Lek Àr ett ord som enligt forskare Àr svÄrt att definiera. Den gÄr dock att förklara som ett ursprungligt och omedelbart fenomen i alla mÀnniskors liv som Àr tydligast under barnÄren. Leken kan tolkas som en inre drift hos barn som startar av sig sjÀlvt utan att barnet behöver anstrÀnga sig. Det Àr dock viktigt med vuxnas nÀrvaro och stöd för att leken skall kunna utvecklas hos barnen pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt. Forskning visar att förskollÀrare anser att leken hjÀlper barn att utveckla sin identitet, empatiska förmÄga, normer, vÀrderingar och attityder.

VÄrt syfte med arbetet har varit att undersöka barns meningsskapande i olika miljöer och belysa hur miljöerna kan skapa möjligheter respektive begrÀnsa barn i deras bildskapande. Vi anvÀnde oss av rundturer, observationer, fÀltnotiser och fotografering som metod. I vÄr analys utifrÄn det socialsemiotiska perspektivet har vi kommit fram till att pedagogen uttrycker att arbetslaget Àr medvetna om miljöernas betydelse, d.v.s. materialets placering, möblering, rummets egenskaper och tidsramar för barns meningsskapande. I analys och diskussion framgÄr det att olika rum skapar olika tecken för barnen och att barnen lÀser av outtalade regler som rummets design skapar.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

Studien handlar om unga vuxnas skuldsÀttning. Med unga vuxna menas individer mellan 20 ? 30 Är. Syftet har varit att undersöka myndighets- och verksamhetshandlÀggares upplevelser av skuldsatta unga vuxnas instÀllning till sin ekonomi samt hur dessa verksamheter arbetar för att hjÀlpa dem. Studiens empiri bygger pÄ data frÄn sex semistrukurerade intervjuer som har analyserats och tolkats med hjÀlp av tematisk analys.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

VÄrt intresse för det flexibla arbetslivet och dÀrigenom de flexibla studierna har byggts upp under vÄr egen studietid. Flexibilitet Àr ett ord som ?ligger i tiden? och som syftar till att öka möjligheterna för individen i bl.a. arbetslivet eller studierna. För vissa kan flexibilitet vara en möjlighet till att kunna styra sin tid sjÀlv, för andra ett hinder dÄ de inte kan hantera den flexibla tiden.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

Ämnet för uppsatsen Ă€r barns sexualitet. Undersökningen syftar till att ta reda pĂ„ hur förskollĂ€rare och lĂ€rare förhĂ„ller sig till barns sexuella uttryck eftersom vuxnas bemötande pĂ„verkar utvecklingen. NĂ€r barn och sexualitet kopplas samman uppstĂ„r ofta debatt för att sexualitet ses som nĂ„got som tillhör vuxna. Sexualitet Ă€r ocksĂ„ tĂ€tt sammankopplat med genus vilket pĂ„verkar möjligheten för flickor och pojkar att uttrycka sin sexualitet. Metoden som valdes var samtalsintervju och tre förskollĂ€rare och tre lĂ€rare intervjuades.

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser pÄ lekens betydelse för barns sprÄkutveckling samt hur de arbetar för att stimulera sprÄkutvecklingen genom leken. Arbetet utgÄr ifrÄn fenomenologiska teorier dÀr fokus ligger pÄ mÀnniskans livsvÀrld, upplevelser och tankar. Som metod anvÀndes kvalitativ forskning för att ta del av pedagogernas tankar och kunskaper kring lek och dess betydelse för barns sprÄkutveckling. Resultatet av studien visar att pedagogerna inte har nÄgon entydig definition av lek och att det finns olika arbetssÀtt att stimulera barns sprÄkutveckling. Vi anser att lek Àr ??ett levande sprÄk?? och det Àr betydelsefullt att barn fÄr leka..

Detta examensarbete försöker belysa barns uppfattning om datorn och hur barns lekar pÄverkas av dataspel. Vidare avser rapporten att kartlÀgga vilken typ av dataspel som Àr barnens favoriter och om pojkar och flickor har olika uppfattning om datorer och dataspel. Rapporten skall ocksÄ belysa kriterier för att skaffa dataspel/program till fritidshem och klass 0-1 samt vad berörd personal tycker om detta.Som metod har jag anvÀnt en intervjuundersökning med 12 barn i Äldern sex till tio Är. Jag har ocksÄ intervjuat fyra av personalen vid fritidshem och klass 0-1.Resultatet visar att barn har en klar uppfattning om vad en dator Àr. Inget av barnen i undersökningen upplever datorn som konstig eller onaturlig.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lÀrande för barn pÄ förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal frÄn tvÄ olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. För att vÀga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, dÀr vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vÄr studie fick vi fram tre förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade nÀr det gÀllde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. UtifrÄn det resultat vi har fÄtt fram i vÄr studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansÄg att det Àr vÀrdefullt för barnen att pedagoger Àr deltagande i leken.

SammanfattningDet finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmÀrksammat att det Àr brist pÄ forskning om förÀldrars syn pÄ den fria leken. Och vi kunde inte hitta nÄgon avhandling om barns fria lek ur förÀldraperspektiv. DÀrför valde vi att lÀsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandlingBarns tankar om lek kommit fram att barn sjÀlva skapar lekens innehÄll.

Denna studie beslyser de vuxnas lÀrande i förskoleverksamhet, dÀr personalen hela tiden Àr inbegripna i ett lÀrande. Mycket lÀrande för personalen sker utifrÄn reflektion och dialog med kollegor..