Sekretessbelagd.

Mitt syfte med uppsatsen var att göra en kvalitativ såväl som en kvantitativ utvärdering av den grafiska utformningen av FöreningsSparbankens hemsida. Undersökningen genomfördes utifrån perspektivet användbarhet med inriktning på gränssnittsdesign. För att uppfylla detta syfte har två metoder använts, en kvalitativ gränssnittsanalys och en kvantitativ enkätundersökning. Den kvalitativa analysen av hemsidan baserades på Jakob Nielsens riktlinjer för webbdesign medan den kvantitativa metoden undersökte attityder till FöreningsSparbankens hemsida. Slutsatserna jag kom fram till är bland annat följande: Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är mest nöjda med att det inte finns extern reklam på hemsidan och att länkarna ligger separat under textstyckena.

Webbyrån Two i Karlstad har fått i uppdrag av sin kund Myresjöhus att utveckla en ny och bättre webbplats än den som existerar i dagsläget. För att ta reda på hur den nya webbplatsen fungerar fick vi uppdraget att göra en jämförelse mellan denna och konkurrenten Trivselhus webbplats, genom att utföra tester med hjälp av eyetrackingutrustning. Till dessa tester anlitas 5 stycken testanvändare, vilka får några uppgifter att lösa på de båda webbplatserna.Vi konstaterar att placering av objekt på en sida har stor betydelse för vad användaren ser och inte ser. Exempelvis missar användaren ofta objekt som denne måste scrolla för att hitta. Överhuvudtaget är information som ligger långt ner på en sida många gånger värdelös, då blicken sällan rör sig i de regionerna.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en presentationstjänst med karta och realtid på webben visualiseras för olika presentationsplattformar. Arbetet har resulterat i en designmodell med fokus på grafisk layout för PC, PDA och Wap-telefon. Designmodellen är tänkt att fungera som en vägvisare vid utveckling av grafiska användargränssnitt för olika presentationsplattformar. Designmodellen baseras på vedertagna teorier inom ämnesområdet. Med utgångspunkt av vad som framkommit från teorierna har en designmodell konstruerats.

Denna rapport redogör kring arbetet med tjänsten Hästjuristen och svårigheterna kring att designa och utveckla en webbplats som inger förtroende och tillit. Hästjuristen är en helt ny tjänst som erbjuder information om hästjuridik och nedladdning av juridiska avtal rörande hästar. Målet med arbetet har varit att ta fram en fullt fungerande tjänst som är tilltalande, användarvänlig och förtroendeingivande för att göra det enklare för behövande att erhålla sig korrekta avtal.Arbetet med tjänsten har haft tre teoretiska modeller för webbutveckling för e-handelstjänster som grund. Intervjuer, personas, prototyper och användartester har varit delar av arbetsprocessen.Resultatet är en webbaserad tjänst som erbjuder nedladdning av hästavtal, information om hästjuridik och medlemskap. Webbplatsen är fullt responsiv och kodad i CSS, HTML, PHP och JavaScript..

Syftet med detta arbete har varit att ta fram en hemsida med teknikövningar som pedagoger verksamma inom förskoleklass skall kunna ha användning av i sin undervisning i teknik. En strukturerad intervju har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet beskriver pedagogernas syn och medvetenhet innan de tagit del av övningarna och hur deras syn förändrats efter de genomfört övningarna. Som slutsats kan man i förhållande till frågeställningarna i detta examensarbete se att pedagogernas medvetenhet och syn på teknik har förändrats efter slutfört arbete med övningarna..

Syftet med den här rapporten är att undersöka ifall PHP-ramverket CodeIgniter är ett lämpligt val för konstruktion av mindre webbplatser. För att besvara frågeställningen har jag konstruerat en webbplats i CodeIgniter åt företaget Östra hundskolan. Utifrån de erfarenheter jag fått när jag arbetat i CodeIgniter för jag ett resonemang kring fördelar och nackdelar jämfört med andra webbtekniker som mer traditionell webbprogrammering, CMS och andra PHP-ramverk.För att konstruera Östra hundskolans webbplats har jag tillsammans med deras ägare tagit fram en kravspecifikation som redogör för de funktioner och krav som finns. Utifrån kravspecifikationen har jag skapat en designspecifikation som sedan ligger som grund för implementeringen av webbplatsen. Webbplatsen är implementerad i CodeIgniter där många av dess inbyggda hjälpbibliotek har legat som underlag för webbplatsens funktioner.De slutsatser jag dragit efter att ha jobbat med CodeIgniter är att valet av verktyg måste anpassas utifrån många olika parametrar, exempelvis hur lång är projektettiden, vilka funktioner ska webbplatsen uppfylla, finns programmeringskunskaper, finns det ett krav på enkelt underhåll etcetera.

