Syftet med denna uppsats är att belysa de tankar som lärarna som undervisar i musik i årskurs 4-6 har vad det gäller de nya kunskapskraven i den nya kursplanen i ämnet musik. Utgångspunkten för denna studie bygger på den nya läroplanen: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11), som började gälla från och med höstterminen 2011. Under inledningskapitlet ger vi en kortfattad bakgrund till vår studie, lägger fram vår frågeställning och därefter tar vi upp några väsentliga begrepp som rör musikämnet. I teoridelen lägger vi fram den teoretiska bakgrunden till vår studie och beskriver en del tidigare forskning som utförts. Denna handlar bland annat om estetiska ämnens ställning i skolan.

Uppsatsen är en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i årskurs 1-5. Den berör också lärares syn på musikämnets betydelse för eleverna och hur lärarens person påverkar undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur och semistrukturerade intervjuer har används. Undersökningen är gjord på fyra olika skolor. I studien är det 13 lärare som både intervjuats och observerats.

SammanfattningDenna uppsats undersöker hur skillnader mellan kategorierna ?heterosexuell??bisexuell? och ?homosexuell? konstrueras i ett informationsmaterial riktat till eleveroch lärare. Med utgångspunkt i diskursteoretikerna Laclau och Mouffes begreppekvivalens och differens analyseras vilka betydelser som kategorierna tillskrivs.Analysen visar hierarkiska strukturer mellan kategorierna som utgörs av enhetero/homo- dikotomi som ger form åt en heteronormativ diskurs. Resultatendiskuteras i relation till Braidottis nomadiska subjekt och avslöjar en syn på subjektetsom statiskt.Nyckelord: diskursteori, ekvivalenskedjor, identitetskategorier, språk, makt, skillnad,subjekt, sexualitet, performativitet, heteronormativitet..

Syftet med vår studie är att se hur ett antal hemlösa personer i Göteborg upplever och diskuterar kring sin livssituation med hänsyn till sina behov utifrån de insatser och stöd som erbjuds av socialtjänsten och frivilligorganisationer. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar. Hur upplever personer som är hemlösa bemötandet från socialtjänsten och frivilligorganisationer? I vilken utsträckning anser hemlösa personer att de får sina individuella behov tillgodosedda utifrån sin livssituation? Hur ser hemlösa personer på sin situation utifrån sin makt i förhållande till socialtjänstens och frivilligorganisationers makt? Hur ser hemlösa personer på det sociala stödets utformning utifrån socialtjänstens och frivilligorganisationernas ställda krav? Vi har använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer. Våra intervjupersoner är personer som är hemlösa och personal från frivillighetsorganisationer som arbetar med hemlöshetsfrågor.

Politiken i Sverige har de senaste åren blivit allt mer medialiserad, vilket innebär att medierna har en stor makt att påverka politiken indirekt eftersom det är via dem som nyheter och information sprids. Inom det politiska området har Public Relations (PR) fått ett allt större utrymme genom dess arbete med organisationer, politiska organ/ aktörer, journalister och media och så vidare. PR-bolagen arbetar i det ?dolda? och det framgår inte alltid för mottagaren att det är en PR-byrå som konstruerat meddelandet. Eftersom PR-byråerna har ett stort nätverk har de således många kontakter, vilket ger dem en viss makt när det gäller olika sakfrågor eftersom de använder sig i hög grad av lobbning för att åstadkomma opinionsbildning och annan påverkan.

Loke Carlsson: Spelmusik ? Musikens funktioner i tre datorspelsserierDenna uppsats handlar om datorspelsmusik och syftet är att ta reda på vilka funktioner dennamusik har i datorspel. Först presenteras ett antal teorier om filmvetenskap. Med hjälp av dessateorier sammanställer jag sedan en metod för att analysera musiken i några få datorspel. Imetodkapitlet hittar man också en redogörelse för de grundläggande skillnader mellandatorspel och filmer när det gäller musik.

