Syftet med denna uppsats är att belysa vad vi har för Vittnesskydd i svensk lagstiftning och om skyddet är tillräckligt med tanke på de eventuella hot som kan förekomma mot Vittne i samband med förundersökningar och rättegångar. Titeln på uppsatsen är ?Vittnesskydd?. Syftet är också att reda ut om det skulle vara möjligt att vittna anonymt, utan att sätta rättssäkerheten ur spel, eller om det finns någon annan möjlighet att skydda personer som skall vittna. Jag har använda mig av en traditionell juridisk metod, lagtext, praxis, proposition och doktrin.

Studien undersökte hur realismen i Vittnens konfidensbedömningar av sina identifikationsminnen påverkas av att Vittnena diskuterar rapporterade signalementen med varandra innan de, var för sig, gör utpekanden i en Vittneskonfrontation. Deltagarna fick se en filmatisering av ett fingerat bilinbrott och därefter avge ett skriftligt signalement. Hälften av deltagarna (n=32) fick sedan diskutera sig fram till ett gemensamt signalement (parvillkor) medan andra hälften (n=32) fick avge ett muntligt signalement (individvillkor). Därefter fick deltagarna individuellt göra utpekanden i en sekventiell bildkonfrontation och göra konfidensbedömningar. Realismen i konfidensbedömningarna beräknades enligt kalibreringsmetodik och resultaten för de båda villkoren jämfördes med t-tester.

Vittnesbeviset är det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan Vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mål och får därför en avgörande betydelse för målets utgång. Vittnesutsagor är dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som är specifika för Vittnesbeviset kan uppstå vid domstolens värdering av Vittnets uppgifter. Har Vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpåverkad när denne gjorde sina iakttagelser av en händelse, måste domstolen ta detta i beaktning vid värderingen.

Vittnesbeviset är det vanligaste och viktigaste bevismedlet. Ofta kan Vittnesuppgifter vara den enda bevisningen i ett mål och får därför en avgörande betydelse för målets utgång. Vittnesutsagor är dock ett relativt otillförlitligt bevismedel och vissa problem som är specifika för Vittnesbeviset kan uppstå vid domstolens värdering av Vittnets uppgifter. Har Vittnet t.ex. varit alkohol- eller drogpåverkad när denne gjorde sina iakttagelser av en händelse, måste domstolen ta detta i beaktning vid värderingen.

Ungdomar och alkohol är ett ständigt aktuellt och omdebatterat ämne. Denna studie ärinriktad på att studera en polisiär arbetsmetod, kallad Kronobergsmodellen, som syftar till attbegränsa ungdomars alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis undersöks vilkabrottsförebyggande effekter modellen genererat. Idag är ca 65% av ungdomarna i årskurs 9 attanse som alkoholkonsumenter. 10% av dessa uppger att de någon gång hamnat i slagsmål pågrund av sin berusning.

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer med medlemmar i Jehovas Vittnen, icke medlemmar samt avhoppare. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka faktorer det är som bidrar till att människor väljer att ansluta sig till Jehovas Vittnen. För att få en bredare bild av Jehovas Vittnes organisation har jag valt att även utföra tre intervjuer med avhoppare. Intervjuerna med Jehovas Vittnen utfördes gruppvis på Rikets sal i Halmstad medan intervjuerna med övriga respondenter som icke är Jehovas Vittnes utfördes i hemmet eller på arbetsplatsen. Intervjuerna med avhopparna skedde till via mail och telefon.

Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjälpande verksamheten. Syftet med vårt arbete har varit att ta reda på vilka förstahandsåtgärder som är viktiga att vidta när barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angående ämnet har vi bland annat hämtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har även samtalat med ett antal poliser/barnutredare och personal inom Rädda barnen.

Studien avser undersöka hur unga Jehovas Vittnen håller sin tro övertygande. Frågeställningar har varit hur de hanterar den mångfald av världsuppfattningar, värderingar och normer som inte är förenliga med Jehovas Vittnens lära, hur deras tro bekräftas kontinuerligt samt om de upplever sig skilda från den icke-troende världen. Tre unga Jehovas Vittnen har intervjuats för denna studie. Deras svar har relaterats till vad tidigare forskning och sociologiska teorier säger om att hålla tro övertygande, att vara ung och religiös samt om att vara ett Jehovas Vittne. Frågeställningar och syfte besvaras genom ett flertal faktorer som träder fram i studien: församlingen utgör en starkt normbildande primärgrupp och utgör en stabil plausibilitetsstruktur.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma Vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella Vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Ekobrott har l?nge funnits p? den kriminalpolitiska agendan och ligger h?gt upp p? samh?llets ?tg?rdslista. Revisorer ses i samh?llet som en central akt?r i att f?rebygga och bek?mpa ekonomisk brottslighet. Tidigare forskning indikerar d?remot att det f?religger ett f?rv?ntningsgap mellan revisorer och samh?llet om revisorers faktiska roll.

Syftet med denna studie är att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berättande. White & Epston är de två terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins värld. En annan terapeut, vars namn är Jorge Bucay som är psykoterapeut använder sig av berättelser i sin terapimetod. Därför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nämnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga om de skydd som finns att tillgå för Vittnen är tillräckliga i förhållande till hotbilden för dessa. I Sverige råder allmän Vittnesplikt vilket innebär att det åligger envar en absolut skyldighet att vittna inför domstol. Problematiken som finns i vårt samhälle när det gäller att få folk att vittna är inget nytt fenomen men situationen har under de senaste åren förvärrats. En bidragande och stor aktör som skrämmer allmänheten från att vittna är den organiserade brottsligheten och som har huvudfokus på att ägna sig åt kriminella affärsverksamheter men även att skydda dessa genom bland annat hot och våldsbrott. Den organiserade brottsligheten har oftast stor kapacitet att använda sig av otillåten påverkan på Vittnen.

Det här arbetets huvudfrågeställning är: Hur upplever Jehovas Vittnen sin egen samt sina barns skolsituation?Mitt eget antagande var att min egen undersökning kring denna frågeställning skulle ge mig ett svar, med andra ord vilka generella regler gäller när jag får en elev som har en annan trosuppfattning.Jag ställde olika delfrågor som utgår i det stora hela från min huvudfråga. Vissa av delfrågorna presenteras här nedan:När och hur berättade ni i skolan om er tro? Hur blev ni då bemötta? Med denna fråga ville jag få reda på om ett gemensamt förfaringssätt från föräldrarnas sida fanns, samt om de hade en förväntan på bemötandet från läraren.Har det varit/är det några problem som ni kan relatera till er tro?Fanns det problem som direkt skulle kunna ha förebyggts, redan innan de uppstått?Hur var er egen skolgång? Är det enklare att vara ett Jehovas Vittne idag mot tidigare?Finns det några mönster som går igen föräldrar-barn?Skulle ni kunna tänka er att komma till klassen och berätta om er tro samt besvara frågor som kan dyka upp?Är det en öppen dialog mellan föräldrar ? barn, hemmet ? skolan eller är det här något man inte vill prata om?Under rubrik 4 har jag gjort en jämförelse mellan Jehovas Vittnens egen broschyr om skola och utbildning och vårt styrdokument Lpo 94. Där är syftet att se om de överensstämmer med varandra eller inte och i så fall var skiljer de sig åt.Det här arbetet har inte som syfte att ta ställning för eller mot Jehovas Vittnen som grupp utan syftar till att skapa en förståelse för hur det kan vara och hur skolan uppfattar elever och föräldrar som har en annan tro än deras egen. .