Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande på den svenska såväl som internationella marknaden. I arbetet presenteras även förslag på punkter som bör förbättras eller tilläggas till systemet. Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan därför spela en viktig roll i att uppnå de gemensamma energi- och klimatmålen såväl som för utvecklingen av en hållbar framtid. Allt fler hyresgäster efterfrågar miljöcertifierade fastigheter och pressen på fastighetsägare ökar, då de måste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrågor, driver på utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbättrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpåverkan, ökat driftnetto och förbättrad hälsa bland hyresgäster. LEED är det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

I Sverige infördes år 2005 nya regler för redovisningen i börsnoterade företag. Från och med den 1 januari blev dessa företag enligt lag tvingade att följa det regelverk som International Accounting Standards Board författar. Dessa standarder blev då gällande i hela EU.I vår uppsats inriktar vi oss på en av dessa standarder och dess amerikanska motsvarighet, nämligen IAS 38 som behandlar redovisning av immateriella tillgångar. Vi fokuserar på den typ av immateriell tillgång som uppstår genom forskning och utveckling. Den amerikanska motsvarigheten till denna standard heter FAS 2.International Accounting Standards Board är ett av två ledande organ som på ett internationellt plan definierar hur redovisningen ska se ut.

Mitt examensarbete har utgått från företaget Tirsén och Aili arkitekter hos vilka jag upprättat en bygglovsansökan för Axfood snabbgross i Luleå. Arbetet har inneburit nära samarbete med Arkitekt Bengt Aili som varit ansvarig för projektet. Jag har arbetat uteslutande i programmet Archicad i rollen av byggnadsingenjör. Mitt uppdrag var att skapa korrekta bygglovshandlingar utifrån de krav som ställs på dagens arbetsplatser. Jag har jobbat enligt de standarder som finns och letat mig fram till svar via litteratur och hemsidor samt via kontakt med senioringenjörer.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.

I denna rapport beskriver vi olika 802.11-standarder, vilka hårdvaror som utgått och som är aktuella, men även kommande. Vi beskriver också vilka krypteringar som utgått och vilka som är aktuella samt bör användas. Vi har utfört mätningar för Skellefteå kommun på deras egna nätverk för att ta reda på om säkerheten i den trådlösa miljön kan förbättras och för att utföra detta så använde vi oss av två olika Wifi program som kan skanna de trådlösa nätverken. Vi har kommit fram till att det finns nätverk som borde förbättras när det gäller krypteringen och även att det är dags att byta ut hårdvaran mot nyare som tillhandahåller bättre kapacitet..

Intäkter är ett stort och viktigt område inom redovisning. Redovisningen av intäkter är imånga fall problematisk eftersom intäkterna behandlas annorlunda i olika standarder och iolika delar av världen. International Accounting Standards Board (IASB) och FinancialAccounting Standards Board (FASB) arbetar sedan 2002 med ett harmoniseringsprojekt somsyftar till att ta fram en heltäckande standard för intäkter som ska kunna applicerasinternationellt. Utkast till den nya standarden har presenterats av IASB, vilket har fått mångareaktioner från olika företag i olika branscher. Den del av standarden som fått mest kritik frånföretagen är den ökade mängden tilläggsupplysningar som kommer krävas i företagensfinansiella rapporter.

Studiens syfte är att förklara och analysera hur mycket årsredovisningens tilläggsupplysningar har ökat i omfång, i och med införandet av IASBs standarder i Sverige, samt hur detta påverkar finansanalytiker i sin analys av börsnoterade företag. För att kartlägga hur mycket tilläggsupplysningarna har ökat i omfång har en kvantitativ metod använts. Antalet sidor och antalet noter i 60 börsnoterade företags årsredovisningar har räknats för åren 2002 och 2006 samt även år 2004 för antalet sidor. För att analysera hur finansanalytikerna har påverkats av de utökade tilläggsupplysningarna har en kvalitativ metod valts. Intervjuer har genomförts med sju finansanalytiker på sju stora analysföretag.

Bakgrund och problem: Miljöfrågan har historiskt sett varit relativt åsidosatt och först islutet av 1900-talet kom den att uppmärksammas allt mer. På senare år har den förhöjdaväxthuseffekten bidragit till att intresset för miljöfrågor har tilltagit och en omfattandesamhällsdebatt har uppstått. Företagen har blivit alltmer införstådda med möjligheterna attbidra till en bättre miljö och samtidigt skapa sig ett attraktivt varumärke som förknippas medansvarstagande. Genom ökat miljömedvetande har också upprättandet av miljö- ochhållbarhetsredovisning blivit ett sätt för företagen att kommunicera sitt miljöarbete till dessintressenter och omvärld. Ovanstående lade grunden till att studera hur svenska börsbolaginom industrisektorn redovisar miljö- och hållbarhetsinformation i års-, hållbarhets- ochmiljöredovisningar? Hur följer bolagen de lagar och standarder som finns för upprättandet avmiljöinformation och hur skiljer sig informationen åt mellan bolagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera och beskriva hur ett urval av börsbolag inomindustrisektorn följer lagar och standarder, samt vilka verktyg bolagen använder vidredovisningen av miljöinformation.

Idag, 2014, är det vanligt förekommande att med hjälp av digital 3D teknik visualisera stadsmodeller och byggandsmodeller. Utvecklingen av tekniken inom 3D går fort och har bl.a. fått konsekvensen att enskilda medborgare, företagare och organisationer ställer högre krav på tillgång till information. För en kommun är det viktigt att tillgängliggöra information framförallt inom planprocessen där presentationer av planförslag i 3D modeller kan vara till stor hjälp inför samråd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förutsättningar för 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i digital miljö i Sverige utifrån ett kommunalt perspektiv. Målsättningen är att försöka identifiera problem och möjligheter med 3D redovisning och visualisering av detaljplaner i en digital miljö.