I denna textmässigt beskrivande del av mitt arbete med Knoxville: Summer of 1915 (opus 24), ett verk för sopran och orkester med musik av Samuel Barber och text av James Agee, har jag främst fokuserat på de delar i instuderingen av verket som haft mest betydelse för mig personligen, både som sångerska och som konstnär. Det som har haft avgörande betydelse för mig är verkets unika uppbyggnad, men även mina personliga känslor och egna livserfarenheter, som hjälpt till att forma min uppfattning om verket som helhet. De delar som belyses i uppsatsen är framförallt textens innebörd, verkets kulturella sammanhang och olika sätt som musik och sång kan samverka för att understryka och lyfta fram känslotillstånd och underliggande betydelser i ord..

Syftet med det här arbetet var att undersöka i vilken omfattning harpundervisning bedrivs vid kommunala musik- och kulturskolor, samt att ta reda på hur ett självstudiematerial för harpa fungerar. En enkätundersökning visade att bara fyra av Sveriges musik- och kulturskolor erbjuder undervisning i harpa. Självstudiematerialet "Teach Yourself to Play the Folk Harp" av Sylvia Woods utvärderades av åtta personer med olika musikalisk bakgrund som följdes under fyra månaders tid. Resultatet av studien visade att materialet upplevdes på olika sätt, men att det samlade omdömet var mestadels positivt. Av studien framkom också att deltagarnas medvetenhet om sina inlärningsstilar hade stor betydelse för hur materialet upplevdes och utvärderades..

BAKGRUND OCH SYFTE:Under våra år som musikstudenter på lärarutbildningen, så märkte vi bland våra klasskamrater såväl som våra kurslärare och lärare ute på praktikperioder, att kvinnorna ofta visade ett större intresse för områden som rytmik och kör ? medan männen var mer engagerade inomensemblespel och instrumentundervisning. Även tidigare forskning pekade på samma sak. Detta låg till grund för vår studie, där vi ville ta reda på hur musiklärare i området utformar sin undervisning. Vidare ville vi då undersöka om det var någon skillnad mellan de kvinnliga och manliga lärarna ? och i så fall vad detta berodde på.METOD:Metoden vi använde oss av var en kvalitativ undersökning i form av utskickade frågor via epost till tre kvinnliga respektive tre manliga musiklärare.

Detta arbete syftar till att se om lärare använder sig av de estiska ämnena och skönlitteratur då det gäller att påverka elevers läs- och skrivlust. De estetiska ämnena har avgränsats till att gälla drama, bild och musik. Undersökningen bygger på intervjuer med nio lärare i årskurs tre till sex. Resultatet visar att lärarna arbetar med främst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till läsning och skrivning. De använder även drama och bild i samma syfte.

Inom skolans värld innefattar lärarprofessionen en lång rad av olika uppgifter. Att leda och organisera skolklasser, att hantera frågor om disciplin och att ha omsorg om eleverna. Dessa uppgifter kräver planering, kontroll och motivering (Stensmo, 2000:9). Dock menar Bergem (2000:83) att respekten för läraren som offentlig person har minskat. Detta pekar på att bemötandet mot läraren som profession har förändrats.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda inom rättspsykiatrin ser på relationen mellan sig själva och vårdtagarna, samt att studera de olika aspekter som berör relationen i vårdandet, bland annat maktrelationen och vänskapsrelationen. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studiemetod med semistrukturerade intervjuer. Nio stycken anställda vårdare (undersköterskor och skötare) från en avdelning inom rättspsykiatrin i Växjö deltar i studien. Resultatet visar att relationen mellan vårdare och vårdtagare är en viktig aspekt inom vården, och att relationen är basen inom vården för att kunna erbjuda bra vård till patienten. Intervjupersonerna menar att: En bra relation mellan vårdare och vårdtagare kännetecknas av att vårdaren ska kunna skapa förtroende, tillit i relationen, samt stödja och tillfredsställa patientens behov med hjälp av relationen.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn.

The purpose of this bachelor thesis is to examine whether there exists a hegemonic relationship between librarians and users of libraries with a focus on the librarians point of view. The future of movies in the library is also going to be examined. Qualitative interviews were conducted and were examined for signs of hegemony and habitus according to the respective theories. The results of these interviews showed that librarians were in favor of user suggestions to improve the libraries collection. We found that there exists a hegemonic relationship in the libraries, but that it was subliminal and unwanted.