Syftet med denna uppsats är att undersöka om sannolikheten är högre, för aktiebolag med orena revisionsberättelser år X, att erhålla orena revisionsberättelser år X+1 jämfört med aktiebolag med rena revisionsberättelser år X. Vidare ämnar vi undersöka om det finns faktorer som ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser. Faktorerna som vi tror ökar eller minskar sannolikheten för orena revisionsberättelser, och har testats i uppsatsen är följande: anmärkningsgrad, omsättning, antal anställda, revisionsbolag, soliditet, skuldsättningsgrad, årets resultat, godkänd eller auktoriserad revisor och bransch.Uppsatsen utgår från den deduktiva ansatsen och de teorierna som används är institutionella teorin, agentteorin samt teorier från tidigare studier. Vi har med hjälp av dessa utformat två egna modeller som följer revisionsberättelsernas utfall 2002 ? 2003 samt 2002 - 2004.

Detta arbete har haft som mål att ta fram de kostnader som är knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har även resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att minska logistikkostnaderna och på så sätt skapa bättre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingående analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingå i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försäljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade år 2003 på sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för år 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsättningen.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Sedan 1997 har sjukfrånvaron i Sverige fördubblats och kostnaden uppgick år 2003 till närmare 40 miljarder kronor. De demografiska förändringarna och minskade skatteintäkter i kombination med ökade offentliga utgifter är stora utmaningar för framtidens välfärdsfinansiering. Med hjälp av regressionsanalys vill vi undersöka om de kommunala skillnaderna i sjukskrivningar kan förklaras av den kommunala arbetslösheten år 2003. Vi vill även ta reda på om det finns förklaringar till varför en del kommuner har högre sjukfrånvaro än andra. Resultaten analyseras utifrån teorier om nyttomaximering och Moral Hazard.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

Uppsatsens syfte var att undersöka om läroböckerna på högstadiet när det gäller medeltiden har förändrats mellan åren 1921-2003. Om man kan se en tydlig förändring och om medeltiden framställs som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara på dessa frågor har jag valt att titta på fyra stycken olika böcker från åren, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att få en så bred bild som möjligt. Jag har använt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit där han lyfter fram att medeltiden inte alls är så mörk och trist med mycket elände som många tror.Man kan se en tydlig förändring mellan böckerna när man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs på ett annat sätt, det blir ett bredare perspektiv kan man säga. De två äldsta böckerna från år 1921 och 1950 tar endast upp om en eller två viktiga rubriker så som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas välde.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

De senaste åren har den etniska mångfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhälle (Roth, 2004). Detta påverkar vårt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmärksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. Länsförsäkringar Värmland är en organisation som har uppmärksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mångfald. I Värmland är andelen utrikes födda människor 8,1 procent1 och Länsförsäkringar Värmland menar att det kan krävas en förändring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utländsk bakgrund samt ta tillvara på den kompetens som finns hos dessa människor som även har förändrat arbetsmarknaden. Länsförsäkringar Värmland är liksom många andra svenska organisationer homogen med de vita männen i toppen och har en låg andel medarbetare med utländsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

The economic climate that has been going on for the last years has more or less affected everyone. This has created a need to get more knowledge about how our banks work and also how peoples own personal financial situation looks like. When our banks over this last period have compensated their employees with even greater deals of money, reactions has gone to the roof. This discussion has made us interested in the subject, which led to the decision to write an essay about remunerations within banks.The purpose of this essay is to investigate if our banks remunerations to their employees have any effect on their profit numbers. Does the size of the compensations vary with changes in the market? Do larger compensations contribute to a greater result?The study will look at Sweden?s four largest banks, Handelsbanken, SEB, Nordea and Swedbank.

AbstractThis report was undertaken at the request of the Management and maintenancedepartment of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) inJönköping.In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out onexternal contractors. When putting out a tender for the work, the foundation isfrom a national set of rules which are in constant change. This report is limited towinter road upkeep.The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the moreconventional executional demands towards the less controlling demands. Thedownside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulatehow to measure them. The order authority therefore has to find ways to makesure to get what has been paid for.In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the newset of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rulesare and how these changes affect the organisation and activities of the contractor.It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and howit affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new areaof administration.Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number ofchanges that the contractors feel affect their work in any sense.Views from road users that have come in to the order authority have beenscrutinized to see how they have experienced the change.