Denna studie handlar om individanpassning av informationsåtkomst och syftet med studien är att underlätta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets Webbplats. Studien försöker hitta svar på frågan om aktiv individanpassning gör att det blir lättare för användare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jämförts med Skatteverkets Webbplats. Detta har gjorts med hjälp av observationer och en tillämpning av tänka-högt-metoden.

Syftet med den här rapporten är att undersöka ifall PHP-ramverket CodeIgniter är ett lämpligt val för konstruktion av mindre Webbplatser. För att besvara frågeställningen har jag konstruerat en Webbplats i CodeIgniter åt företaget Östra hundskolan. Utifrån de erfarenheter jag fått när jag arbetat i CodeIgniter för jag ett resonemang kring fördelar och nackdelar jämfört med andra webbtekniker som mer traditionell webbprogrammering, CMS och andra PHP-ramverk.För att konstruera Östra hundskolans Webbplats har jag tillsammans med deras ägare tagit fram en kravspecifikation som redogör för de funktioner och krav som finns. Utifrån kravspecifikationen har jag skapat en designspecifikation som sedan ligger som grund för implementeringen av Webbplatsen. Webbplatsen är implementerad i CodeIgniter där många av dess inbyggda hjälpbibliotek har legat som underlag för Webbplatsens funktioner.De slutsatser jag dragit efter att ha jobbat med CodeIgniter är att valet av verktyg måste anpassas utifrån många olika parametrar, exempelvis hur lång är projektettiden, vilka funktioner ska Webbplatsen uppfylla, finns programmeringskunskaper, finns det ett krav på enkelt underhåll etcetera.

Jag har utvecklat en prototyp för en Webbplats till Braskens Bro Servicecenter (BBS) ett mindre företag inombilverkstadsbranschen. BBS har under en längre tid haft planer på att starta en Webbplats för att kunna marknadsföra sig ochförhoppningsvis kunna utöka sin kundkrets. Beslutet togs att inte bara göra en Webbplats som fungerar som reklampelare utanäven försöka ge en utökad service för nya och befintliga kunder.Att utveckla en Webbplats från grunden är ingen enkel uppgift. Det är många val som måste göras och många aspekter som skabeaktas. Denna rapport syftar till att ge läsaren en inblick i de beslut som togs vid utvecklingsarbetet, samt vilka problem dessabeslut var tänkta att lösa.

Människan är nyfiken och vill finna ny information på Webbplatser. Detta kan underlättas med hjälp av virtuella doftspår som användaren följer. Denna rapport är en fördjupning i hur människan går tillväga för att följa virtuella doftspår och hur man som designer ska använda sig av detta när man utvecklar en Webbplats. Genom teorierna information foraging och användbarhet har en användbarhetsmodell och en operationalisering tagits fram för att underlätta detta. Tillsammans med datainsamling genom intervjuer och metoderna heuristisk utvärdering och high fidelity har studien visat att när man skapar ett gränssnitt för användare behövs information foraging som bestämmer eller lämnar förslag på hur virtuella doftspår påverkar användaren..

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags Webbplats. Då själva utvecklandet av Webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av Webbplatsens innehåll) har utvecklats för Webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta..

Problem: Användbarhet på akademiska Webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av Webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en Webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en Webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När Webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar Webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på Webbplatsen.Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya Webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen.

Landstinget Dalarna har en Webbplats som är tre år gammal och som nu ska vidareutvecklas till det bättre och anpassas efter de behov och önskemål som besökarna har på Webbplatsen samt efter 24-timmarswebbens riktlinjer. Därför fick vi i uppdrag av landstinget att ta reda på vad besökarna har för krav på information och vad de anser om Webbplatsen. Uppdraget var också att ta reda på vilka målgrupperna är, vilken den "typiske" surfaren är samt att titta på vad konkurrenterna, andra landsting, har på sina Webbplatser.I detta examensarbete har vi gjort en förändringsanalys, en målgruppsanalys och en konkurrentanalys. För att få veta vad besökarna anser om Webbplatsen, vad de har för behov och önskemål samt för att få veta vilka besökarna är gjordes ett webbformulär som lade ut på Webbplatsen. Vi gjorde även enkäter som delades ut och utförde intervjuer.Som resultat av vårt examensarbete har vi kommit fram till att besökare har stora krav på en Webbplats.