Internet är ett globalt nätverk som förser en användare med ofantliga mängder information. Internet ger även användaren den unika möjligheten att själv publicera sin information utan någon form av kontroll. Den möjligheten har gjort att mycket missvisande och falsk information finns tillgänglig på Internet. Det är helt upp till användaren att försöka avgöra om informationen är sann, giltig och korrekt, det vill säga trovärdig, frågan är bara om användaren gör det?Följande examensarbete har undersökt om en erfaren Internetanvändare utför någon form av källkritisk granskning, eller överhuvudtaget funderar över trovärdigheten hos information från webben.

Jag har utvecklat en prototyp för en webbplats till Braskens Bro Servicecenter (BBS) ett mindre företag inombilverkstadsbranschen. BBS har under en längre tid haft planer på att starta en webbplats för att kunna marknadsföra sig ochförhoppningsvis kunna utöka sin kundkrets. Beslutet togs att inte bara göra en webbplats som fungerar som reklampelare utanäven försöka ge en utökad service för nya och befintliga kunder.Att utveckla en webbplats från grunden är ingen enkel uppgift. Det är många val som måste göras och många aspekter som skabeaktas. Denna rapport syftar till att ge läsaren en inblick i de beslut som togs vid utvecklingsarbetet, samt vilka problem dessabeslut var tänkta att lösa.

Denna uppsats kommer att ta upp teorier och olika lösningar för hur en utvecklare för en webbplats kan gå till väga för att skapa en community för webben av olika slag. För att få reda på hur de olika momenten och problemen kan lösas så har en fullständig community utvecklats. Denna community har som profilering att rikta sig mot högskolestuderande på Växjö universitet.Webbplatsen i fråga har varit under utveckling sedan hösten 2003 och blev officiell för första gången under februari månad 2004. Därefter började medlemmarna registrera sig, och fram till sommaren 2004 var det strax över 600 som registrerat sig på sidan. Under hösten 2004 så beslutade utvecklaren sig för att skapa en ny version av sidan efter att den första lagts ner under sommaren strax innan på grund av komplikationer med serverleverantören.Den nya versionen började utvecklas och såg sedan dagens ljus under februari månad 2005.

Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.

Människan är nyfiken och vill finna ny information på webbplatser. Detta kan underlättas med hjälp av virtuella doftspår som användaren följer. Denna rapport är en fördjupning i hur människan går tillväga för att följa virtuella doftspår och hur man som designer ska använda sig av detta när man utvecklar en webbplats. Genom teorierna information foraging och användbarhet har en användbarhetsmodell och en operationalisering tagits fram för att underlätta detta. Tillsammans med datainsamling genom intervjuer och metoderna heuristisk utvärdering och high fidelity har studien visat att när man skapar ett gränssnitt för användare behövs information foraging som bestämmer eller lämnar förslag på hur virtuella doftspår påverkar användaren..

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta..

Problem: Användbarhet på akademiska webbplatser är viktigt trots att de inte är utsatta för konkurrens på samma sätt som andra typer av webbplatser. Dagens teknik underlättar utformningen av en webbplats, men bara för att tekniken finns för att enkelt göra en webbplats innebär det inte automatiskt att den blir användbar. Utvärderingar av användbarhet ur användarens synvinkel är viktiga och kan göras tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. När webbplatsen har tagits i bruk kan det vara av intresse för den som förvaltar webbplatsen att göra en ny utvärdering av vad användarna tycker om användbarheten på webbplatsen.Syfte: Syftet är att undersöka och analysera vad studenterna vid Mälardalens högskola anser om den nya webbplatsens användbarhet samt att ta reda på om ytterligare förbättringar kan göras.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp en enkät med 19 slutna och en öppen fråga. Frågorna i enkäten var baserade på en heuristisk utvärderingsmetod med användbarhets¬principer som utarbetats av Jakob Nielsen.

Ljud har en förmåga att påverka våra känslor. Begreppet ljudwebb är framtaget till denna undersökning och syftar på de ljudlagda applikationer som, i och med den tekniska utvecklingen, har börjat dyka upp inom webben. Ljudwebben har fått sitt namn från ljudfilmen, de filmer som började experimentera med ljud under filmindustrins tekniska revolution runt 1930-talet. Syftet med denna undersökning är att utforska vad ljudets känslopåverkande egenskaper kan bidra med inom webben. Genom att utgå från fysiker-filosofen Karen Barads tankar om det ständigt rekonstruerande fenomenet samt filosofen Sarah Ahmeds kritik mot den fenomenologiska orienteringen lyder undersökningens frågeställning.