Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranät används, upplevs och skullekunna förbättrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna på Wallenstam upplever intranätet samt identifiera möjligaförbättringar utifrån organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare på Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nå framgång med sitt intranät måste organisationen arbetapå flera plan. I stora drag handlar det om att det från ledningsnivå måste finnas en konkret plan förhur intranätet ska användas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjälp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lättillgänglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel på vilken vinning det ger både medarbetarna självaoch organisationen i helhet. Grundläggande är också att bygga intranätet efter medarbetarnas behov? såväl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

Efter att ha ägt fastigheterna benämnda som Polstjärnan, belägna i stadsdelen Lindholmen på Norra Älvstranden i Göteborg, under många år ställs Wallenstam nu vid ett vägskäl. Med byggnader som åldrats och ett område som utvecklas ifrån dem växte fastighetsutvecklingsprojektet Polstjärnan fram.Syftet med arbetet är således att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som är väl förankrad i området Lindholmen och kvarteret Polstjärnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag få en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i området. Därför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig på Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gällande utgångspunkt för arbetet har flera personer på Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fått ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar på vidare utveckling.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefär 135 000 hyresrätter. Ungefär hälften ägs och förvaltas av Göteborgs stad och resten ägs av privata fastighetsägare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta är en förändrad lag om kommunala bostadsbolag som numera säger att bolagen skall drivas affärsmässigt och med marknadsmässiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fått kritik för att de underhåller sina fastigheter för lite.

Syftet med studien är att undersöka hur Wallenstams introduktionsprogram förhåller sig till den idealbild som ges i litteraturen. Genom att ta reda på hur personalchefen, avdelningschefer och arbetsgrupper upplever introduktionen för nyanställda och jämföra det med både idealbilden och deras egna önskningar är förhoppningen att kunna ge rekommendationer.I teorin anges att målet med introduktioner är att underlätta för den nyanställde att ta till sig de nya kunskaper som denne behöver i sin tjänst. Introduktionen syftar även till att skapa ett gott första intryck av företaget samt förväntningar och gruppsamhörighet. Sammantaget leder det till att personen snabbare kan bidra till företagets resultat, vilket även ökar trivseln och självkänslan hos den nyanställde. Hur ett introduktionsprogram genomförs kan delvis variera beroende på organisation och verksamhet.

Bakgrund och problem: En årsredovisning ska ge intressenterna en rättvisande bild av bolagetsfinansiella ställning. Rapporternas utformning varierar både över tid och mellan bolag vilketförsvårar för intressenter att ta till sig och jämföra relevant information. Vidare är det ett problematt bolagen i hög grad kan styra utformningen av de utgivna rapporterna.Syfte: Syftet med studien är att identifiera och undersöka likheter och skillnader i ett noterat ochett onoterat fastighetsbolags årsredovisning samt hur utvecklingen har sett ut för dessa företagunder en tioårsperiod.Avgränsningar: I uppsatsen studeras enbart empiriskt material som går att finna i Aranäs ochWallenstams koncernernredovisningar inom undersökningsperioden år 2003-2012.Metod: Uppsatsen har en beskrivande karaktär där avsikten är att återge en bild av företagenskommunikation genom årsredovisningarna det senaste decennietResultat och slutsatser: Slutsatserna visar på att de två studerade bolagens rapporter skiljer sigåt på flertalet områden. En förklaring till de stora variationerna är funnits i att ett undersökt bolagär noterat och ett är onoterat samt företagens olika affärsstrategier. Aranäs väljer att riktarapporterna till hyresgästerna medan Wallenstam har ett tydligare fokus på att utformarapporterna som analysunderlag.

Denna uppsats behandlar värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IASB:s standarder IAS/IFRS. Vår undersökning syftar till att utreda vilken information som finns tillgänglig för svenska fastighetsbolags mindre aktieägare i tryckt press och i årsredovisningarna, avseende värdering till verkligt värde. Genom att studera årsredovisningarna för sju bolag och artiklar publicerade i sex tidningar och tidskrifter har vi kommit fram till slutsatserna att:?en mindre aktieägare måste vara aktiv i sitt sökande för att hitta den information som finns,?artiklar som behandlar ämnet inte har publicerats i större omfattning,?den information som lämnas ofta är komplicerad och svår att förstå..

Allt sedan 2005 skall svenska bolag noterade på börsen upprätta sin redovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS/IAS. Innan införandet av standarden redovisades förvaltningsfastigheter enbart i balansräkningen och till anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskningar. Den nya standarden innebär dock att värdering och värdeförändring numer skall tas upp till verkligt värde i balans- och resultaträkning. Redovisning och värdering till verkligt värde för dessvärre med sig en del komplikationer. Enligt teorin förutsätter metoden en perfekt och fullständig marknad, en marknadssituation som i realiteten aldrig uppstår. Samtidigt krävs, för att överhuvudtaget kunna genomföra en värdering, antaganden om marknadsutveckling och framtida kassaflöden.

Bakgrund och problem: Sedan år 2005 har flertalet fastighetsföretag i Sverige valt attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde, istället för till anskaffningsvärde. Ettverkligt värde skulle kunna vara mer relevant än ett historiskt anskaffningsvärde eftersomdetta är mera aktuellt, och därmed ger en bättre bild av tillgångens ekonomiska värde. Dettaskulle kunna innebära att en mer rättvisande ekonomisk bild ges och att informationen i definansiella rapporterna därmed utgör ett mera relevant beslutsunderlag för investerare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om införandet av IAS 40 i Sverige har letttill en ökad värderelevans för informationen i de finansiella rapporterna. Vidare att fåförståelse kring hur förhållandet mellan börsvärde och eget kapital, samt det redovisaderesultatet har påverkats av de nya redovisningsreglerna.Avgränsningar: Uppsatsen behandlar enbart svenska fastighetsbolag som inneharförvaltningsfastigheter och som har varit börsnoterade under hela den studerade perioden.Enbart renodlade fastighetsbolag ingår i uppsatsen, det vill säga vars huvudsakliga tillgångarutgörs av förvaltningsfastigheter. Vidare ingår enbart svenska börsnoterade koncerner iunderlaget, alltså inte onoterade koncerner som frivilligt upprättar sin koncernredovisningenligt IRFS.Metod: Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod, vilket innebär att statisk information harsamlats in.

För fastighetsbolag på Stockholmsbörsen har införandet av de nya redovisningsrekommendationerna IAS/IFRS inneburit en del förändringar. Fastigheter ska nu redovisas antingen enligt IAS 2, IAS 16 eller IAS 40 och införandet ska öka jämförbarheten mellan bolagen.Syftet med denna uppsats är att se hur de nya rekommendationerna påverkar kapitalstrukturen i fastighetsbolagen genom att undersöka hur relevanta nyckeltal förändrats och vilka konsekvenser det får för bolagen i 2004 års redovisning.Undersökningen omfattar samtliga bolag som är aktuella. Dessa är Brinova, Castellum, FastPartner, Heba, Hufvudstaden, LjungbergGruppen, Klövern, Kungsleden, Wallenstam och Wihlborgs. Via bolagens årsredovisningar har relevanta nyckeltal räknats ut och granskats. Nyckeltalen som vi har granskat är bokfört värde på fastigheter, eget kapital, räntabilitet på eget kapital, räntabilitet på sysselsatt kapital, soliditet, skuldsättningsgrad och vinst per aktie.Undersökningen visar att alla bolagen efter införandet av IAS/IFRS redovisar sina fastigheter som förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40.