I detta projekt har en Webbplats utformats enligt måldriven design. Arbetssättet har delvis följt den agila metoden scrum. Syftet med Webbplatsen är att fungera som ett verktyg för praktiserande tjänstedesigners samt studenter i processen att välja visualiseringsteknik för att representera data. Begreppet användbarhet samt olika metoder för att testa detta har utretts. Intervjuer har genomförts, dessa har legat till grund för personor och scenarier.

Varje år lägger företag ner hundratusentals kronor för egna Webbplatser. När programmerare och ledning är nöjda med utseende och funktionalitet sätts Webbplatsen i bruk. Det är ofta först nu som företaget får in respons på om Webbplatsen från användarna. I vissa fall blir detta en katastrof eftersom fel produkt erbjuds till användaren eller att användaren inte förstår hur han ska använda produkten.För att förhindra detta problem på bästa möjliga sätt används användbarhetstest för att utreda vad användaren av det blivande systemet vill ha innan systemet distribueras.Målet med examensarbetet är att konstruera en Webbplats avsedd för den kommande utbildningen Creative business management. Syftet är därefter att visa hur användbarhetstest på bästa möjliga sätt bör användas i samband med utvecklingsarbetet av Webbplatser.

Titel: Användare, användning och användbarhet ? en användarbaserad kvalitativ studie av Samhällsvetenskapliga fakultetens WebbplatsFörfattare: Elin Möller och Maria NehmeUppdragsgivare: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonAntal ord: 13 185Syfte: Vi vill undersöka målgruppen potentiella nya studenters uppfattningar och upplevelser av användbarheten på Samhällsvetenskapliga fakultetens Webbplats, samt deras behov av information och kommunikation.Metod: Användarbaserad kvalitativ metod; samtalsintervjuer och användningstest.Material: Studien baseras på elva kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med ett användningstest med potentiella nya studenter i åldrarna 21-32 år.Huvudresultat: Studien har visat att potentiella nya studenters främsta motiv till att besöka Samhällsvetenskapliga fakultetens Webbplats är att söka information om framtida studier. Deras uppfattningar av layouten och strukturen är att de främst ska samverka för att underlätta informationsinhämtningen, men att Webbplatsen generellt kan bli mer välkomnande för blivande studenter. Vidare är deras behov av kommunikation främst att de vill få kontakt med nyckelpersoner vid fakulteten, personer som kan ge råd och svar på målgruppens studierelaterade funderingar..

 Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets Webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap. Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets Webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod. Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten.

Sammanfattning Idag finns många interaktiva tjänster, till exempel publika webbtjänster. Dessa tjänster väljer användaren själv om han/hon vill använda sig av. Detta betyder att produkten bör vara enkel och behaglig att använda, annars tappar man användare och eventuella kunder. Det finns ett flertal teorier och guidelines för hur man gör en Webbplats användbar. I denna rapport har vi valt att behandla de teorier som rör navigering och informationsstruktur och jämför dessa med Blekinge Tekniska Högskolas Webbplats.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa Webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra Webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Landstinget i Östergötland har på sin Webbplats, www.lio.se, en underavdelning kallad ?Arbetsplats landstinget?. Här finns information om hur det är att arbeta inom Landstinget samt en sida innehållande alla lediga jobb. Målgruppen denna avdelning riktar sig till är människor som nu eller i framtiden har intresse av att arbeta inom Landstinget. Ungdomar och andra som söker information om olika yrken och arbetsplatser ingår också i den primära målgruppen.

I detta examensarbete har en Webbplats skapats för Falu Tank AB med hjälp av Jennifer Flemings utvecklingsmodell, även framtagning av en logotyp och grafisk profil med tillhörande manual har ingått i examensarbetet. Falu Tank AB utför nytillverkning, rekonditionering samt kontroll av petroleumtankar. De erbjuder också oljeavskiljare, pumpöar och dubbelmantlade tankar. Arbetet har bestått av en bakgrundsundersökning på Falu Tank AB, samt litteraturstudier i webbdesign och grafisk profilering, med en teoretisk fördjupning inom webbdesign. Bra webbdesign innebär i första hand att sidan är välstrukturerad, enhetlig, lättnavigerad, användarvänlig och att den har en bra harmoni.