I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Mitt examensarbete behandlar förskolepedagogers syn på den fria leken. Problemet är ofta vad pedagogerna ska lägga i ordet fritt. Jag har dock kommit fram till att de flesta förskolepedagoger är relativt samstämmiga vad gäller friheten kontra de regler som behövs i den fria leken, men att det finns oenigheter om t.ex. var man ska dra gränsen när barn leker krig och hur tillåtande man ska vara när det gäller de mer fysiska lekarna, som att springa och jaga varandra, brottas och när barnen, enligt pedagogerna, är högljudda. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod i mitt examensarbete och spelade in intervjuerna, med sex förskolepedagoger, på min Iphone 5, för att sen skriva ner dem ordagrant och efter det övergå till att sammanställa resultat och analysera intervjuerna. Jag har analyserat intervjuerna utifrån mina frågeställningar: > Vad innebär fri lek i förskolan, enligt pedagogerna? > Vad anser pedagogerna att syftet är med den fria leken? > Vilka regleringar finns kring fri lek och vad kan dessa innebära? I mina teoretiska utgångspunkter vid analysen har jag använt mig av såväl Vygotskij och Dewey, som av moderna forskare som Pramling Samuelsson och Knutsdotter Olofsson. Efter att ha gjort detta arbete har jag kommit fram till att samtliga pedagoger ser den fria leken som det viktigaste på förskolan.

Den här uppsatsen handlar om flerspråkighet i förskolan. Mitt syfte är att belysa och utveckla kunskap om hur förskollärare på en förskola ser på möjligheter och problem med barnens flerspråkighet. Jag vill även utveckla kunskap om hur förskollärarna främjar barnens flerspråkighet och hur de därmed stärker barnens identitet. Jag använde mig av kvalitativ forskningsmetod samt semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag intervjuade sex förskollärare i en stad i nordvästra Skåne.

Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections.

The purpose of this study was to investigate into the praxis based sociocultural tools that are utilized to enhance language development in early childhood education. Four pre-school teachers were involved in this study. Two were recruited from an independent pre-school "Maria Montessori", practicing the pedagogical philosophy developed by Maria Montessori. Two were from a public pre-school herein named "Kvasten", which has no official philosophy but where the teachers (like in many Swedish pre-schools) work in a general alignment with the principles of Reggio Emilia pedagogics. The theoretical fundament of the study lies in the general theories of language development and education of Jean Piaget and Lev Vygotskij, and the comparative element mainly concerns the variations in pedagogical praxis between the two pre-schools, and the way the teachers reason about language development.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i.

Writing is a critical element for many of the second language learners that I?ve encountered in my work as a Swedish teacher. Therefore, on the basis of Jerome Bruners theories of reflec-tion and learning, was the purpose with this study to examine the scaffolded structured reflec-tion conversation as a method for writing development. Bruner says that the knowledge be-comes deeper when we consciously reflect over it (Arfwedson 1992:110 f).I have used a qualitative method where I let five students write a text in Swedish on the subject "application for internship". After that I held a conversation with each of the pupils.

SammanfattningSyftet med vår studie var att öka kunskapen om hur några verksamma lärare använder skönlitteratur i undervisning i år 1-3. Vi ville ta reda på lärarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. Vårt syfte var även att undersöka hur lärare skapar en god läsmiljö, hur han/hon väcker läslust hos sina elever samt hur lärare och elever samtalar om böcker som de har läst.I vår studie använde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hämtade vi hos flera kända forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori är att barnet utvecklas och lär sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjälp.

The aim of this study was to analyze the assessment of the national tests seen from the teacher?s perspective. The national tests are performed in the Swedish school, classes 3, 5, 9, and the upper secondary school (gymnasiet). There has been an ongoing discussion regarding assessment and grading for a long time and it is of high interest now more than ever. The last control assessment done in 2009 by the department of school inspections on the order of the Swedish government, showed big differences between the assessments done by the teachers, and the assessments completed by the department of school inspections.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

BAKGRUND: Förskolan har en lång historia bakåt och har sett olika ut genom tiderna, inomhusmiljön och synen på denna har ändrats. I vår bakgrund tar vi upp hur miljön sett ut historiskt fram till i dag. Den svenske förskolan har påverkats och gör i viss mån ännu av Fredrich Fröbels (1782-1852) tankesätt, där liknelser med hemmet och ordning och reda hade en central roll i utformningen av miljön. Hemmet som förebild går som en röd tråd genom statliga texter inom förskolefältet ända fram till 1960-talet. Senare påverkades förskolan mer av Vygotskij?s synsätt på barnen och miljön, även läroplanen som tillkom på 80-talet har givit förskolan nya riktlinjer att arbeta mot.

Research has shown that students with another mother tongue than Swedish terminate elementary school with lower grades in all subjects, compared to students having Swedish as a mother tongue. This fact justifies further research on the forms of teaching Swedish as a second language. Attention has been given to the fact that the students with another mother tongue than Swedish have to cope with "dual learning". Parallel to the learning of a second language they need to obtain knowledge in all other subjects. The purpose of this thesis is to investigate how the School organise the work with students having another mother tongue than Swedish, and to find out how teachers in other subjects solve the problem of having students that struggle with "dual learning".

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse.Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna.

Denna uppsats försöker beskriva vilka synsätt och didaktiska mål som genomsyrar ett skoltidningsprojekt i en Freinatskola i Sverige idag. Intervjuer med pedagogerna är det material som gett substans år arbetet.Syftet var att få mer insyn i arbetet med ett tidningsarbete och också få mer kunskap om hur man tänker och arbetar i en friskola med en specifik pedagogisk inriktning. Själva inriktningen med Freinet har fått mej att fundera på hur man kan arbeta mer praktisk och verklighetsnära tillsammans med mycket IT och med att låta eleverna få mycket eget ansvar.Jag har tagit avstamp i socialsemiotiken som teori och metod som främst hämtats ur boken Estetiska Lärprocesser, och de sociokulturella teorier som Vygotskij står för, men även den levande debatt som sker på internet idag om betydelsen av elevers ökande inflytande i skolan.I uppsatsen har jag anlagt ett jämförande perspektiv mellan dels de två pedagogernas svar i relation till de mål som skolan och Lgr-11 föreskriver. Det visar sig att en pedagogik med mycket elevansvar mycket väl går att förena med de nationella målen. Det stora antalet reformer de senaste åren har också inverkat negativt på pedagogernas syn på dokumentation och de uttrycker avsaknad av tid för de viktiga interaktionen med eleven.Forskningsfrågan handlar om hur det önskvärda lärandet ser ut från pedagogers perspektiv och från samhällets? Det handlar om hur lärare kan öka individens förmåga att engagera sig, att vara kreativ på ett meningsfullt sätt, hur lärprocesser kan utformas utifrån att det bildas nya komminikationsmönster och nya positioner i samspelet mellan lärare och elev.