Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

The aim of this thesis is to find out how users and libraries are constructed at public library websites in Sweden from a web 2.0 perspective. We discuss the development of public libraries in Swedish history and the change from an system oriented perspective to a individual oriented perspective and how these perspectives correspond to needs of the library user. We also discuss the concept of web 2.0 and library 2.0. These concepts are open for different interpretations. Some writers believe that web 2.0 and library 2.0 is something radically new and that it will change the public libraries, while other writers claim that these concepts is just a marketing plan.

The objective of this thesis is to examine which form value-adding qualities specific for the Web take and to what extent they exist in a selection of electronic scholarly editions of literary works. The examination was concentrated on the qualities hypertextuality, interactivity and hypermediality. Besides extent and form, the research questions focused on whether or not the form of the editions correspond to theories and guidelines about how electronic scholarly editions should be designed to generate an added value from a scholarly point of view. The empirical approach was qualitative and the selection consisted of 31 editions. They were examined according to theories about the value-adding features of the qualities.

En god arbetsmiljö kan anses vara nyckeln till en välfungerande verksamhet. Arbetsmiljö som begrepp är dock oerhört komplext där många olika problemaspekter samverkar och påverkar arbetsplatsens miljö. Vissa arbetsmiljörelaterade problem kan härröras till egenskaper som inte tillåter individen att utnyttja sina kognitiva förmågor och benämns därmed som kognitiva arbetsmiljöproblem. Andra faktorer som tekniska arbetsverktyg som skall vara de anställda behjälpliga, kan i de fall de brister, också påverka och störa tankeprocesserna hos individen. Den här rapportens syfte är att utveckla en förståelse om hur komplexa arbetsmiljöer samt interaktion med teknik kan skapa en stress som i förlängningen kan leda till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress.

Nowadays, the establishment of new touch screen technology has changed significantly the way we navigate on the Internet. The requirement to design websites that adapt to various artifacts such as touch screen computers are increasingly a need to consider. The purpose of this study is to discover - What are the specific usability requirements should be addressed in designing of websites for touch screen computers? - In order to examine the essay?s question, it presents a study where five people visiting three different websites on the touch screen computer Ipad. The study was conducted using a participant and structured interview observation in form of a think-aloud method.

The aim of this study was about how librarians in Sweden work with their web page to reach young people between the ages of fifteen and nineteen. Most of the youths in Sweden today use Internet every day for several reasons, and the library should have an obvious place there as well. It shouldbe obvious because almost all youths uses Internet every day and therefore the library needs to be seen there as well to reach out to them. Earlier research has shown that librarians and youths think differently in this question. Youths think that the library web page is more important for the librarythan the librarians do.How do the librarians work with marketing for youths on the web page? Do their policy documents help them in their work?To study this area we have interviewed librarians from six quite large public libraries from different parts of thecountry.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

The aim of this thesis is to examine collaborative tagging as a potential asset to libraries by a review of 10 social bookmarking sites and their features, and a discussion of these features? possible use when the environment changes from the web to a library. Previous research on collaborative tagging is presented, as well as overviews of social bookmarking, folksonomies and the concept of Web 2.0 and Library 2.0. The study itself is presented as a walkthrough of common features and how they work, followed by a schematic overview of which sites have which features. Finally each site is presented in a more detailed manner.

E-rekrytering är idag ett framgångsrikt verktyg för att rekrytera dem bäst lämpade för organisationen. Dessa verktyg växte fram under senare delen av 90-talet och används idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svårt att kunna etableras bland SME. Detta beror på att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet växte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullständigt.

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Internet är idag en av de största informationskällorna som används av en stor del av befolkningen. För att göra webbplatser tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är det viktigt att man som webbutvecklare är medveten om hur internet används av dessa grupper, vilka tekniska hjälpmedel de kan använda sig av och vilka problem som finns. En webbutvecklare som besitter dessa kunskaper kan anpassa design och kod som ökar tillgängligheten.I denna studie har vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur Sveriges universitet och högskolor arbetar för att öka tillgängligheten på sin webbplats. Vi har också utfört en kodkontroll av förstasidan på alla lärosätens webbplatser för att se om koden uppfyller kraven på tillgänglighet.Resultatet på undersökningen är analyserat utifrån riktlinjerna inom WCAG 2.0 vilket ger en tydlig bild över hur de olika lärosätena har tillgänglighetsanpassat sina webbplatser. Genom undersökningen har vi funnit att de flesta universiteten och högskolorna arbetar för att öka tillgängligheten genom att jobba efter riktlinjer och rekommendationer, men det finns även brister som kan förbättras..

The aim of this thesis is to investigate the opportunities of classification of web pages. Two classification systems are compared; a library classification system traditional and a system that is developed for use on the web new. UDC is chosen to represent the traditional systems, and Yahoo! represents a so called new system. UDC is used by NISS Directory of networked resources, which is a directory that uses the system for organisation of electronic resources. Both systems are analysed from two different perspectives, a multidisciplinary and a timeperspective.

I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs på bästa sätt. Sökfunktionen är oftast en central del på en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgångsrik eller inte. Om informationen inte går att hitta på ett enkelt sätt kan webbsidan tappa sina användare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del där logik, design och layout är viktiga aspekter som inte får förbises. Det finns således en hel del faktorer att ta hänsyn till som webbutvecklare.Rapporten går igenom några utvalda best-practice metoder från områden som layout, sökfält, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och användbara metoder.

Syftet med vår studie är att förstå i vilken omfattning pedagoger använder Internet för att publicera dokumentation av barn i verksamheten, och hur delaktiga barnen är i dokumentationsprocessen. Vi vill åskådliggöra pedagogers uppfattningar om dokumentation som synliggörs på Internet och vi hoppas att tillföra en synvinkel av hur delaktiga barn är i dokumentationsprocesser, dels det som synliggörs i förskolan men även det som publiceras på Internet.För att fånga omfattningen av pedagogers användande av Internet i verksamheten samt deras uppfattningar ingick 63 förskollärare och barnskötare i en enkätstudie.Resultatet visar att det sker ett publicerande av dokumentation på Internet som är både öppet och slutet för allmänheten. En viktig slutsats är att barn inte alltid är helt delaktiga i dokumentationsprocessen och urval av material som ska publiceras samt att pedagoger inte alltid tänker på de socioekonomiska förutsättningarna som råder i Sverige. Detta kan leda till att barn eller vårdnadshavare inte får ta del av dokumentation då det ibland förutsätts att alla har tillgång till Internet i hemmet..