Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats..

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsättningar har ibland svårt att använda en vanlig webbläsare. Detta gör internet mindre tillgängligt för denna grupp. Med hjälp av en anpassad webbläsare med förenklat gränssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att användarvänlighetsbarriärer för internetanvändning hos dessa personer skall minska och att användningen skall kunna vara mer självständig.Som teknisk målplattform används Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mål med den tekniska implementationen var att till så stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara på målsystemen och därmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssäkert, samt minimera mängden administration av programmet. Tester genomförda på Västmanlands läns landstings Datatek på Handikappcentrum i Västerås gav positivt resultat.  Användarna kunde fokusera på de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt ställa in programmet för användaren..

Syftet med detta examensarbete var att få kunskap om hur man som lärare kan arbeta med läsinlärning, men framförallt ? varför lärare arbetar som de gör. I litteraturdelen beskrivs olika synsätt på och teorier kring läsinlärning, samt olika metoder för arbete med detta. Vi valde att genom intervjuer undersöka vilka argument några lärare på fältet anger för sina val av inlärningsmodell, eller arbetssätt, vid läsinlärning.De lärare vi intervjuat är medvetna om att alla barn lär olika och därför använder lärarna olika metoder vid läsinlärning för att göra det möjligt för alla barn att lära sig läsa. Den vanligaste modellen är en form av LTG ? metoden (det vill säga Läsning på Talets Grund).

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Problembakgrund/Problemdiskussion: Mitt under brinnande finanskris 2008 tvingades den välkända storbanken Lehman Brothers ansöka om konkurs. Bankens konkurs i kombination andra finansiella instituts var startskottet på en intensiv debatt beträffande flertalet företeelser på den finansiella marknaden. En av dessa företeelser var blankning. Kritiker menar att blankning bidrog till att destabilisera en redan skakad marknad och generera omotiverat stora prisras på aktiemarknaden. Förespråkarna menar och andra sidan att det inte är blankning som formar marknaden utan att det endast är en strategi baserad på brister i marknaden.Oavsett vilken sida som står närmast sanningen ledde debatten till att EU instiftade ett nytt regelverk, som till viss del begränsar blankning och ökar dess transparens.

I dagens samhälle är bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor får diagnosen. Kvinnor reagerar känslomässigt starkt när sjukdomen hotar deras liv. Det är därför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie är att belysa yngre kvinnors psykiska påverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet var baserad på åtta kvalitativa artiklar vars innehåll granskades, tolkades och analyserades.

Långvarig smärta är en upplevelse som är förknippad med emotionella och psykologiska reaktioner och som inte kan mätas objektivt. Det är ett fenomen som ofta orsakar personer sociala och funktionella inskränkningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig ickemalign smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 1996-2006. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter   med smärta och ansvarar för skattning, dokumentation och behandling.   Förekomsten av smärta är ett vanligt problem inom vården. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskan bedömer smärta   hos patienter. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra teman, sjuksköterskans användning av bedömningsinstrument vid bedömning av smärta,   sjuksköterskan och patientens verbala kommunikation vid bedömning   av smärta, sjuksköterskans observation av patientens och dennes   vitalparametrar vid bedömning av smärta och sjuksköterskan bedömer smärta   genom att ta hjälp från tidigare erfarenhet av liknande situationer. Diskussion: En icke fullgod smärtbedömning kan orsaka ett lidande för patienten och   det är därmed viktigt att sjuksköterskan låter patienten stå i fokus vid smärtbedömningen. .

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Syftet med vår undersökning är att belysa den erfarenhet och kunskap behandlingspersonal har i sitt arbete som rör ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom. Vilken erfarenhet finns det och vilken kunskap anser behandlingspersonal att man behöver ha i möten med ungdomar som har Aspergers syndrom, var frågorna vi ställde. Vår teoretiska utgångspunkt har utgjorts av Antonovsky, KASAM. Metoden var en kvalitativ intervjuundersökning, baserad på en intervjuguide samt samspel med intervjudeltagarna. Intervjuerna skedde med behandlingspersonal på behandlingsavdelningar där det fanns erfarenheter inom området.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag.

Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av fem stycken fritidspedagoger, sju stycken barngrupper samt fyra observationstillfällen. Det övergripande syftet med undersökningen är att undersöka och beskriva interaktionen mellan barn och fritidspedagog med fokus på leken. Våra frågor är: Hur kan leken se ut när fritidspedagogen är med i leken? Hur förändras leken när fritidspedagogen går ur leken? Vad anser fritidspedagogen är viktigt att förmedla till barnen? Hur upplever barnen fritidspedagogens deltagande i olika lekar? Utifrån vår undersökning, relevanta teorier och litteratur har vi försökt att få svar på våra frågeställningar. Vi har kommit fram till att det finns lekar där pedagogernas närvaro är önskvärd och lekar där barnen helst vill agera själva.

Akuta situationer kan förekomma i det dagliga arbetet för vårdpersonal, oavsett avdelning och yrkesroll. Hur situationen hanteras beror på förberedelser och planering. Som nyutexaminerad sjuksköterska utan tidigare erfarenhet saknas ofta kännedom om hur akuta situationer bör hanteras på bästa sätt för att uppnå en säker vård. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som gör att vårdpersonal känner sig förberedda på att kunna hantera akuta situationer. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna på förskolan resonerar kring begreppet mångfald samt hur de beskriver att de arbetar med detta i sin verksamhet. Vi valde att göra en kvalitativ studie baserat på åtta intervjuer på två separata förskolor. Resultatet visade att mångfald var ett komplext begrepp som pedagogerna tolkade på olika sätt,  men inte diskuterades inom arbetslaget. Pedagogerna arbetade med mångfald i den dagliga verksamheten där de flesta lyfte barnens likheter och olikheter. Resultatet visade att mångfaldsarbetet utfördes på en daglig basis och att det sällan förekom någon fördjupad aktivitet kring mångfald.