Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett Visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element..

Syftet för denna studie är att undersöka vilka vithetsdiskurser som artikuleras Visuellt och verbalt i högstadieskolans bildundervisning i konsthistoria, samt att undersöka hur elever förhåller sig till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet. Dessutom syftar studien till att diskutera bildlärarens uppdrag att lyfta frågor om etniska maktrelationer och samtidigt överföra ett nationellt kulturarv, enligt aktuella styrdokument. Studiens övergripande frågeställningar är: Vilka vithetsdiskurser artikuleras och reproduceras, Visuellt och verbalt, i det material som introducerar momentet konsthistoria i högstadieskolans bildundervisning? Hur förhåller sig elever till dessa diskurser i det bildarbete som genomförs i anslutning till momentet? De teoretiska utgångspunkterna är diskursteori, socialsemiotik, och intersektionell vithetsteori. Materialet består av ett introduktionsmaterial som en bildlärare använt när denna introducerat momentet konsthistoria för en klass i årskurs 9, intervjuer med åtta elever från denna klass och åtta bilder som dessa elever arbetat med i anslutning till momentet.

Två olika bullertypers effekt på visuell talavläsning undersöktes på 23 normalhörande (de bästa av 147 i ett förtest). Uppgiften var att Visuellt avläsa vanliga svenska ord i tre ljudförhållanden: tystnad, brus och talbuller. Talbuller gav signifikant lägre avläseprestation än tystnad och brus. Resultatet tolkas som fonologisk informationsstörning, att talavläsningen kräver fonologisk bearbetning, vilket också talbullret tvingar till. Det fanns ett medelstarkt samband mellan uppskattad ansträngning och avläseprestation för tystnad, ju bättre deltagarna avläste desto mindre ansträngande tyckte de att det var.

Med dagens allt mer Visuellt realistiska dataspel ställs även allt högre krav på spelens ljudläggning. Detta arbete undersöker på vilket sätt helhetsintrycket av dataspel förändras beroende på realismen i ljudläggningen. Med hjälp av teorier om egenskaper hos akustiskt ljud har tre stycken filmklipp ljudlagts med så hög realism som möjligt. Samma filmklipp har sedan ljudlagts med låg realism. Försökspersoner har sedan fått se filmklippen och höra de olika ljudläggningarna och besvarat frågor angående upplevelsen av dessa filmklipp..

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två Visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

Att filmmusiken är en viktig del i en film nog de flesta beredda att hålla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som åskådare upplever film? Med hjälp av två Visuellt identiska filmer vars enda skillnad är filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer får ta del av filmerna och svara på frågor i enkätundersökning, vars resultat sammanställs och analyseras. Med hjälp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frågeställningen är besvarad och vad det får för betydelse för forskningen inom ämnet, och inte minst hur man kan bygga vidare på undersökningen för att få en djupare förståelse för filmmusik och hur den påverkar åskådarens upplevelse av film..

I detta arbete framlägger vi ett designförslag på hur ett diskussionsverktyg som stödjer ljud- och bildkommunikation kan se ut. Ett förslag som förbättrar och förenklar den distanskommunikation som idag sker med hjälp av mobiltelefoner, videokonferenssystem samt webbkameror anslutna till persondatorer. Den design vi föreslår möjliggör för mobila användare att Visuellt föra flerpartssamtal med hjälp av PDA:er. Vårt designförslag har fått arbetsnamnet CU2 (see you too) och är tänkt att fungera i tredje och/eller fjärde generationens mobila nät. Vi har valt att genomföra vårt magisterarbete på företaget A Brand New World i Kista, Stockholm.

Visuella vägledande element kan höja eller sänka en spelupplevelse. Därför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnå intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vägledande element, nämligen ljussättning, färgkulör, färgmättnad samt objektplacering. Dessa element har använts för att skapa ett Visuellt språk i en bana som vi har låtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som väntat, att ljussättning fungerar som det starkast vägledande elementet, samt att respondenterna reagerade på, samt vägleddes av, nämnda element..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Syftet med uppsatsen är att undersöka betydelsen av mobilkameraalbumet som Visuellt medium. Med relevans för mitt framtida yrke väljer jag att rikta in mig på gymnasieungdomar. Lärare behöver bli bättre på att använda vardagsbilder i undervisningen och inhämta mer kunskap om elevernas visuella kultur och hur man kan diskutera och problematisera den i undervisningen. I egenskap av bildlärare vill jag vidga utrymmet för ungdomars visuella kultur i skolan. Jag har ett intresse för hur mina blivande elever ser på bilder och bildkommunikation, visuella identiteter och visuella kommunikationsredskap, det är detta intresse som ligger till grund för uppsatsen.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

I denna studie undersöker vi tre musiklärares syn på interpretation i en pop/rock-orienterad ensemblemiljö. Studien genomfördes med hjälp av tre kvalitativa forskningsintervjuer där informanterna bestod av verksamma ensemblelärare i gymnasieskola samt högskola.Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna är eniga om att interpretation är viktigt, oavsett vilket instrument lärarna spelar eller vilken genrepraxis de följer. Däremot skiljer sig metoderna åt när lärarna interpreterar beroende på instrument och sammanhang. I resultatet reflekterar de intervjuade lärarna över vad interpretation innebär och beskriver olika tillvägagångssätt för att implementera detta i undervisningen..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs Visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Om man vill skapa ett realistiskt hav inom Computer Graphics är det viktigt att man har snygga övergångar till andra material. Ett exempel på detta är stränder och det är precis där fokusen på den här studien har legat. Studien gick ut på att hitta en enklare lösning på att Visuellt förbättra stränder inom Computer Graphics. För att göra detta så testade två olika metoder i olika experiment. Den ena tekniken som testades var att simulera partiklar för att få fram en bättre strandlinje och de andra var att skapa en shader för att förbättra den.

Arbetet gick ut på att skapa designförslag på informationsstöd för infanterisoldater. För att åstadkomma detta samlades data in genom observation och intervjuer på militärövningsområdet Kvarn i Östergötland. Utifrån det insamlade materialet framställdes en kravlista som i sin tur låg till grund till designprocessen.Tre designförslag framställdes varav ett var på en handleds- eller vapenmonterad display, till största del riktad åt gruppchefer, och de övriga två förslagen huvudmonterade, dessa tänkta att kunna användas av alla soldater i fält. Fokus låg på att på ett så enkelt sätt som möjligt ge tillräcklig information om omgivningen och övriga gruppmedlemmars position för att öka soldatens situationsmedvetenhet och minska belastningen på arbetsminnet..