Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syftet med studien var att undersöka om arbetsminnesrelaterad träning kanförbättra arbetsminnet och reducera symtomen för vuxna med ADHD. Niovuxna i åldrarna 22-38 år med diagnosen ADHD deltog i studien. Deltagarnagenomförde datoriserad träning under 25 tillfällen. De testades med kognitivatest, fyllde i självskattningsskalor och enkäter för kvalitativa data, före, direktefter, samt tre månader efter avslutad träning. Resultaten visade på beståendeförbättringar på sifferrepetition framlänges, samt på vissa transferuppgifter sommäter uppmärksamhet.

Trots att överskuldsättning bland unga vuxna är ett växande problem är detta ett outforskat område och kunskapen kring problematiken är bristfällig. Det övergripande syftet med studien har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna (18-25 år), studera deras väg in i överskuldsättning, orsakerna bakom problematiken samt hur skulden har hanterats och tankarna bakom deras agerande. Resultatet av intervjuerna har analyserats i bakgrund av valda teorier och begrepp; utvecklingsekologi, det sociala arvet, roll och identitet, intrycksstyrning och idealisering.Studiens resultat visade att det finns flera bakomliggande orsaker till unga vuxnas överskuldsättning. De vanligaste orsakerna bakom överskuldsättningen visade sig vara arbetslöshet/låg inkomst, oförutsedda händelser/sjukdomar och överkonsumtion. Förändrade livsomständigheter till följd av dessa faktorer har medfört lån- och kredittaganden bland intervjupersonerna, vilket i sin tur har resulterat i skulder.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det förelåg skillnader, vid kris och sorgearbete utifrån kristeorins faser, samt utsagorna från sörjande Vuxna personer vid ett väntat respektive oväntat dödsfall. Utifrån syftet ställdes följande frågeställningar: Finns det skillnader i reaktioner hos de sörjande vid ett väntat respektive oväntat dödsfall? Kan dessa eventuella skillnader förstås med hjälp av kristeorins faser?För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med intervjuer av totalt fyra personer, två som upplevt ett väntat dödsfall och två som upplevt ett oväntat dödsfall. Intervjuerna låg sedan till grund för uppsatsens resultat. Tolkning av resultatet skedde utifrån referensramen psykodynamiska kristeoris fasindelningar: chock, reaktion, bearbetning och nyorientering.

Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen vid Malmö högskola har jag arbetat med vuxna andraspråkselever. Jag har i mötet med lärare och rektorer upplevt en önskan om att öka motivationen hos deltagarna för att studietiden inte ska bli så lång och för att fler personer ska få möjlighet till utbildning. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka om och hur TV skulle kunna fungera som motivationshöjande faktor i vuxnas lärprocess av ett andraspråk, för att på sikt bidra till en ökad genomströmning inom SFI-utbildningen. Jag började tidigt i mina möten med elevgrupperna att diskutera deras egen syn på sin språkutveckling och vad som stimulerar den. Vid upprepade tillfällen fick jag reda på att de näst efter skolan ser TV:n som den viktigaste källan till att lära sig det svenska språket. I detta arbete har jag undersökt deltagarnas TV-vanor och ställt frågan om dessa vanor på något sätt motiverar den studerande att lära sig det svenska språket. Jag har kommit fram till att det finns en motivationsfaktor i det förhållande som undersökningsgruppen har till svenska TV-program. Denna motivation går att utnyttja i skolan för att bland annat bidra till en gemensam kontext att utgå ifrån och som stimuli till fortsatt språkligt arbete.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ?äktenskap/skilsmässa?, ?bilda familj/skaffa barn?, ?nära relationer/tillit?,?separationssvårigheter? samt ?förebilder/substitut?.

Perceptuella röstanalyser är en viktig del i logopedens arbete med röstpatienter. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av lyssnarbedömningar undersöka skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal hos femåriga barn och vuxna kvinnor. Även inter- och intrabedömarreliabilitet undersöktes för fyra logopeder vilka utgjorde bedömningsgruppen. Resultatet visade signifikanta skillnader i röstkvalitet mellan spontantal och instruerat tal för kvinnorna gällande parametrarna heshet, hyperfunktion och skrovel. Hos barnen kunde starka tendenser till skillnad mellan spontantal och instruerat tal ses för parametrarna hyperfunktion och röstläge.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskapsläget över bildterapins värde som arbetsterapeutiskt medel vid rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa. Litteratursökningen genomfördes i flera databaser över publicerade vetenskapliga artiklar samt genom en sekundärsökning i referenslistorna hos de artiklar som hittats via databassökningen. Vid analysen av resultatet användes en indelning av kreativa aktiviteters värde enligt Creek (2008a) som ett raster. Resultatet beskriver först kortfattat studiernas karaktär, därefter beskrivs studiernas bevisvärde och bildterapins effekter. Efter detta beskrivs det som framkommit vid analysen, bildterapins värde.

Flera rapporter visar att unga människor i Sverige mår allt sämre psykiskt. De utvecklingspsykologiska processer som kännetecknar tonåren och de tidiga vuxenåren kan vara förenade med stora påfrestningar och därmed utgöra en risk för utvecklingen av psykisk ohälsa. Psykodynamisk psykoterapi med ungdomar och unga vuxna är en väletablerad behandlingsmetod för unga människor med psykiska problem, men trots detta är forskningsbasen begränsad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utfallet av psykodynamisk psykoterapi med 213 ungdomar och unga vuxna som bedrivits på Ericastiftelsen mellan åren 2004-2009. Deltagarnas funktionsnivå på CGAS- och GAF-skalorna samt självskattningar av symtom på SCL-90 jämfördes före och efter psykoterapi.

This study aims was to examine if working recreation instructors and the technical literature have the same or different outlook on when the grown ups should attend in children?s play, and what it is that separate them. The work method has been qualitative interviews. The number of interviewed recreation instructors is four. The study shows that the working recreation instructors that I have interviewed consider that it´s important to protect children´s freedom in there play without the grown up´s interference.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur Vuxna personer med HIV upplever och hanterar sitt liv efter diagnos. Deskriptiv design användes och studien omfattade 16 artiklar som söktes fram via databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Resultatet visade att rädsla och oro fanns över att berätta för andra om sin HIV diagnos. De var rädda att bli utstötta av vänner och familj samt annorlunda behandlade än före diagnos. Stigmatisering var vanligt förekommande bland personer diagnosticerade med HIV och många upplevde ensamhet och isolering från samhället, många gånger beroende på svårigheter att känna tillit till andra.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Studier har visat att kostfibrer har många hälsofördelar. Vete, råg och korn är fiberrika cerealier som måste undvikas i en glutenfri kost. Tidigare undersökningar har visat att personer med celiaki har haft ett lågt fiberintag, men det saknas aktuella svenska studier inom detta område. Dessutom finns i författarnas kännedom inga studier som behandlar uppfattningar om fibrer hos personer med celiaki.Syfte: Att undersöka fiberintag hos personer med celiaki i Sverige, de huvudsakliga fiberkällorna i deras kost samt deras uppfattning om fiberintag i en glutenfri kost.Metod: Tre dagars kostregistrering (39 deltagare) samt en kompletterande enkät (37 deltagare). Deltagarna i undersökningen var personer mellan 18-80 år med diagnostiserad celiaki, men utan andra matrelaterade intoleranser eller allergier.Resultat: Deltagarnas kostfiberintag var 19,0 gram per dag på gruppnivå, vilket var i nivå med en nationell svensk kostundersökning från 2010-11.