Tidigare forskning visar att individer med en diagnos inomautismspektrumet (ASD) upplever en större sinneskänslighet vad gällerhörsel, syn och känsel men få studier har undersökt lukt känsligheten. Syftetmed föreliggande studie är att få en djupare förståelse för luktfunktioner hosvuxna med ASD.16 deltagare med ASD (14 kontroller) testades iluktkänslighet, fri- och stödd luktidentifiering. Samtliga deltagaresjälvskattade även den upplevda luktkänslighet samt genomgick ettscreeningtest för autism, The adult spectrum quotient, AQ. Lukt känslighet,fri och stödd luktidentifikation skiljde sig inte åt mellan de båda gruppernaSjälvskattning av luktfunktioner korrelerade signifikant positivt med AQpoäng vilket visar att personer med högre grad av ASD också upplevde sigsom mer luktkänsliga. Föreliggande resultat påvisade att personer medhögre AQ-poäng upplevde att de hade en känsligare luktfunktion.

Syfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 år) i två Stockholmskommuner.Frågeställningar:- Hur stor är alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skäl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur påverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o Umgängeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi använde oss av en kvantitativ undersökning varför enkäter passade bäst som datainsamlingsmetod. Målgruppen avgränsades till åldrarna 18-20 år. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta så många föreningar som möjligt inom de två kommunerna. Vi utgick från att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag från respektive idrott.

Krantz, M & Nilsson, V. Den stickrädda personen. Påverkande faktorer och rädslans uttryck ? en empirisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer är för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna på servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos äldre som observerades på ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svårt att aktivera sig själva.

Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning.Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig.Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag.

Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos Vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland Vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag.Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar.

Bakgrund: Forskning visar att det har blivit en strategi att fokusera på riskgrupper istället för riskbeteende när det gäller HIV-provtagning i Sverige. Karolinska Institutet utförde en studie under 2010 som dessutom tydde på att ungdomar och unga vuxna som söker sig till ungdomsmottagningar i hög grad nekas provtagning. Ungdomar och unga vuxna är enligt Regeringens proposition 2005:06/60. Som barnmorska på en ungdomsmottagning har man en unik möjlighet att uppmuntra god sexuell hälsa, förmedla kunskap om olika smittor och smittorisker samt tillgodose önskan om provtagning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor på ungdomsmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän handskas med HIV i relation till ungdomar och unga vuxna.

Tidigare har målteorier, föräldrastöd och karriärutveckling studerats men hur upplever unga vuxna sin anställningsbarhet i relation till sitt sociala arv från föräldrarna? Detta är studiens syfte att undersöka. Intervjuer genomfördes med 15 deltagare från två klasser på en gymnasiefriskola. En kvalitativ innehållsanalys för kategorisering och tematisering utfördes. Det uppkom tre teman: handling, medvetet betydelsefullt och teoretiskt betydelsefullt.

Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen..

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité.Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit.Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité?Metod: En litteraturstudie.Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt.

Vår studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och målinriktade samhälle och elevproblematik såsom attityder, skilda föräldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mående, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lär barn att ifrågasätta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svårare att sätta de gränser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och må bra. Vår studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förändrats och blivit alltmer efterfrågad och behövd och att det därför borde vara självklart med skolkuratorer på varje skola..

Att känna socialt välbefinnande är viktigt för unga vuxna mellan 18-25 år med reumatisk sjukdom. Det är betydelsefullt för hantering av sjukdomsrelaterad stress. Det ger också ökad motivation till egenvård och behandling. Syftet till denna intervjustudie var att beskriva upplevelsen av socialt välbefinnande bland unga vuxna med reumatisk sjukdom. Data samlades in genom tre gruppintervjuer och två enskilda intervjuer.