Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors Webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi.

Webbplatserna har börjat spela allt större roll i samhället idag. Idag har många tjänster flyttats till webben och allt mer krav börjar ställas på dessa sajter. Idag ser man inte på Webbplatser som gjorde för ungefär 10 år sen. Numera är det viktigt att utveckla användbara Webbplatser och göra det enkelt för användaren att nå den informationen som användaren är ute efter.Denna utredning syftar på att skapa förståelse för några aspekter inom webbutveckling som är viktiga att beakta för en utvecklare som vill förbättra användbarheten på Webbplatserna. Genom att göra detta kan vi ge utvecklarna möjlighet att ta fram Webbplatser med hög grad av användaracceptans.Vi har gjort en litteraturundersökning och en empirisk undersökning och därmed arbetat efter att få reda på hur man kan förbättra användbarheten på Webbplatserna.

Examensarbetet har gått ut på att genom kvalitativa undersökningar ta reda på hur grafisk form ochinformationsstruktur samverkar för att skapa användarcentrerade Webbplatser. Målet var att ta fram en grund för huranvändarcentrerade Webbplatser bör byggas. Denna grund är tänkt att fungera som riktlinjer för formgivare som villskapa användarcentrerad webbdesign.Studien visar att det viktigaste för att skapa användarcentrerad webbdesign är att involvera användarna kontinuerligti utvecklingsprocessen. Detta sker genom användartester och intervjuer med representanter för målgruppen. Vi harkommit fram till att graden av användbarhet spelar stor roll för hur målgruppen uppfattar webbplatsen som sådan,men också vilken uppfattning de får om företaget bakom..

Idag besöker vi inte längre Webbplatser enbart via datorer, utan även mobiltelefoner och surfplattor. För att göra interaktionen på en webbplats användbar via flera olika plattformar blir det allt vanligare med responsiv anpassning. Denna utveckling ställer högre krav på den grafiska formgivaren som bör ha god kunskap om de plattformar som designen tillämpas på för att nå högsta möjliga användbarhet. En grafisk formgivare ska alltså förstå vad användbarhet innebär och hur denna kunskap ska tillämpas i designen. Kandidatarbetet undersöker vad som definierar användbarhet och vad grafisk design bidrar till i skapandet av responsiva Webbplatser. Utifrån litteraturstudier i samband med en produktion i form av en responsiv webbplats, presenterar vi i detta arbete våra metoder för hur den grafiska designen ska uppnå användbarhet oavsett plattform. ---- We no longer visit websites solely by using computers, but also mobile phones and tablets.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män i olika åldersgrupper förhåller sig till Flashapplikationer utifrån deras uppfattning om färg och form. Deltagarna som består av skolungdomar, nyexaminerade studenter och pensionärer har genom en enkät och en semistrukturerad intervjuform fått redogöra för sina intryck av Santa Marias, Eccos och Indiskas Webbplatser. Undersökningsdeltagarna identifierar Flashelementen genom deras rörelser. Deltagarna vill välja om de ska se animationer och andra applikationer skapade i Flash för att inte tappa koncentrationen från övrigt innehåll. Studenterna i undersökningen har en mer kritisk hållning till färgval, formgivning och användandet av Flash än övriga.

Vårt arbete har gått ut på att skapa två separata Webbplatser. Vi har varit delaktiga i hela processerna från idéstadie till färdiga produkter. Webbplatserna vi tagit fram är Jag är fri - en kampanjhemsida åt RFSL, samt Laszlo & Tear - en presentationshemsida åt en musikduo. De två Webbplatserna skiljer sig åt då vi klassar Jag är fri som samhällsnytta medan vi klassar Laszlo & Tear som underhållning. Vi såg dock en gemensam nämnare - att de skulle verka marknadsförande och att webbplatsbesökaren enkelt och tydligt skulle uppfatta syftet.

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.Vi har undersökt hur Webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra Webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa Webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med Webbplatserna.

Med bakgrund i de skolreformer som genomfördes i Sverige under 90-talet och i studier av differentiering inom gymnasieskolan behandlar den här uppsatsen skillnader i hur gymnasieskolor ger uttryck för ?det internationella?, ett samlingsuttryck för en mängd internationella och global strömningar. Inspiration tas från Bourdieus sociologi. Genom kvalitativa och kvantitativa textanalyser undersöks hur ett internationellt innehåll tar sig i uttryck på Webbplatser som tillhör 45 gymnasieskolor i Stockholm. Undersökningen fokuserar hur internationella inslag skiljer sig mellan skolor med olika social rekrytering och syn på utbildning.Studiens resultat och analys pekar på att skolor med hög social rekrytering ägnar ett större och bredare utrymme åt det internationella i förhållande till skolor med låg social rekrytering.

I takt med att användningen av smarta mobiler och handhållna enheter ökar, så ställs det idag helt andra krav på design och prestanda av Webbplatser än för bara 5-6 år sedan. En webbplats visas idag från flera olika enheter och skärmstorlekar. Detta medför att en webbplats primärt utvecklad för en pc-skärm, troligtvis inte är så användbar när den visas från en mobil eller handhållen enhet.Den här rapporten i form av en fallstudie försöker svara på vilka delar av den mobila användbarhetstestningen som kan automatiseras. I rapporten beskrivs även olika teknikval och deras påverkan på en webbplats prestanda.Det visade sig baserat på denna fallstudie att vissa delar utav den mobila användbarheten går att utvärdera utan användare. Det finns delar som inte går att automatisera och måste utvärderas förhand.

Denna uppsats redovisar en studie av normer i interaktionsdesignen av svt.se, som ett exempel på en nyhetssida av public service-karaktär. Uppsatsen syftar till att undersöka och belysa sociala normer och hur de bäddas in i designen. Vi ville också undersöka och utvärdera metoder och ramverk för att studera Webbplatser och dess interaktionsdesign som kulturella uttryck och bärare av sociala normer. För att belysa studiens syfte har vi använt oss av de riktlinjer för tillgänglighet i webbgränssnitt som SVT förhåller sig till i designen. Studien utgick från en multimodal analysmetod för Webbplatser och grounded theory.

The aim of our bachelor thesis was to study how the personnel incharge of the mobile websites at two University Libraries and thestudents at those Universities viewed the mobile websites, and iftheir views in any way differed.Our research questions were:Why have the examined Libraries chosen to offer mobilewebsites?How do the students at the examined Universities experience anduse respective mobile website?Are there differences between the staff?s intentions with themobile websites and how they are used and experienced by thestudents, and how could they be explained?Semistructured interviews were conducted with six staff membersresponsible for the mobile websites and eleven students that hadexperience in using these. The theoretical framework for thisthesis consists of Klasson?s three models for University Librarianspersonas, and the parts of Rogers theory about diffusion ofinnovations that concerns the attributes of innovations and thecommunication channels.The result of the study indicates that there are some differencesabout how the students use and experience the mobile websitesand the staffs intentions for them. The students required contentwhich the staff had discarded.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika Webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa Webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners Webbplatser..

Vårterminen 2006.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.