I Sverige finns det inte en speciell intensivvårdsavdelning (IVA) för barn på alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en så kallad allmän IVA där större delen av patienterna som vårdas är vuxna. Det är lite annorlunda att vårda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmässiga skillnader i jämförelse med vuxna och därför kan de heller inte ses som små vuxna. När man vårdar barn är det även viktigt att vårda och stötta föräldrarna. Intensivvårdssjuksköterskor har i få tidigare studier uttryckt stress, brist på kunskap, osäkerhet och rädsla för att vårda svårt sjuka barn på en allmän IVA. Syftet med den här studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda barn på en allmän IVA.

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Syfte: Mitt syfte med den här studien är att studera elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv, då det i första hand är elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser som ska studeras. Genom mitt val av ansats hoppas jag kunna vidga min, såväl som andras, förståelse för elevers upplevelser av särskilt stöd.Metod: Utgångspunkten tas i livsvärldsfenomenologin, med Merleau-Pontys teori om den levda kroppen som bas. Studien genomförs som en intervjustudie där kvalitativa forskningsin-tervjuer ingår. I tolknings- och analysprocessen inspireras studien av det hermeneutiska syn-sättet som fokuserar på förståelsen av villkor och möjligheter hos människan.Resultat: Resultatet från studien går inte att generalisera, men deltagarnas berättelser är jämförbara med varandra.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

Det har tidigare rapporterats att icke-stammande personer har en tydlig vänstersidig cerebral lateralisering vad gäller talmotoriken, vilket visas genom ökad högersidig aktivering i läppmuskulaturen. Personer med stamning har å andra sidan föreslagits ha ett vänstersidigt eller bilateralt aktiveringsmönster av talmuskulaturen. Detta antas vara en av orsakerna till stamning. Testdeltagarna i aktuell studie bestod av 11 stammande och 13 matchade icke-stammande vuxna. Uppgifterna bestod av ordrepetition, ordgenerering samt att puta med läpparna.

Sammanfattning I egenskap av speciallärare i grundsärskolan möter vi dagligen barn och ungdomar med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning. Förhoppningen är att de i vuxen ålder ska få ett avlönat arbete och bli delaktiga på en arbetsplats. Tyvärr har inte unga vuxna med funktionsnedsättningen utvecklingsstörning samma valmöjligheter till eftergymnasiala studier eller för avlönat arbete som unga vuxna utan funktionsnedsättningen. Syfte och preciserade frågeställningar Syftet med studien är att genom en fenomenologisk inspirerad kvalitativ undersökning lyfta fram hur nio unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning upplever arbetslivet. Speciellt intressant är de unga vuxnas tankar kring delaktighet på arbetsplatsen samt deras tankar kring hur skoltiden har förberett dem för arbetslivet.

I professionen förskollärare ingår ett jämställdhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begränsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förväntar sig olika saker av barn beroende på om dem är pojkar eller flickor är det som skapar ojämställdhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans värld, det vill säga förskollärarna. Ett steg för förskollärarna att arbeta mot ojämställdhet är att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen få en betydande roll. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare använder barnlitteraturen i verksamheten vid högläsningssituationer för att främja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollärare och den insamlade empirin analyserades utifrån ett genusperspektiv.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för både patienter och deras närstående inför problem associerat med livshotande sjukdom. Situationen vid livets slut kan se ut på olika sätt, likaså de palliativa insatserna. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i palliativ fas. Metod:En litteraturstudie med strukturerad sökning och deskriptiv design har gjorts med artikelsökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar, varav nio kvalitativa och en kvantitativ, som motsvarade studiens syfte valdes ut och analyserades.

I denna uppsats tar jag upp vad leken är och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. Några nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgångspunkt i några teoretiska perspektiv på lek har jag intervjuat två förskollärare om deras syn på lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas både som individer och samhällsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig på ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva känslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgångspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Syftet med denna rapport är att ta reda på hur vuxna män går tillväga för att inleda en kontakt med ett barn eller en ungdom i sexuellt syfte på Internet samt att ta reda på vad svensk polis kan göra åt detta. I teorikapitlet tar vi upp två teorier som kan förklara varför en person vill begå ett sexuellt övergrepp på ett barn och där vi även förklarar vad en pedofil är. Vårat resultat visar att det är barn och ungdomar i varierande ålder som blir utsatta för grooming, främst av äldre män. Det vanligaste tillvägagångssättet är att kontakta barnen via olika communitys för att skapa en god relation för att sedan få till en träff i verkliga livet. Två av intervjupersonerna vi talat med jobbar på varsin polismyndighet, en i Västerbottens län och en annan i Västernorrlands län.

Syfte & problemområde:Syftet med denna uppsats var att undersöka hur dagens vuxna barn upplevt deras uppväxt i en familj med alkoholmissbruk. Jag ville även studera hur dessa personers nuvarande livssituation såg ut, och hur den påverkats av den specifika uppväxten, med en missbrukande förälder.Metod & material:Studien är en kvalitativ intervjustudie, där empirin har samlats in genom intervjuer med fem vuxna barn till missbrukare. Materialet tolkades och problematiserades utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med fokus på familjen, och stämplingsteori med fokus på individen.Resultat & slutsatser:I resultatet framkommer det att flertalet av informanterna blev varse om att någonting inte stod rätt till vid 8-9 års ålder. Gemensamt för nästan alla som barn var känslorna av skam och kluvenhet över situationen med en mamma eller pappa som missbrukar.I fyra av fallen så fanns det en önskan om att fly eller hålla sig borta, men samtidigt en ambivalens gällande deras frånvaro, tre av dem kunde känna oro för föräldern eller syskon, medan den fjärde kände förväntningar på sig om ansvar i hemmet. Även känslor av ensamhet, utanförskap och dåligt självförtroende var typiska, känslor som kunde styrkas genom tidigare studier och kan eventuellt tolkas ses som representativa hos barn till föräldrar med alkoholmissbruk.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrämmande och inte lämpliga för barn enligt den vuxne högläsaren. Med kunskap hos pedagoger om berättelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivåer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrämmande och i stället stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen är en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien är att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp använder Lindenbaum för att beskriva barns inre värld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? På vilket sätt får böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre värld genom att huvudpersonen i berättelsen bearbetar känslor och tankar i en fantasivärld, lekvärld, och i en realistisk värld.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka unga killars och tjejers sexuella vanor och koppla risken att smittas av klamydia. Vi vill identifiera möjliga anledningar till varför man smittas av klamydia och se vilka förklaringsmodeller som man kan applicera. Vår huvudinriktning är koppling mellan klamydia, antal sexuella partners och preventivmedelsanvändning med ett risktagningsperspektiv.Studien är utförd på 76 stycken killar och tjejer, i åldrarna 15-20, där insamling av enkäter har skett i Nordstans köpcentrum i Göteborg.Frågeställning för att närma oss syftet:? Hur ser de unga vuxnas riskbeteende ut gällande klamydia, kondomanvändande och sexualitet?Resultaten från studien visar att det inte finns några större skillnader mellan killar och tjejer i många avseenden framförallt gällande kondomanvändandet. Dock är resultaten lite oroväckande då enbart hälften av de unga vuxna, både killar och tjejer, använde kondom vid det senaste samlaget.