I denna slutreflektion beskriver vi tillvägagångssättet för att skapa en grafisk profil och Webbplats för Östersjöfestivalen i Karlshamn. Målet var att skapa en profil som passade en bred målgrupp och förmedlade den känslan Östersjöfestivalen ger till besökarna. Vi presenterar hur det har varit att arbeta med en kommun som klient, hur det har varit att skapa en interaktiv webbapplikation med funktioner som sammanfogar en karta med en gästbok, samt hur det har varit att producera något som kommer synas av en stor publik. Utöver detta reflekterar vi över denna process och ger våra tankar och åsikter om projektets gång. In this final project essay we will describe the procedure for making a graphic profile and website to Östersjöfestivalen in Karlshamn.

The main topic of this thesis is to evaluate the impact on the usability of web pages when using responsive web design, a concept for developing web pages whose design adapts to the screen size being used. This is done by creating a responsive prototype based on an existing web site. A number of usability tests are conducted on the two versions of the site in order to compare the time to complete the tests and to observe the behaviour of the test participants. The tests are conducted on desktop as well as on mobile devices with varying screen size.The number of test participants was relatively low, and so the quantitative result is not statistically valid. However, the conclusion is that the most effective combination is to use either of the sites on desktop format.

24-timmarsmyndigheten är en vision om att myndigheter skall erbjuda medborgare och företag e-tjänster över Internet dygnet runt. De e-tjänster, inom ramen för 24 timmarsmyndigheten, som föreslås finnas på en kommuns Webbplats är föreslagna utifrån ett producentperspektiv, alltså utifrån kommunernas egna förvaltningar. Det finns inga, eller få, undersökningar som visar på vilka e-tjänster som föreslås eller prioriteras utifrån ett konsumentperspektiv, alltså från kommuninvånare och företag.I arbetet undersöks vilka förslag på e-tjänster som föreslås utifrån ett konsumentperspektiv, om de e-tjänster som framkommit skiljer sig mot de e-tjänster som föreslagits utifrån ett producentperspektiv samt om e-tjänster prioriteras lika utifrån de båda perspektiven.Efter intervjuer med både kommuninvånare och företag dras slutsatsen att det finns skillnader mellan ett konsumentperspektiv och ett producentperspektiv när det gäller e-tjänster. Även om likheterna är större finns det skillnader både när det gäller föreslagna e-tjänster och prioritering av dessa. Alltså behövs ett konsumentperspektiv tas i beaktande vid utveckling av e-tjänster på kommuners Webbplatser..

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

I denna slutreflektion beskriver vi tillvägagångssättet för att skapa en grafisk profil och Webbplats för Östersjöfestivalen i Karlshamn. Målet var att skapa en profil som passade en bred målgrupp och förmedlade den känslan Östersjöfestivalen ger till besökarna. Vi presenterar hur det har varit att arbeta med en kommun som klient, hur det har varit att skapa en interaktiv webbapplikation med funktioner som sammanfogar en karta med en gästbok, samt hur det har varit att producera något som kommer synas av en stor publik. Utöver detta reflekterar vi över denna process och ger våra tankar och åsikter om projektets gång. In this final project essay we will describe the procedure for making a graphic profile and website to Östersjöfestivalen in Karlshamn. The goal was to create a profile that fitted a wide target audience and transmitted the feeling Östersjöfestivalen gives to its visitors.

Användargenererat innehåll är ett nytt område som är under ständig utveckling. Allt fler Webbplatser låter användaren delta med innehåll, därmed har användarna gått från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Vi har valt att studera två Webbplatser, SvenskaFans.com och Sydsvenskan.se, utifrån två perspektiv - företagens och användarens. De användare som studerats är befintliga användare från respektive Webbplats, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan de bådas åsikter. Uppsatsen studerar användargenererat innehåll med inriktning på användares motivation, lojalitet och tillförlitlighet.

Den här rapporten beskriver arbetet med att skapa en dynamisk designdriven webbsida åt Landegrens Legomek AB, ett mindre företag inom tillverkningsindustrin. Företaget hade sedan tidigare en statisk webbsida och ville förnya denna i takt med den ökade vikten av att synas på Internet. Design och layout är anpassad till företages profil och kunder för att ge ett seriös och formellt intryck. Vi har valt att skapa den nya webbsidan med databasservern MySQL och skriptspråket PHP. Även JavaScript är en del i implementeringen.

The aim of this thesis is to find out how users and libraries are constructed at public library websites in Sweden from a web 2.0 perspective. We discuss the development of public libraries in Swedish history and the change from an system oriented perspective to a individual oriented perspective and how these perspectives correspond to needs of the library user. We also discuss the concept of web 2.0 and library 2.0. These concepts are open for different interpretations. Some writers believe that web 2.0 and library 2.0 is something radically new and that it will change the public libraries, while other writers claim that these concepts is just a marketing plan.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

The aim of this study was about how librarians in Sweden work with their web page to reach young people between the ages of fifteen and nineteen. Most of the youths in Sweden today use Internet every day for several reasons, and the library should have an obvious place there as well. It shouldbe obvious because almost all youths uses Internet every day and therefore the library needs to be seen there as well to reach out to them. Earlier research has shown that librarians and youths think differently in this question. Youths think that the library web page is more important for the librarythan the librarians do.How do the librarians work with marketing for youths on the web page? Do their policy documents help them in their work?To study this area we have interviewed librarians from six quite large public libraries from different parts of thecountry.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika Webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa Webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin Webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Mitt syfte är att få en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka Webbplatsens struktur, användarvänlighet och produktion. Min utgångspunkt är institutionens Webbplats <www.nordiska.su.se> och jag fastställer strukturen genom att kartlägga länkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag Webbplatsens användarvänlighet, och genom att intervjua personal fångar jag produktionen av Webbplatsen.Mitt resultat visar att Webbplatsen innehåller ett stort antal sidor och länkar, samt saknar en genomtänkt struktur och bra navigeringshjälpmedel vilket gör den svårnavigerad. Produktionen av Webbplatsen är ett resultat av några av personalens arbete, som är en automatisk förlängning av deras ordinarie arbetsuppgifter.

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra Webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten.I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin Webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens Webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet.Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina Webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras..

Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective ?design for all?, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone.The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated.To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts.