I min undersökning har jag granskat högstadieelevernas läromedel i matematik, för att se hur de olika böckerna skiljer sig åt när det gäller att uppmana elever till att använda sig av elektroniska hjälpmedel. Jag kom fram till att det är skillnader på elevernas läromedel, när det gäller i vilken utsträckning dessa uppmanar till användandet av elektroniska hjälpmedel. Resultatet visar att skillnaden mellan böckerna är upp till cirka 70 procentandelar när det gäller hur mycket de uppmanar eleverna att använda sig av miniräknare eller dator när de löser uppgifterna i matematikböckerna. Läromedlen visar endast hur läromedelsförfattaren har tänkt i fråga om användning av elektroniska hjälpmedel. Det kan eventuellt skilja sig från den enskilde lärarens uppfattning.

Att göra webbsidor tillgängliga för olika sorters enheter är ett område som har uppstått i och med smartphonens utveckling. Mängden enheter har under de senaste åren ökat stort och det är inte längre endast laptops och datorer som används. Då enheternas skärmupplösning skiljer sig krävs en anpassning beroende på enhet för att ge en bra användarupplevelse. För att identifiera tillgängliga tekniker har en kvalitativ undersökning genomförts. Undersökningen består av en genomgång av utvald litteratur samt intervjuer med utvecklare på företagen Nethouse och Laget.se utförts.

Syftet med denna litteraturöversikt var att skapa en översikt över vad som kan ha betydelse för bärbara elektroniska teknikstöds användning som kompensatorisk åtgärd för vuxna personer med förvärvad hjärnskada. De 24 artiklar som ingick i studien analyserades med metoden innehållsanalys. Inklusionskriterier var artiklar utgivna efter år 2000 och vuxna försökspersoner. Analysen resulterade i fyra kategorier: användningsområden för elektroniska teknikstöd, design och funktion hos de elektroniska teknikstöden, omgivningens betydelse för användande och individuella förutsättningar för användande av elektroniska teknikstöd. Endast en artikel var skriven utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

I detta examensarbete analyseras om elektroniska fastighetsköp är framtiden i Sverige. Analysen genomförs genom en komparativ studie av den svenska respektive den finska lagstiftningen för fastighetsköp, ansökan om lagfart och ansökan om inteckning. För att besvara den övergripande frågeställningen besvaras ett flertal delfrågor, däribland om formkravets syfte och ändamål uppnås om elektroniska fastighetsköp införs. I examensarbetet konstateras att nuvarande bestämmelser förvisso är fungerande, men att ett flertal positiva följder inträder om elektroniska fastighetsköp införs. Som exempel underlättas parternas upprättande av köpehandlingen.

Intranät är idag verklighet för många organisationer. Dessa system växte fram någon gång under 90-talet och finns idag i nästan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror på att intranät är mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrån organisationens ledning. Samtidigt växer Webb 2.0 sig starkt på Internet.

Webbaserade informationssystem innehåller allt fler inslag av multimedia och multimediateknik tillämpas av många typer av informationssystem. World Wide Web som plattform för informationssystem är mycket speciell och har egenskaper som gör den unik, som t ex distributionsegenskaper och flexibilitet. Begränsningar i form av överföringskapacitet och bandbredd gör att multimedia på webbplatser måste användas med försiktighet för att dessa multimediabaserade webbplatser ska bli användbara. Användbarhet är ett mycket viktigt begrepp och bör ligga till grund för all webbdesign. Denna undersökning redogör för vilka konsekvenser multimedia får på webbplatser med avseende på användbarhet och redovisar ifall multimedia förhöjer användbarheten på webbplatser eller inte.

Forskning kring förändringsblindhet har hittills undersökt hur fenomenet gör sig gällande i naturliga situationer och vanliga visuella scener. Denna undersökning syftar till att testa hur förändringsblindhet framträder vid användning av webbsidor samt att undersöka vilka typer av förändringar som är lättare respektive svårare att upptäcka på dessa. 20 studenter testades med datoriserade bildspel utformade i fyra kategorier av förändring. Rensinks flicker paradigm användes som förändringsmetod. Resultaten visade att; det var lättare att upptäcka en förändring som inte består av en bild av en person än en med en bild av en person och det är svårare att lokalisera en förändring på vänster sida än på höger.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

I denna uppsats har vi studerat effekter uppkomna vid införandet av inter- organisatoriska system. Mer precist har vi studerat vilka effekter som uppkommer hos ett storföretags leverantörer vid införandet av Webb-EDI i kombination med självfakturering. Vi har visat att många av de effekter som tidigare forskning hävdar positiva endast är positiva för storföretaget, inte för de många gånger mindre leverantörerna. Ökad tidsåtgång i den administrativa hanteringen och problem med betalningsrutiner är några av de negativa effekter som visat sig uppkomma. Dessa problem kommer på sikt att få betalas av kunden, i detta fall Volvo Personvagnar AB (Volvo PV), i form av högre priser eller sämre service.

Denna C-uppsats undersöker om tittarens attityder till marknadsföring på webb-TV kan förändras av en interaktiv tjänst som ger möjligheten att välja de reklamfilmer som ska presenteras. För att skaffa information använde vi oss av en empirisk studie som involverade fokusgruppsintervjuer med erfarna deltagare. Studien är därför baserad på respondenternas tidigare kunskap av webb-TV för att kunna jämföra dessa mot den nya experimentella implementerade tjänsten. Efter studien har vi funnit att attitydförändringar verkar har inträffat: Majoriteten av tittarna tycker att en valbar reklamtjänst skulle öka tittarupplevelsen till det bättre. Dock tycker en minoritet att valet leder till ett ytterligare moment som bedöms vara för tidskrävande..

Detta arbete har som fokusering att studera vad som driver utvecklingen av system för elektroniska affärer mellan företag. Syftet är dels att belysa vilka krav som företag som har infört system för elektroniska affärer ställer på systemet och dels att ta reda på de faktorer som driver utvecklingen framåt. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med företag som utvecklar system för elektroniska affärer mellan företag. Sammanlagt har sex intervjuer gjorts genom besöks- och telefonintervjuer. Området har delats in i två olika typer av system för elektroniska affärer beroende på mot vilken del i förädlingskedjan de riktar sig.

Problem:I dag finns det ett stort behov av säkra identifierings metoder på Internet. Traditionellt sätt är en handskriven namnteckning en form av identifiering och vad som behövs är en elektronisk motsvarighet. Hypotes: "Elektroniska signaturer leder till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet" Syfte: Målet och syftet med denna uppsats är att studera och analysera huruvida elektroniska signaturer kommer att bidra till ökad integritet och säkerhet vid identifiering på Internet. Slutsats:Genom att jämföra praktiska erfarenheter (fallstudie) och teoretiska kriterier kunde vi analysera oss fram till att vår hypotes är sann..

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Målet med denna uppsats är att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter från ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste åren för att förbättra webbplatsers interaktivitet men sällan kan något nytt introduceras utan att problem uppstår. Vi går igenom vad nya metoder har för användningsområde, vilka problem de löser men även deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som använder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker är effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Magisteruppsats Turismgeografi.