Projektet syftar till att utveckla en kommunikationsmodul till ett trådlöst larmsystem.Kommuikationsmodulen integrerar ett inbyggt system som kommunicerar via en radiomodulutvecklad av företaget Emwitech AB. Kommunikationsmodulen har som uppgift att styra externadetektorer och periferienheter. Utvecklingen av hårdvaran har skett i Altium Designer vilket harresulterat i en prototyp. Prototypen inkluderar avancerad teknik såsom programmerbar logik ochmikroprocessorer. Mjukvaran utgör intelligensen i systemet och ansvarar för att larmsystemetarbetar enligt de standarder som finns för hög säkerhet.En utredning med avsikt att välja kärnan i systemet har utförts och ett flertal aktuella teknologierhar analyserats och vägts mot varandra..

Arbetet tar upp BGP-multihoming för mindre organisationer. Den jämför ett kommersiell alternativ mot open source-alternativ. Detta är för att se vad som krävs en av open source-lösning för ge konkurrens på routermarknaden, samt besparingar för organisationer som ska använda denna lösning.Praktiska och teoretiska jämförelser görs där Cisco-lösningar jämförs med OpenBGPD. Datan utifrån dessa tester används för att svara på problemfrågan. Sammanfattningsvis har open source produkter en fördel hårdvarumässigt på grund av lägre kostnader medan kommersiella har stora fördelar då de förlitar sig på nyare standarder..

Organisationen International Accounting Standards Board (IASB) har ett pågående arbetemed att revidera Föreställningsramen. Studiens fokus ligger på att studera och analyseraIASBs förslag på nya definitioner av tillgång och skuld. Förslagen som IASB ger ut, ges i ettså kallat Discussion Paper. I Discussion Paper diskuteras förslag på förändringar samtanledningar till förändringarna.Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för vad IASBs förslag på nya definitioner avtillgång och skuld kan innebära för användare respektive upprättare av de finansiellarapporterna.Studiens bidrag är att skapa förståelse inom studiens ämne för att underlätta för regulatorer ideras process att utforma nya standarder. Förståelse skapas genom att kartlägga vad enförändring av definitionerna av tillgång och skuld kan ha för betydelse för IASBs olikaintressenter.Med hjälp av tidigare teorier inom studiens ämne har intervjufrågor till studiens empiriskaundersökning kunnat utformas.

Detta examensarbete har varit ett samarbete mellan Esab AB, Trumpf GmbH och Hiab AB, där laserhybridsvetsningen applicerades på lyftarmar till hydrauliska lyftkranar, för styckegods. Arbetet har bl.a. gått ut på att utföra svetsprover av kälfog på 5 mm tjock plåt och jämföra solidtråd med rörtråd. Utifrån proverna togs det fram en WPQR (Welding Procedure Qualification Record), ett svetsdatablad som ska vara tillämpbar för att bygga liknande procedurer i produktionen. WPQR-bladet togs fram genom att sammanställa exempel på svetsdatablad i standarderna EN ISO 15609-1 och EN ISO 15609-4, som riktar sig till konventionell bågsvetsning respektive lasersvetsning.

E-commerce is a conception who many are taking about nowadays. E-commerce is associate with computer based business and it?s a new way to do business on. Users and system connect up to each other for effective mediate and transfer information. Within e-commerce there?s a lot of ways to do business on and it can for example be between a business and a another business (B2B) or between business and consumer (B2C).In this degree report have I reached if small business will invest on e-commerce and if they will, how.

Bakgrund och problem: Redovisningens utveckling har historiskt sett präglats utav två olikatraditioner, den kontinentala och den anglosaxiska traditionen som har olika syn på formen förredovisningen. Inom det anglosaxiska synsättet läggs det förutom överensstämmelse medlagstiftningen stor vikt vid att redovisningen ger en rättvisande bild.En av IFRS standarder är IFRS 3, vars syfte är att skapa överensstämmelse med USA:s reglergällande företagsförvärv för att harmonisera redovisningen internationellt. IFRS 3 innehållerbestämmelser över hur rapporteringen av företagsförvärv skall gå tillväga.Tidigare ansågs värdet på goodwill vara en restpost från övervärden som uppstått vidföretagsförvärv.Syfte: Avsikten med uppsatsen är att jämföra hur börsnoterade företag inom skogs- ochpappersindustri och IT-företag hanterar goodwill före och efter IFRS 3.Avgränsningar: Författarna avgränsar sig från internt upparbetad goodwill och studienkommer inte heller att omfatta negativ goodwill.Uppsatsen avgränsas till att gälla två till synes skilda branscher, skogsbranschen som har enbetydande andel materiella anläggningstillgångar och IT-branschen som har en stor andelimmateriella tillgångar.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har författarna använt sig av, där primärdata harsamlats in genom 4 intervjuer av revisorer. Sekundärdata består av material från litteratur,artiklar, standarder och en översiktlig granskning av årsredovisningar.Resultat och slutsats: Författarna anser att det inte finns några egentliga skillnader mellan deolika branschernas sätt att hantera goodwill utan det är framförallt skillnaden på vilkentillgångsmassa som det förvärvade företaget har. Eftersom skogsföretagen generellt förvärvarföretag med tillgångar i högre grad vilka hänförs till materiella anläggningstillgångar har deautomatiskt ett lägre värde på sin goodwillpost.