Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Sexualitet är en viktig del av varje människas liv. För ungdomar utgör sexualiteten en tydlig del i vuxenblivandet och i skapandet av en identitet. Då sexologi saknas som ämne på psykologutbildningen och utifrån mitt intresse för ungdomar aktualiserades frågeställningen för denna undersökning - hur talar psykologer som jobbar inom BUP om sexualitet med ungdomar i terapi? En kvalitativ intervjustudie med nio psykologer genomfördes och analyserades enligt tematisk metod. Svaren visade att de flesta intervjuade psykologerna känner en osäkerhet kring att prata om sexualitet.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) är ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. På grund av dessa patienters svårigheter att kommunicera och interagera med andra människor utgör de också en patientgrupp med ett speciellt omvårdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att identifiera de specifika omvårdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hälso- och sjukvård. Studien har utformats som en litteraturstudie där syfte och frågeställning har besvarats utifrån granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvårdnadsbehov patienter med ASD har och på vilket sätt vårdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) karaktäriseras av nedsatt lungfunktion och andnöd. I Sverige är drygt en halv miljon drabbade och sjukdomen ökar i förekomst. Ett gott bemötande är avgörande för hur patienter upplever omvårdnaden. Individuellt anpassad information till patienten är en förutsättning för att de skall bli delaktiga i sin vårdsituation. Tidigare forskning visar att ungefär 1/3 av patienterna någon gång har upplevt sig illa bemötta när de sökt vård.

Behandling och prevention av kronisk parodontit syftar till att avlägsna biofilm från tandytan genom mekanisk infektionskontroll och därmed minska antalet bakterier och deras sjukdomsframkallande förmåga. Behandling med lokal antibiotika enbart eller som tillägg till mekanisk infektionskontroll har testats i ett flertal studier. Fördelen med lokal antibiotikabehandling är att den verksamma substansen kan appliceras lokalt där den är tänkt att ha en effekt och en allmän påverkan via blodet undviks. Olika preparat har dock testats på olika sätt och med olika förutsättningar. Studier har visat på varierande resultat och marginella skillnader i kliniska utfall avseende fickdjupsreduktion och fästenivå.

Patienter i livets slutskede behöver få en trygg sista tid och vårdas på bästa sätt. Som sjuksköterska är det viktigt att göra den sista tiden som patienten har kvar så meningsfull som möjligt. Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer där döden nalkas. Målet för den palliativa vården baseras på fyra hörnstenar; symtomkontroll, teamarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Förutsättningen för en god palliativ vård är en fungerande och bra kommunikation mellan personal, patient och närstående.

Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv.