Eftersom ett fullt utbyggt system kan bestÄ av ett drygt 100-tal olika mo-duler, Àr det hÀr examensarbetet av praktiska skÀl begrÀnsat till att rea-lisera en handfull av dessa. DÄ systemet Àr enkelt att skala upp, Àr den be-grÀnsningen i antalet realiserade moduler i prototypsystemet inget som pÄverkar de erhÄllna resultaten. Exempel pÄ storheter som kan övervakas Àr temperatur, avstÄnd, lufttryck och ljusstyrka.

MÄlet med detta examensarbete har varit att utveckla en mobilapplikation till Android som pÄ ett anvÀndarvÀnligt sÀtt exponerar de webbtjÀnster som företaget TLab West AB?s sÀkerhetssystemSentrion tillhandahÄller. Företaget har introducerat ett nytt kommunikationsprotokoll baserat pÄ JSON till Sentrionsystemet vilket har testats och anvÀnts av vÄr applikation. Det frÀmsta effektmÄlet företaget velat se Àr ett utökat stöd av funktionaliteten som systemets webbserver erbjuder, och detta med ett tydligt och lÀttmanövrerat anvÀndargrÀnssnitt. Detta har Ästadkommits genom att övergÄ ifrÄn det befintliga webbgrÀnssnittet till en native Android applikation som utnyttjar det nya JSON kommunikationsprotokollet med ett snabbt och intuitivt menysystem.

Ett icke trivialt IP-nÀtverk bestÄr av mÄnga noder som Àr förbundna med varandra genom olika typer av transmissionsmedier. Man kan förestÀlla sig nÀtverket som ett moln av noder och förbindelser. NÀtverksvisualisering handlar om att kika in i molnet och snabbt fÄ en övergripande bild över de komplexa relationer som finns i det.Genom att skapa nÀtverkskartor som grafiskt beskriver ett IP-nÀtverk kan arbetet med att övervaka och felsöka det underlÀttas.Telenors svenska nÀtverksövervakning har utvecklat ett system för att automatiskt generera nÀtverkskartor i formatet SVG. De har stÀllt frÄgan om det gÄr att göra dessa interaktiva och koppla ihop dem med befintliga verktygsprogram.Denna rapport visar exempel pÄ tekniker, baserade pÄ öppen kÀllkod och öppna standarder, som kan anvÀndas för att utveckla ett system som gör nÀtverkskartor i dokumentformatet SVG interaktiva i en webblÀsare.Problemet att göra nÀtverkskartorna interaktiva analyseras och olika lösningsalternativ tas fram och jÀmförs med varandra.Ett system baserat pÄ öppen mjukvara och öppna standarder utvecklas för att visa hur de redovisade teknikerna kan anvÀndas i praktiken. Systemets arkitektur beskrivs i tre systemvyer.

Detta arbete Àr utfört pÄ uppdrag av SkogsvÄrdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU?s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bÀttre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd Àr ett av medlen till samverkan.