Hur bemöter och hjälper skolan elever i matematiksvårigheter? Syftet med vår under-sökning är att studera matematiklärarnas uppfattning om hur de bemöter och hjälper elever i matematiksvårigheter samt vilka förväntningar matematiklärarna har på speci-allärarna. Med matematiklärare avser vi lärare som undervisar/har undervisat elever i matematik i årskurserna sex till nio. Vygotskijs teorier om lärarens betydelse för elever-nas kunskapsutveckling utgör vår teoretiska inramning. Vi har intervjuat sju matematik-lärare som undervisar elever i matematik i årskurserna sex till nio.

Förekomsten av fetma har ökat under en kort period i många delar av världen. I Sverige har fetma hos vuxna dubblerats under de två senaste årtiondena och finns nu hos tio procent av både män och kvinnor. Sjuksköterskor har en nyckelroll när det gäller stöd och vård till personer med fetma. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att stödja personer med fetma till livsstilsförändringar. Data samlades in genom intervjuer med åtta sjuksköterskor varav fyra var distriktssköterskor och övriga sjuksköterskor utan specialistutbildning till distriktssköterska.

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

I syfte att belysa om och i så fall hur tidiga läsare och skrivare stimuleras i skolan under de första åren har intervjuer genomförts med sex lärare i årskurserna ett, två och tre. Av resultaten framgår att arbetet med att få lågpresterande elever att uppnå kursplanens mål är så pass krävande att behoven hos högpresterande elever inte hinner tillgodoses.  En slutsats som kan dras av studien är att lärarna, trots medvetenhet om denna problematik, begränsas av den tid som står till förfogande och upplever sig inte räcka till för att tillrättalägga undervisningen för dessa elever..

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget kring om regelbundet intag av ?gg p?verkar niv?er av trimetylamin-N-oxid (TMAO) i plasma hos vuxna. Metod: En litteraturs?kning genomf?rdes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library 25 januari 2023. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r, intervention best?ende av ?gg eller ?ggula, kontroll best?ende av ?ggsubstitut/?ggvita/habituell kost/annat livsmedel som inte inneh?ller ?ggula, utfallet TMAO i plasma och studiedesign RCT. Artiklarna skulle vara skrivna p? engelska eller svenska.

Syftet var att ta reda på hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter upplevde de tekniska hjälpmedel som de använde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrån ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de använt och berätta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjälpmedel. Därefter fick de beskriva vad de anser hade hjälpt dem bäst i deras läsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Detta examensarbete behandlar en undersökning om hur vi kan finna elever med fallenhet i matematik. Syftet är att upptäcka elever med matematisk fallenhet. För att se vad matematisk fallenhet är använde vi oss av de förmågor den ryske psykologen Krutetskii kom fram till i sin studie av barn och ungdomar. I bakgrunden presenteras olika syn på begåvning och även myter som existerar kring detta. Vidare lyfts det fram att begåvade barn behöver stöd och hur deras situation kan vara i skolan.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolår 6 med fokus på elever i matematiksvårigheter.Syftet med följande arbete är att studera elevers lärande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av särskilt stöd. Undersökningsmetoden är ett undervisningsförsök. Undervisningens ämnesinnehåll är introduktion av begreppet procent i skolår 6. Försöket utgår från matematisk modellering som teori. Först görs en genomgång av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lärande.

Det här är en kvalitativ studie vars avsikt är att få en ökad kunskap i hur lärare och elever ser på skolkunskap. I studien resoneras det vilka likheter och skillnader det finns mellan elever och lärares syn på skolkunskap och hur synen på skolkunskap påverkar elevernas inlärning. Dessutom diskuteras det hur synen från de båda parterna är i jämförelse med styrdokumentens syn på skolkunskap. Då studien handlar om skolkunskap utgår förhållningssättet från vad som är kunskap. Studien använder sig av en kvalitativ forskningsmetod då det används två datainsamlingsmetoder; intervjuer med lärare och enkäter med elever.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gått det individuella programmet på gymnasietDet individuella programmet på gymnasiet är ett omdebatterat ämne. Det pågår diskussioner om dess existens och utformning. För att få börja på ett nationellt program på gymnasiet så måste eleven vara godkänd i kärnämnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkända får de gå på IV-programmet för att inhämta de saknade kunskaperna.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

Uppsatsen handlar om hur flerspråkiga elever integreras och inkluderas i en mångkulturell skola. Fyra olika lärare intervjuades efter en frågemanual där samma frågor ställdes till alla intervjuade. Resultat visade att samtliga lärare prioriterade inkludering av flerspråkiga och nyanlända elever för att påskynda deras integration i den svenska skolan. Lärarna lyfte också fram vikten av en god modersmålsundervisning samt studiehandledning för att individuellt stödja eleverna och möjliggöra inlärning och förståelse för dem. Samtliga lärare påpekade vidare att ett gott samarbete med och engagemang från hemmet och föräldrarna är av stor betydelse för en framgångsrik integration i skolan.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..