In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees? opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA?s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35).

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelsen för medias roll i den successiva etableringen och "normaliseringen" av HPV-vaccinet i Sverige. Studien ämnar också skapa ökad förståelse för vilka ideologiska krafter som genomsyrar de texter som studeras och hur de ideologiska idéerna etableras genom nyhetsberättelserna. Metod: Kritisk diskursanalys på artiklar ur svenska tidningar. Slutsatser: Analysresultatet visar på att medietexter etablerar och normaliserar HPV-vaccinet i dagens samhälle. Detta görs bland att genom en felaktig benämning på HPV-vaccinet som cancervaccin och etablerar genom personifierade exempel och ?expertuttalanden? en normaliserade föreställningen om vaccinets kontext i samhället.

Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnors och mäns livsvillkor gestaltas i den tanzaniska författaren Elieshi Lemas roman Bränd jord - en kärleksroman (2005) utifrån ett genusperspektiv. I fokus har centrala motiv som rör sedvänjor, utbildning, äktenskap, moderskap och faderskap stått. Jag har också undersökt vilka strategier som karaktärerna använder sig av för att påverka sina liv i ett starkt traditionstyngt samhälle. Analysen visar att romanen gestaltar ett genussystem där manligt och kvinnligt inte bör blandas och där mannen är norm. Detta genussystem ligger väl inkapslat i det traditionella levnadssättet, där könsidentiteten för kvinnor och män formas tidigt.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Under kalla kriget fanns stora skillnader mellan den deklarerade svenska säkerhetspolitiken och det faktiska handlandet. Problemformuleringen lyfter frågan om även nutida svensk säkerhetspolitik innehåller betydande diskrepanser. Syftet med uppsatsen är att undersöka korrelationen mellan proposition 2008/09:140 ? ett användbart försvar och proposition 2010/11:111 - Svenskt deltagande i den internationella militärainsatsen i Libyen. Med utgångspunkt i ett antal empiriskt bevisade småstatsbeteenden som syftar till ökat inflytande och därmed, för en liten stat i Europa som Sverige, ökad makt analyseras propositionerna.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare.

Vikten av att sköta företags likviditet och betalningsflöden på ett effektivt sätt skapade Cash Management som på svenska betyder hantering av företagets likvida medel. På senare tid har intresset ökat för Cash management bland små och medelstora företag. Dessa har inte samma förutsättningar som stora företag att bedriva Cash Management på det mest effektiva sättet eftersom deras förutsättningar är annorlunda. Syftet med denna uppsats har varit att se vilka faktorer som påverkar effektiviteten i små företags Cash Management och hur dessa faktorer påverkar effektiviteten. De teorier som tas upp behandlar hur Cash Management används och hur det bör brukas i företag.

This essay investigates, on the basis of the medieval letters, diplomas, how the medieval monasticism contributed to the maintenance of the Danish society's gender structures. The theoretical starting points for the study are gender and class structures and Marcel Mauss presented gift - giving theory. Finally, a continuous comparison is made with Catharina Andersson's results in her dissertation, in which she examines the social structure in the Swedish medieval society. The primary material in the study is the Danish diplomas. 41 diplomas were found relevant for this study.

Our essay starts with two self-experienced stories where we describe how we as pedagogues act when children do not behave as we wish. We examine the different perspectives that can influence us pedagogues to act as we do. Our narrative about Kevin, seven years old, shows how he is excluded from his school mates as they perceive him as disruptive. Also the narrative about Pelle six years old is about his dislike of an activity he is forced to attendag ainst his will.The study is based on a hermeneutical method where, through the interpretation of different perspectives, we discuss several aspects that affect us in our actions. The perspectives we have chosen to highlight are treatment of children, organization, power structures, communication and reflection.Our narratives differ from each other in the way that the recreation instructor Ulrika has no mandate over her situation on this particular day she helps as an extra support in a class atschool.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

The purpose with the essay is to illuminate four former clients? personal stories about the meeting with the authority in the Swedish welfare system and the institutionalization theywent through. The questions being asked in the essay focus on communication, the relationship concerning power and the former clients attitude towards the institutionalization as a treatment. Four interviews were held with former clients who were institutionalized sometime between the ages of 15-25. The results were then analyzed by theories focusing on communication as a way to gain power and how social interaction may influence the individual attitudes towards authorities.