Denna uppsats undersöker remediering och minne i Henry Parlands roman Sönder (om framkallning av Veloxpapper). Vad gäller remedieringen är det romanens efterhärmande av bildmediet och filmmediet som analyseras. Undersökningen av minne i Sönder gäller hur minnet är kopplat till ett fotografiskt seende, som i sin tur är förbundet med romanens remediering av bild- och filmmedierna ? som möjliggör samt förutsätter detta seende.   Analysen bygger på en motivstudie av det fotografiska seendets inslag i romanen, och dess betydelse för levandegörande av minnen. Det går att tala om en strukturalistisk teoritillämpning, där detaljerna får belysa helheten och helheten får belysa detaljerna.

Purpose of this essay is to conduct a style analysis of Swedish silent film posters with visual storytelling and cultural memory as a theoretical basis. Concepts such as design, color and technique are studied to highlight the historical context of Swedish silent film posters..

Hur återberättar man ett minne från sin tidiga barndom? Vilken gestaltning ger publiken bäst inblick i minnet och får dem själva att tänka tillbaka på deras egen barndom? Detta arbete utgår från dessa frågeställningar och undersöktes genom en testgrupp som fick se det eget skapade material och sedan svarat på en frågeenkät. Svaren ifrån enkäten har sedan analyserats och resultaten redovisas i detalj i detta arbetes sista kapitel.För att kunna göra ett bildmaterial så trovärdigt som möjligt för arbetets undersökningsgrupp att se på så utgick jag från ett eget minne, mer specifikt, ett minne från det år jag och min familj bodde i Albanien. Jag var då 5 år gammal och där gick jag lucia för första gången. Det skapade materialet blev två filmer av samma minne, en utifrån mitt perspektiv, film X, och ett utifrån mina föräldrars, film Y, och undersökningen kretsade kring vilken gestaltning som passar bäst för frågeställningen.Arbetets hypotes är att den gestaltningen, som på ett genomgående sätt visar att minnet är äkta är den som vidare ska användas i liknande arbete.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

Denna rapport behandlar ett specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då en berörd part behöver agera i ett skarpt läge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det också bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar är av avgörande karaktär då minnet förändras kontinuerligt, därför eftersträvas minimala förändringar på systemet.Ett datorsystem är utrustat med ett fysiskt minne vars syfte är att temporärt lagra information då det är aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskälla ur ett forensiskt perspektiv.

Inom forskning kring affekt och emotioner har man funnit att positiv sinnesstämning leder till ökad perception utifrån helheten av visuell stimulans på en global nivå medan negativ sinnesstämning leder till ökad perception utifrån detaljer på en lokal nivå (e.g. Gasper & Clare, 2002, Gasper, 2004). Denna rapport syftar till att hitta ett samband mellan dessa fynd och de två typer av mental bearbetning som är kända inom forskningen kring minne: en som ger minnet kontext och en som gör det enklare att urskilja (e.g. Burns, 2006). Detta samband är i författarens kännedom inte tidigare testat i publicerade studier.

Denna kandidatuppsats handlar om minnet och dess begränsningar. Den ligger till grund för och beskriver mitt upplägg med min examenskonsert. Föreställningen kommer att innehålla element som kan kopplas till minne, tid och medvetande. Utgångspunkten kommer att vara våra begränsningar att uppleva viss typ av musik i sitt originaluppförande. Jag har valt utgångspunkt i dronemusik som jag anser att jag skapar med mina ljudlandskap.

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).

Grundsyftet med denna experimentella minnesstudie var att jämföra två minnesteknikers effektivitet på associativt minne hos en studentpopulation. Vidare undersöktes hur minnesteknikerna i kombination med divergent tänkande eller genereringseffekten påverkar associativt minne. 32 psykologstudenter genomförde hela testet där de först utförde alternate uses task för att mäta individuella skillnader i divergent tänkande. Testpersonerna studerade sedan 89 ordpar antingen genom tekniken enhetskapande där ett enhetligt objekt gjordes av ordparet (ex. fruktlampa) eller satsbyggande där orden sattes in separat i en mening tillsammans med ett opassande verb (ex.

Behovet av att analysera volatilt minne från Macintosh-datorer med OS X har blivit allt mer betydelsefull på grund av att deras datorer blivit allt populärare och att volatil minnesanalysering blivit en allt viktigare del i en IT-forensikers arbete. Anledningen till att volatil minnesanalysering blivit allt viktigare är för att det går att finna viktig information som inte finns lagrad permanent på datorns interna hårddisk. Problemet som låg till grunden för det här examensarbetet var att det uppenbart fanns brist på undersökningsmetoder av det volatila minnet för Mac-datorer med OS X.Syftet med detta arbete var därför att undersöka möjligheten att utvinna information från ett volatilt minne från en Mac-dator med OS X genom att kartlägga och bedöma olika undersökningsmetoder. För att göra denna undersökning har litteraturstudier, informella intervjuer, egna kunskaper och praktiska försök genomförts.Slutsatsen blev att möjligheten att utvinna information från det volatila minnet från en Mac-dator med OS X är relativt begränsad. Det största problemet är själva dumpningen av minnet.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Syftet med studien är att jämföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar också till att ta reda på hur stor faciliteringseffekt bilder har jämfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jämföra dyslektikermed normalläsare.Jag vill undersöka vad det är som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebär att stimulit registreras på medveten nivå..

SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte är att övergripande göra en kartläggning över hur kommunikationen ser ut i ett gymnasieklassrum med döva elever. På så sätt önskar vi få en uppfattning om hur kommunikationen ter sig i ett sådant klassrum och vad som försvårar respektive underlättar kommunikationen.Genom litteratur som vi funnit relevant för vi ett resonemang kring det komplexa begreppet kommunikation samt dess olika uttryckssätt. För att som läsare kunna följa tankegången med metodvalet i C-uppsatsen beskrivs etnografisk ansats och utifrån den även deltagande observation. Genom analys av fältstudien har följande teman utvecklats: Klassrummets miljö och lektionernas gång och Parallella kommunikationsprocesser. I vår analys försöker vi visa på de hinder samt möjligheter för kommunikation som studerats i klassrummet för att vidare knyta ihop påsen med en diskussion där de erhållna resultaten knyts an till den tidigare forskning som presenterats, i förhållande till det identifierade problemet.I studien framkommer vid ett flertal tillfällen att parallella konversationer såsom videomobilsamtal förekommer och tillåts, att sen ankomst sker i stor utsträckning, att personer utestängs ur kommunikationer till följd av talspråksanvändande, att grupparbeten inte existerar, att kulturkompetens är betydelsefullt och att en visuellt orienterad praktik har unika kommunikationsmöjligheter.

Studien har undersökt gradadverbs effekt för emotion och minneslagring vid läsning och lyssning. Undersökningen har vidare sökt svara på huruvida verbala emotionella uttryck har någon effekt för emotion och minneslagring. Deltagarna har lyssnat till- och läst berättelser och därefter skattat sin egen grad av emotionell beröring. Deltagarna har också svarat på detaljfrågor efter varje berättelse i syfte att studera och möjligen bekräfta sambandet mellan emotioner och minneslagring. Antal deltagare (N=50) var fördelat på 15 män i åldern 27-67 (M=43.5) och 35 kvinnor i åldern 17-57 (M=38.0).