Sjuksköterskan spelar en huvudsaklig roll vid smärtbedömning och lindring i den postoperativa kontexten. Bristfällig smärtlindring hos dessa patienter kvarstår som ett problem trots att mycket forskning gjorts på ämnet de senaste decennierna. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans smärtbedömning och lindring i postoperativ vård hos vuxna. Denna litteraturstudie har en beskrivande design och är baserad på tio vetenskapliga artiklar, som är kvalitetsgranskade. Studiens resultat visar att postoperativ smärtbedömning oftast sker på ett osystematiskt sätt och med olämpliga verktyg. En adekvat smärtbedömning innebär en flytande kommunikation (bland vårdpersonal och med patienten), att använda lämpliga verktyg för smärtbedömning, och att förstå smärta från en multidimensionell synpunkt, för att på så sätt behandla patienten ur en holistisk synvinkel. Resultatet visar också olika farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som sjuksköterskor använder sig av vid smärtlindring av postoperativ smärta, samt de orsaker som kan leda till en bristfällig smärtlindring hos postoperativa patienter. Diverse åtgärder i vårdkedjan borde implementeras för att uppnå optimal smärtlindring hos postoperativa patienter. Dels krävs det en systematisk postoperativ smärtbedömning som utgångspunkt, dels bör sjuksköterskans kunskaper om smärtbedömning och lindring utökas.

Bakgrund: Att drabbas av cancer kan innebära en chock och många hamnar i en tillfällig kris. Diagnosen kan väcka många känslor som kan vara svåra att hantera. Känslan av hopp kan hos en svårt sjuk människa bli försvagad men genom att ge den näring kan hoppet återvända. Hopp har många olika dimensioner och instrument har utvecklats för att objektivt kunna mäta begreppet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur hoppet kan påverkas hos Vuxna patienter med cancer.

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är ett ökande sjukdomstillstånd bland befolkningen och påverkar det dagliga livet för de drabbade.Syfte: Syftet med studien är att beskriva fysisk aktivitet samt dess betydelse för livskvalitet för vuxna personer med kronisk hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl och ELIN@kalmar.Resultat: Fysisk aktivitet i form av specialutvecklade träningsprogram är en betydelsefull faktor för patienter som lider av kronisk hjärtsvikt. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på samtliga dimensioner av livskvalitet (global, fysisk, mental och social) hos de personer som lider av kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal, däribland sjusköterskor, möjliggör att fysisk aktivitet blir lättillgänglig och genomförd för alla patienter som drabbas av kronisk hjärtsvikt och detta så tidigt som möjligt för att undvika en snabb försämring av deras livskvalitet.Nyckelord: kronisk hjärtsvikt, livskvalitet, fysisk aktivitet, omvårdnad..

Syftet med vår studie är att undersöka hur 14 femåringar uttrycker hur det är att vara vuxen. Vi har använt oss av en fenomenografisk ansats med kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Intervjufrågorna har varit öppna och kompletterats med följdfrågor. De kategorier som visade sig vid analysen var kroppsliga skillnader, brist på vuxnas lyhördhet, bestämmande, trygghet och barn och vuxna som åtskilda. Resultatet visar att enligt barnens beskrivningar är det vuxna som bestämmer.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Alaraj, M & Andréasson, E. Information och stöd till vuxna med gliom och deras anhöriga. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fa-kulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Gliom är en allvarlig tumörsjukdom där möjligheten till tillfrisknande är be-gränsad. Sjukdomen har en djup inverkan både på patient och anhöriga i var-dagen.

Specialarbete, SSA 136 15 hp Ämne: Svenska som andraspråkTermin: 2015 Handledare: Julia Prentice.

Kontakturtikaria är en typ I reaktion medan kontaktallergiskt eksem är en typ IV reaktion. Detta gör att det teoretiskt är svårt att förklara det samband mellan kontakturtikaria och eksem som ibland beskrives i kliniken av patienter och läkare. Frågan blir aktuell tex hos vuxna atopiker med kontakturtikaria som i sitt arbete ständigt kommer i kontakt med allergenet men som inte har slemhinnesymtom eller andra typ I reaktioner pga sitt allergen (jfr bagarsnuva), att ge dessa patienter rekommendationen att på grund av sin kontakturtikaria sluta på sin arbetsplats är svårt. Syftet med studien var att utveckla en metod för att undersöka om det finns ett samband mellan kontakturtikaria(typ I reaktion) och eksem(typ IV) reaktion. Vi jämförde patienter med atopi och kontakturtikaria (mot mjöl) med patienter med enbart atopi, dels med epikutantestning dels med användartest, ROAT, med mjöl och placebo (maizena).

