This essay deals with the principle of surprise Warfare and its development as well as the adaptation of military action that had to be made to surprise the opponent in the modern era.The concept of surprise is divided into its components in order to clarify what is required to implement a surprising maneuver, to understand the complex concept and form a theoretical framework for gathering facts in the case study.Development and adaption are demonstrated by a comparative case study where Pearl Harbor illustrates an example of historical surprise and Operation Desert Storm illustrates a modern surprise. The product will then be analyzed in order to detect the development and how military conduct is forced to adapt in order to carry out a surprising maneuver. The results shows that the military action of performing a surprise attack has had a major development and is now carried out in a different stage of the attack..

This essay is a study regarding the existence of Bronze Ages and Iron Ages battlefields in Scandinavia and the possibility to trace and find them by using the Battlefield Archaeological Method.Based on a theoretical background and results from historical battlefield research and excavation experiences, the discussion deals with some of the problems and possibilities of applying the Battlefield Archaeological Method on older places. The existence of these battlegrounds is also an unknown factor, and a major part of this study is trying to find evidence of their existence. For that purpose I am using as an example a deeper analysis of an Iron Age battlefield archaeological excavation in Germany in order to compare and draw parallels with the Scandinavian society of that time. I am also using the evolution of weaponry, in particular the sword, to show parallels between the Mediterranean and the Scandinavian societies in the matter of Warfare and tactics..

Manöverkrigföring är en central del i Försvarsmaktens syn på stridens genomförande och nyttjandet av sina väpnade resurser. Manöverkrigföring och manövertänkande tillmäts också stort utrymme i den militärstrategiska doktrinen. Med anledning av beslut om tillämpning för Militärstrategisk doktrin 2012 och därmed upphävandet av Militärstrategisk doktrin 2002 fann jag det värdefullt att analysera utvecklingen inom förhållningssättet till manöverkrigföring i doktrinen.Med kvalitativ textanalys som metod jämförde jag de båda doktrinerna i hänseende till manöverkrigföring och manövertänkande för att se om det skett någon utveckling. Jag belyste även möjliga påverkande faktorer på doktrinutvecklingen i två internationella insatser, nämligen KFOR och Isaf.Jag fann att en utveckling har ägt rum i förhållningssättet till manöverkrigföring och manövertänkande och att Militärstrategisk doktrin 2012 har ett mer nyanserat förhållningssätt än sin föregångare som hade ett mer okritiskt och föråldrat förhållningssätt till manöverkrigföring..

I denna uppsats betraktas två olika bandspridningstekniker och vilken påverkan de har på telekrigsförmågan. Uppsatsen svarar på frågan:Vilka möjligheter finns att bedriva signalspaning och störning mot radiokommunikation som använder bandspridningsteknikerna frekvenshopp eller direktsekvens?Inledningsvis beskrivs en modell för telekrig mot radiokommunikation, ?telekrigcykeln?. Därefter beskrivs principer för ett radiosystem samt de två bandspridningsteknikerna frekvenshopp och direktsekvens. Slutligen analyseras bandspridningsteknikernas påverkan med hjälp av telekrigcykeln och resultaten diskuteras.Uppsatsen kommer fram till att båda signalerna går att spana mot, direktsekvens innebär större svårigheter för signalspaningen än frekvenshopp.

Johan A. Warden tog fram sin modell om motståndaren som ett system för att genom denna hitta dess svagheter. Modellen visade sig vara mycket användbar inom mellanstatliga konflikter och var mycket effektiv vid planerandet och genomförandet av USA:s offensiv mot Irak under inledningen av Gulfkriget. Men kopplat mot irreguljära konflikter har Wardens modell stött på mycket kritik då den anses spelat ut sin roll och därför inte längre kan anses applicerbar vid planerandet av luftoperationer inom denna typ av krigföring. Denna uppsats skall se om det är precisionsvapen och användandet av dessa som räddar kvar Warden inom planeringen av luftoperationer inom irreguljär krigföring..

Sjöherravälde, Corbetts teorier inom ramen för modern ubåtskrigföring.Studie om Corbetts teorier och hur de appliceras på modern ubåtskrigföring. Sjökrigets grunder beskrivs inledningsvis samt av Corbett sammanställda metoderna för etablerande, bestridande samt utövande av sjöherravälde och ubåten som vapen. Därefter följer en studie av historiska källor rörande modern ubåtskrigföring. I denna ingår Scapa Flow 1939, ubåtsstrid vid slaget om Atlanten och USAs sjöfartskrig mot Japan samt sänkningen av Belgrano och det inledande skedet av Falklandskriget 1982. Fokus ligger på de olika metoderna som Corbett beskriver för sjöherravälde: avgörande slag, blockad, fleet in being, försvar mot landstigning, sjöfartskrig, amfibieoperationer samt stödjande av expeditionsstyrkor. Med bakgrund i dessa utmynnar uppsatsen i en diskussion om modern ubåtskrigföring som i stor utsträckning verifierar Corbetts teorier..

Enligt doktrinen skall Försvarsmaktens agerande utgå från manövertänkande och ledningsmetodenskall vara uppdragstaktik vilket skall genomsyra all ledning. Verksamhetsledningen iFörsvarsmakten är de facto en förvaltningsmyndighet och kraven på en sådan skiljer sig frånkraven på en insatsledning. Innebär denna vardagsmiljö att vi riskerar skapa en förvaltarkulturmed de metoder som tillämpas? Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tillämpningen ivardagen av den uttryckta ledningsmetoden innebär för förmågan i våra insatsförband att leva upptill manövertänkande samt att leda och bli ledda enligt den valda ledningsmetoden,uppdragstaktik.De viktigaste slutsatserna är att vi inte skapar den avsedda förmågan utan en förmåga anpassad tillpågående insatser och verksamhetsledningen. Förmågan kommer också på sikt att urholkas genomatt det blir mindre tid över för oss att vara soldater då administration och ekonomiuppföljning tarmer utrymme..

Vådabekämpningar är inget nytt fenomen när det kommer till militära operationer. För att kunna lösa detta problem så måste man ta reda på vilka de största orsakerna till vådabekämpning är samt vilka lösningar det finns för att minska risken. I denna uppsats har det genomförts kvalitativa litteraturstudier om fenomenet vådabekämpning, från Operation Desert Storm och framåt. Syftet med uppsatsen är att studera hur arbetet med att förhindra vådabekämpningar skulle kunna se ut, samt ta reda på vilka de största anledningarna är till att vådabekämpningar uppstår. Analysen visar att det finns en rad olika orsaker till att vådabekämpningar uppstår. Vidare så visas ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vådabekämpningar. Resultatet visar på att det går att reducerar riskerna, men att fenomenet aldrig helt kan försvinna..

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor.

After the 9/11 attack the United States declared war against terrorism, which launched a conflict between indefinable transnational networks and states. In this war it became clear that the strategies used in traditional wars between states were not sufficient. New strategies have been discussed, but without any concrete results.In this thesis assassinations of terrorist leaders ordered by states is being presented as a possible strategy in the war against terrorism. Assassinations have been used in all times to shift political power but is today not morally accepted. This thesis aims to show that when used under the premisses of the just war theory, the strategy can be equally morally justified as any traditional war.

Sedan 1980 talet har det skett en ansenlig utveckling utav tekniken fram till nutid. Utvecklingen skulle nästintill kunna liknas vid en revolution enligt många. Detta innebär att krigföringens grundprinciper och sättet att föra krig på kommer att påverkas av teknikutvecklingen på ett eller annat sätt. Författaren är intresserad av att se hur denna snabba utveckling har påverkat manöverkringföringen.Syftet med uppsatsen är sålunda att undersöka hur den påtagliga teknikutvecklingen har påverkat manöverkrigföringen och dess grundprinciper. Som metod används deskription.

Sedan helikopterns introduktion har den använts på en olika sätt i många olika militäroperationer. Dess unika egenskaper gör den till en bra vapenplattform. Trots detta har dess roller inom modern krigföring aldrig riktigt definierats. Studien syftar till att ta reda på vilka roller helikoptern kan ha inom manöverkrigföring. Detta görs genom att analysera manöverkrigföringens utmärkande drag mot helikopterns utmärkande drag.

Following an increase in hostile foreign activity. The discussion regarding Sweden?s defense force´s ability to perform its task has come to a new heading. With the end of the cold war as a major revolution in matters of international security, a major overhaul has taken place to transform the static total defense plan of the nation to a less rigid operational system.Following an analysis of the budgets total amount from the governments of 2002 until 2015 it is clear that while the amount of resources has never directly been lowered, it has shrunk in relation to the countries total GDP. The possible futures for the defense of Sweden bring three possibilities forward in correlation three unique perspectives on military and political policy.Out of the three possibilities the focus on military strength as a political resource seems to be garnering the most support with the latest incursions made my foreign submersibles and the ever growing presence of 5th generation of Warfare.

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljär motståndare på vårt eget territorium. Dagens krav och förutsättningar är annorlunda då striden främst genomförs i konfliktzoner utomlands, men även på vårt eget territorium. Motståndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar på ett annorlunda sätt än vad vi är övade vid.Syftet med arbetet är att undersöka hur ett förband med stridsfordon 90 lämpar sig i strid på dagens stridsfält mot en irreguljär motståndare. För att ta reda på detta så beskriver jag fjärde generationens krigföring och stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jämföra den taktiska nivån utifrån de grundläggande förmågorna.Användningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motståndare är lämpliga att användaapligt på den taktiska nivån. Mekskytteplutonens taktik är flexibel och sätter få begränsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motståndare..

Manöverkrigföring är ett vedertaget begrepp inom militär teori. Jag har i denna uppsats valt att analysera och jämföra två operationer som baseras på manöverkrigföring.Vid Tysklands invasion av Frankrike 1940, Fall Gelb, utgjorde manöverteorin grunden för operationen. Detta var första gången som manöverkrigföring utnyttjades i stor skala för att slå en jämbördig motståndare. I den USA-ledda FN-koalitionens invasion av Irak 1991, Desert Storm, var manöverkrigföring ännu en gång den operativa huvudteorin i planerna för operationen.Den här uppsatsen är en komparativ fallstudie baserad på kvalitativ textanalys. Båda operationerna beskrivs för att sedan jämföras varvid skillnader och likheter belyses.Resultatet visar att såväl Fall Gelb som Desert Storm genomfördes som operationer baserade på teorin om manöverkrigföring, men att stora skillnader finns mellan dessa operationer. Orsaken till skillnaderna belyses till del och vissa teorier om vad dessa beror på presenteras..