Denna studie undersöker ett problem hos en butik ingående i en kedja därförsäljning av lagerförda varor utgör större delen av verksamheten. Det upplevda problemet är dock att försäljning av varor som faller utanför det lagerförda sortimentet hanteras som beställningar på papper och för hand, vilket upplevs fungera bristfälligt och med oreda som resultat. Syftet med denna studie var att hitta lösningar på dessa problem då de föll utanför organisationens befintliga informationssystem. För att undersöka problemet vi intervjuat personal angående deras befintliga arbetssätt. Baserat på detta tog vi fram användarfall som beskrev processen.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft.

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem.Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet.

Syftet med undersökningen har varit att bedöma metodmässig handlingsbarhet för utvärderingar av IT-system enligt sex generiska typer. Generiska typer som är framtagna av VITS-forskarna Stefan Cronholm och Göran Goldkuhl vid Linköpings universitet med avsikt att stödja olika val hur man utför utvärdering beroende på situationen. VITS är ett forskningsnätverk inom informatikområdet företrädd bland annat vid Linköpings universitet. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie där jag utvärderat ett IT-system på sex olika sätt i enlighet med de generiska typerna.Resultatet av undersökningen visar att handlingsbarhetsorienterad utvärdering är ett omfattande arbete och det finns i dag inga färdigutvecklade utvärderingsmetoder att arbeta efter. De framtagna generiska typerna ser jag som metoder under utveckling även om jag använt dem som informella metoder.

The complex, ever growing and changing environment, requires that today's organizations are dynamic and willing to change in order to stand competitive.This awareness has made change number one priority in almost all organizations' agenda.We live in a world that is constantly changing, yet many organizations fail to change successfully. When a change occurs in complex environments with multiple stakeholders, it immediately increases the complexity and the challenges of the change process.A complex situation may arise when, for example, partial outsourcing of the corporate information system infrastructure. Two of the most difficult challenges that organizations face today is to conduct a successful change process and managing the effect of a change, such as arising expectations. It is very common for change in an organization not to achieve the desired result or that they even fail. There may be a lot of reasons for these failures.

Både logistiken och detaljhandeln har under de senaste årtiondena haft en kraftig utveckling. För detaljhandeln har logistiken en allt mer växande betydelse, då de med rätt logistik kan korta sina ledtider, enklare ge kunderna de varor de önskar och vid rätt tidpunkter. Den interna logistiken syftar på de logistikaktiviteter som utförs inom detaljhandelsföretagen, d.v.s. de aktiviteter som får det interna varuflödet att fungera. Ett vanligt problem hos detaljhandelsföretag är ?slut i hyllan?.

Inledning: När ett informationssystem betraktas som färdigutvecklat eller färdigförvaltat, skall det driftsättas i en produktionsmiljö för att göras tillgängligt för slutanvändare. För att det skall kunna göras tillgängligt för slutanvändarna, bör en stegvis planerad driftsättningsprocess med en serie aktiviteter genomföras. En viktig delprocess i en driftsättningsprocess är att driftsätta informationssystemet i en testmiljö, innan det driftsätts i produktionsmiljö.Syfte: Syftet med denna C-uppsats var att utreda vilken roll en testmiljö spelar inför driftsättning av informationssysstem i en produktionsmiljö utifrån yrkesverksammas perspektiv.. Syftet bröts även ned till två frågeställningar: Varför används en testmiljö vid driftsättning? Vad är för-och nackdelar med en testmiljö vid driftsättning?Metod: I denna studie tillämpades ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ ansats.

Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag.

Affärssystem eller ERP-system representerar ett nytt sätt att se på informationssystem inom organisationer och de utmaningar som de innebär vid implementation kan få ödesdigra konsekvenser. Med tanke på de risker och möjligheter ett ERP-system innebär är behovet av framgångsmodeller stort. Vår studie och den framgångsmodell vi vill presentera baseras på en aktör-nätverk-teori där vi ser systemet som en aktör inom den organisation vilken det påverkar. Genom att identifiera systemet och den roll systemet har inom en organisation kan vi lättare förstå utvecklingen och nyttan av systemet, det vi brukar kalla implementationen av ett system. Vi har dock konstaterat att denna process inte har något tydligt slut och benämner den därför ERP-resan för att skilja mot tidigare begrepp.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.

Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testramverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.

Det finns metoder som har en fokus på användarmedverkan under utvecklingen och införande av informationssystem. Det kan vara svårt under utvecklingsprocessen att bekräfta hur en specifik systemtyp som beslutstödssystem kan anses vara framgångsrikt. Det kan, utöver de tekniska, finnas ytterligare faktorer som påverkar användningen av systemen som dessutom kan vara svåra att hantera under utvecklingen.Tar de användarcentrerade utvecklingsmetoder som används idag för att implementera och driftsätta ett beslutsstödssystem hänsyn till mjuka faktorer som kan vara specifika eller särskilt viktiga för denna typ av system? Kan effekten av faktorer som påverkar beslutsfattandet t.ex. stress, ångest och grupptänkande minimeras i högre grad då metoder som fokuserar på användarnas medverkan används? Att bekräfta existensen av dessa faktorer samt minimera den påverkan de har på beslutsfattandet under användningen kan göra stora skillnader i en verksamhets effektivitet.

Examensarbetet har sin ansats i utvecklingsmetoder närmare bestämt den lättrörliga utvecklingsmetoden Extreme Programming (XP). Beståndsdelen i en utvecklingsmetod är människorna, deras erfarenheter och kunnande samt deras förmåga att skapa idéer och lösa problem såväl enskilt som tillsammans. Utan nödvändig kompetens inom utvecklingsteamen ökar risken att utvecklingsprojekten misslyckas eller försenas. Syftet med detta arbete är att utifrån intervjuer med systemutvecklare undersöka vilka nödvändiga kompetenser som är nödvändiga för att XP skall kunna användas på ett effektivt sätt, även att uppmärksamma vilka problem som kan uppstå då den sociala kompetensen saknas. Metoden som har använts för att undersöka vilka faktorer som är nödvändiga i avseende till kompetenser är baserad på en kvalitativ ansats.

System är för att stödja samarbete, samordning av arbetsinsatser och medvetenhet ombland annat organisationens gemensamma mål.För att hantera komplexa verksamhetsprocesser har metoder och applikationer tagitsfram. Många av dagens system har dock allvarliga problem, en hel del forskning harutförts kring design av system, men utvärdering av sådana system är betydligt mindreundersökta. Det beror på till stor del att det inte finns många enkla och praktiskametoder som kan användas av samtliga.Det finns företag som väljer att investera i systemutvärdering för att effektivisera arbetetoch anpassa verksamheten till nya förutsättningar.Huvud syftet med denna uppsats var att ta reda på hur systemutvärderingen utförs samtta fram riktlinjer för systemutvärdering. Även att ta fram vilka utvärderingsmetoder somanvänds för att utvärdera ett system inom olika verksamheter.För att åstadkomma till resultat har vi använd oss av bland annat delfrågan ?hur bör ensystemutvärdering vara utformad?.Enligt våra intervjupersoner är ordningen av systemutvärdering olika, att man fåranpassa sig till kunden.