Bakgrund: Andelen barn med medfött hjärtfel som når vuxen ålder har ökat stort tack vare förbättrad vård, diagnostik och behandling. Genom denna utveckling har en ny patientkategori tillkommit i den kardiologiska vuxenvården om vilken de sjuksköterskor som arbetar inom densamma, inte innehar så stor kunskap. Syftet med denna studie var att belysa hur vuxna och ungdomar upplever att leva med ett medfött hjärtfel. Metod: För att utforska detta gjordes en systematisk litteraturstudie vilken resulterade i en innehållsanalys av nio kvalitativa artiklar. Resultat: Personer med medfött hjärtfel upplever att de är annorlunda gentemot sina jämnåriga, detta tar sig uttryck i fysiska skillnader, begränsningar, kroppsuppfattning och känslomässiga uttryck såsom utanförskap, skuld och rädsla.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka Vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Bakgrund: Uppskattningsvis lider 10 % av världens befolkning utav någon form av stickrädsla. Vaccinationer och blodprovstagning är vanligt förekommande i dagens moderna sjukvård och stickrädda patienter kan undvika sjukvården och på så vis försämra sin hälsa. Sjuksköterskan kan lindra lidandet som rädslan medför hos den enskilda individen genom beprövad kunskap om stickrädsla. Syfte: Belysa omvårdnadsmetoder sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra patientens lidande vid stickrädsla. Metod: Litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar med kvalitativ ansats.

Fetman hos befolkningen ökar i världen, vilket påverkar hälsa och livskvalitet, detta ställer höga krav på vården. Sjuksköterskan har som profession stor betydelse för att kunna påverka människors hälsa. Ett yrkesmässigt förhållningsätt för sjuksköterskan inbegriper en god attityd till varje unik patient. Sjuksköterskan bör reflektera över egna värderingar och attityder till fetma, då det påverkar omvårdnadens kvalitet.  Syftet med studien var att belysa vad som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder till Vuxna patienter med fetma. Metoden som användes var en litteraturstudie, uppbyggd på elva vetenskapliga artiklar.

Bristande adherence (följsamhet) till ordinerade läkemedel, såsom immundämpande läkemedel, som är tillräckligt stor för att ge negativ effekt på behandlingsresultatet är ett problem som kan delas in i fyra huvudområden: taking, timing, dosing och skipping. Trots nästan perfekt adherence efter njurtransplantation (Ntx) kan avvikelse i timing ge allvarliga konsekvenser. Studier visar att drygt 30 procent av vuxna Ntx patienter brister i sin adherence. Det medför stora kostnader för samhället men framförallt riskeras rejektion av det transplanterade organet och risk för försämrad funktion, transplantatförlust eller i värsta fall patientens död.Syfte: Att undersöka bristande adherence till immundämpande läkemedel hos vuxna Ntx-patienter och undersöka om sjuksköterskan kan förbättra patientens adherence med omvårdnadsåtgärder.Metod: Litteraturöversikt. 18 vetenskapliga artiklar har analyserats i resultatet och delats upp efter två frågeställningar.Resultat: Missuppfattningen att patienter har hela ansvaret för att ta sina mediciner speglar oftast en okunskap och bristande förståelse för hur andra faktorer påverkar adherence.

Bakgrund: Människan tillbringar en tredjedel av sitt liv i sömn det är ett behov vilket hon inte kan vara utan. Patienter som vårdas på IVA drabbas frekvent av sömnstörningar och därmed sömnbrist. Tidigare gjorda studier tyder på att IVA patienter upplever sömnstörningar som ett stort problem. Syfte: Att beskriva sömnförändringar, sömnpåverkande faktorer och sömnförbättrande omvårdnadsåtgärder för IVA-patienter. Metod: Databassökning gjordes och nyckelord har identifierats.

Bakgrund: Humant Immunbrist Virus (HIV) är en infektionssjukdom som angriper kroppens immunförsvar vilket leder till att det stegvis försämras och slutligen helt avtar. Historiskt sett har patienter med HIV blivit diskriminerade i samhället och orättvist behandlade. Joyce Travelbee?s omvårdnadsteori tar avstånd från en generaliserande människosyn och förespråkar att se individens unika egenskaper, och sjukvårdspersonal ska enligt lag möta patienter med lika värde och lika vård oavsätt diagnos. Syftet är att beskriva erfarenheter som Vuxna patienter med HIV har av möten med sjukvårdspersonal.Metod: En systematisk litteraturstudie.