Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning.

Avesta Jernverk tillverkar band och plåtar i rostfritt stål. Processen börjar med skrot som smälts och sedan gjuts till rätblocksformade ämnen, kallade slabs. Slabsen undersöks av operatörer efter defekter på ytan. Godkända slabs skickas vidare för valsning medan slabs med ytdefekter slipas för att få en bättre yta. Denna beslutsprocess är dock långt ifrån perfekt.

Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser.Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning.Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan.Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter.Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram.